torsdag 23 september 2010

Eric Gerhardsson, den avhoppade Sverige-

- den 23 september 2010, kl 11:34

förstora
demokraten i Gällivare kommunalfullmäktige.

Jag undrar hur han tänkte, när han hoppade på ett parti som han dels uppger: är vadå? Rasistiskt? - Det finns inte ens dokumenterat att så skulle vara fallet, eftersom partiet av allt att döma rensat upp i de egna leden och bytt inriktning.

Eric Gerhardsson säger sig också inte haft en aaaning om vad det partiet stått för. Låter det ens rimligt?

Läser man resten av reportaget, http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5617125 låter det som om han hoppat från tuva till tuva här i livet. Dessutom inte varit så lite bitter på den politiska situationen, som skapat det samhälle som vi trots allt har, sedan mycket mycket länge. Inte enbart de sista fyra åren.

Nu är ju tyvärr det reportaget avstängt från kommentarfunktionen. Det är anledningen till att det nu får bli en blogg istället.

Stämmer hans uppgifter, måste det i så fall betyda, att Eric Gerhardsson t.ex. inte har haft tillgång till ett normalt nyhetsflöde, som man med lätthet kan få tillgång till via Internet, eller helt vanlig snigelpost. Dvs. Sverigedemokraternas hemsida. http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/ eller deras partiprogram, som vad jag förstått av senaste dagens turbulens också gått att beställa.

Klickar man sig fram i högra fältets sida, på Sverigedemokraternas länken/hemsidan, kan man steg för steg läsa deras partiprogram. Om hela det kan man naturligtvis ha en del synpunkter och är fritt för var och en att ha. Trots allt så har vi fortfarande valfrihet och yttrandefrihet i det här landet. Även om det den sista tiden framgått med all övertydlighet, inte bara från mediahåll, utan även från våra toppolitiker i svensk regering & riksdag, att inte så är fallet.

Läser man i övrigt vad som finns på nätet om SD, kan man också läsa sig till att det här är ett parti, som historiskt sett sprungit fram ur mycket dunkla & mörka krafter, även om det kan låta väl så ljust:

Bl.a. förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism, som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken!!! (vilket borde ha fått den ickehandskakande sossen i Gällivare att fundra på sitt eget politiska ursprung). Vidare Vitt ariskt motstånd (VAM) osv. som i själva verket "importerades" från USA.

OCH då blir det ju ännu mer besynnerligare, att Eric Gerhardsson NU vaknat till liv, när klockan redan passerat 12 (!?)

Själv har jag, förutom alla dessa källmaterial, haft tillgång till även annat informationsflöde, eftersom det ingått i mitt arbete, att hålla mig uppdaterad på de flesta fronter, som ev. kan hänföras till någon form av kriminalitet.

Det som blir bekymmersamt ur alla synvinklar är att debatten inte får något "nytt" att sätta tänderna i, eller analysera. Utan det hela blir väldigt godtyckligt och diffust.

Personligen har jag svårt att döma ut ett helt politiskt parti utifrån rena ryktesspridning av varianten "viskleken". Det står så himla klart i SD:s partiprogram vad de vill. OM nu Eric Gerhardsson kände till någon dold agenda hade det inte varit betydligt bättre, att han i så fall klämt fram den då, istället för att göra en offentlig avbön i NSD?

Jag kan tyvärr inte dra någon annan slutsats utifrån de parametrar som finns tillgängliga. Dvs. varför han hoppat på, men även av, sedan valet väl är över:

1) "Skämsfaktorn", står allra högst upp på min lista.

Är man SD, är det inte riktigt "rumsrent" av någon anledning. Det kan kännas lite ohanterbart, eftersom även de andra etablerade partierna gömmer på mycket tvivelaktiga åsikter, som man fått ta del av när de intervjuade uttalat sig friskt sedan de trott att kameran varit avstängd!

När Eric Gerhardsson mötte reaktionerna i samhället blev han bestört:

- Jag har fått ett väldigt dåligt bemötande. En socialdemokrat ville inte ta mig i handen och sa att det är risk att man får smutsiga händer, säger Eric Gerhardsson i reportaget.

2) Utpekandet och risken för att bli utsatt igen.

Han har pga långvarig arbetslöshet och samhällets svek, dvs. från det etablerade politiska samhället, varit på gränsen till självmord.
Oj oj oj, tänker jag och det hela blir med ens djupt tragiskt.

- Nu vet jag bättre. Jag är absolut ingen rasist och jag tycker att alla människor har lika värde, säger han vidare i reportaget.

Men ger det verkligen ett entydigt svar, att SD verkligen är ett rasistiskt parti?

Jag har ännu inte kunnat hitta den parameter, som bekräftar att så är fallet och den dagen jag gör det, då skall jag ändra uppfattning. Till dess måste jag tro på vad partiet gått till val med. Även om ursprunget till paritet känns allt annat än en "solig dag på picknick med dem man älskar mest".

3) Nu börjar det bli "luddigt värre",
därför att Eric Gerharssson säger i reportaget:

- Om vi tar in invandrare måste vi se till att de har jobb och bostäder. Sju personer i en etta är omänskligt. Många är högutbildade, men heter man Muhammed får man inget jobb. Vi har ungdomar som väntar på bostad och jobb. Hur ska vi lösa det? Han kan inte ställa upp på SD:s politik att minska invandringen till ett minimum och stoppa anhöriginvandring.

Min analys: Den verkliga sanningen lägger han faktiskt fram själv, fastän han inte verkar vara riktigt medveten om det hela. Det är ju faktiskt den nuvarande OCH förra regeringen, som är ansvariga för den invandringspolitik vi har i det här landet. En invandringspolitik som jag tycker är under all kritik!

Därför att här har vi t.o.m. skickat tillbaka flyktingar som gått ett mindre trevligt öde till mötes. Vi har också tillåtit att USA i all hemlighet hämtat ut människor, som sökt skydd inom Sveriges gränser! Vi fortsätter att splittra hela familjer, så sent som igår stod om en familj som skulle utvisas till alla väderstreck!

Om anhöriginvandringen finns dock så mycket övrigt att tillägga, att jag inte ens tar upp frågeställningen.

Men kan man lägga SD till last för allt detta? Knappast! De steg in i riksdagen så sent som innevarande vecka.

4) Rädslan har uppenbarligen hunnit ifatt.

Det är många som tiger av rädsla för repressalier/terrordåd och av den anledningen inte vill riskera att ta den debatten. Alla lever trots allt inte lika utmanande och destruktivt som Lars Vilks och några andra lätträknade gör.

- Att peka ut muslimer som roten till mycket ont i samhället, är att leka med elden, anser Eric Gerhardsson i reportaget.

5) Rättssystemet i dess nuvarande utformning,
är sannerligen en mer "delikata" frågeställning att hantera och som Eric Gerhardssson tar upp.

Kritikerna säger att det är fullständigt horribelt, att man efter en mycket kortvarig "rättspsykiatrisk vård" för t.ex. mord och annan allvarlig brottslighet, skall kunna vara rehabiliterad och löpa fritt ute i samhället i form av frigång, eller i vissa fall t.o.m. utskrivning. Många hävdar att då den rättspsykiatriska vårdtiden synes alltför kort, borde istället resterande tid omvandlas till ett regelrätt straff.

De anhöriga till brottsoffren, säger ironiskt:

"att så fort de kan bädda sängen själv, anses de rehabiliterade".

Jag har faktiskt full förståelse för det bittra uttalandet. Det är inte heller helt sällan som intagen på rättspsykiatrisk vård begår nya brott, men dessa "bakas in" i den rättspsykiatriska vården och kommer aldrig allmänheten till kännedom, om nu inte någon tidning råkar skriva om det.


********


Jag kan väl bara hoppas, att sökaren Eric Gerhardssons kristna tro är det som skall "rädda honom". Den tron som enligt honom är det viktigaste för honom och där han säger sig måste få frid i sinnet, som han anger som det yttersta skälet till det lika hastiga avhoppet, som tydligen påhoppet.

Skälet han angett för sitt avhopp, att så många ungdomar inom Gällivare kommun i skolvalet röstat på SD, tar jag däremot med en stor nypa salt. Därför att det är inte något annat än ett sundhetstecken, att det är så markant i just Gällivare kommun. Det förvånar mig inte heller det allra minsta. Ju närmare man lever "stormens öga" och har fått ta del av den verkligheten, desto mer ifrågasättande blir man.

Detta är något som de etablerade politikerna i Gällivare borde ta på största allvar. Genom att jag har tagit del av diverse protokoll, där Ungdomsrådet den ena gången efter den andra blivit akterseglade inom kommunalpolitiken i Gällivare, är det absolut inget förvånande, att man söker sig till nya förebilder.

Jag kan också bara hoppas, att alla de som Migrationsverket idkar "förvaring Sverige" med, skall få ett mänskligt utfall. Tyvärr är det ju inte riktigt så, eftersom de knappast lär hamna i några fina kvarter á la Östermalm eller Djursholm. De flesta av dem är dessutom lågutbildade, så den där myten om enbart högutbildade stämmer inte heller på det stora flertalet.

Man måste precis som Eric Gerhardsson säger, sätta sig ner och ställa sig den frågan hur mycket vi kan förmå att ta emot på ett "seriöst sätt".

Förra året tog vi emot 100 000 nya ankommande och värre tycks det vara för innevarande år. Det är en kraftigt stigande trend och det är inte utan att jag undrar, hur det etablerade politiska samhället har tänkt sig det hela. Eftersom skola, vård, omsorg, socialförsäkringssystem och bostadsfronten, inte klarar mer och mycket stora och väsentliga nedskärningar har fått ske. Man måste också se över utflödet av utlandsbidrag/närvaro i andra länder etc, som många gånger går både till korruption och curlar vägen för fortsatta eller nya krig.

Att vilja vara god, är ibland att se till realiteten. Även om den kan kännas obehagligt och t.o.m. bli en mycket smärtsam process.

Men så länge vi inte är födda till att vara någon Jesus, som tog hela världens skuld på sina axlar, kanske vi måste sätta oss ner och fundera över våra handlingar och rätta till det som inte blev rätt.

Det som jag tycker är så himla synd med denna SD debatt, är att all fokus från de etablerade politikerna och vad de håller på med, nu lagts åt sidan. Det måste passa mången dold agenda förträffligt, både på riksnivå liksom på lokal nivå.

Ändring införd 24 september 2010 kl. 15:02
Jag ber så mycket om ursäkt, jag visste inte att Eric Gerhardsson "kanske" var blind också=
http://svt.se/2.128339/1.2160706/jag_kanske_var_blind

Svaret på universums gåta är 42.

- den 23 september 2010, kl 02:44

förstora
Men vad svaret är på vad jag egentligen röstade på i riksdagsvalet, det torde stå skrivet i stjärnorna.

Jag valde två blanka röstsedlar (skrev dit något, som jag däremot inte tänker avslöja) och hade en färdigtryckt. Det kändes som om det blev en acceptabel blandning helt enkelt. Varför det blev just tre, bara ramlade ner i mitt huvud, när jag stod där och velade mig över vad jag skulle rösta på. Det blev nog det allra bästa trots allt. Ty, "alla goda ting äro tre".

Helt vansinnigt att inte känna, att det fanns något val, som skulle kännas bra. Därför skulle jag verkligen bli hemskt glad om det kunde bli demokrati i det här landet och blankrösterna fick plats i riksdagen med sina tomma stolar. Jag tycker verkligen att hela det här föråldrade systemet med partipolitik är rena nonsens. Det måste väl ändå tillhöra en svunnen och förlegad tid. Nog katten borde man väl kunna göra något vettigare av alla dessa pengar, som detta partipolitiska spektakel kostar.

Jag tycker att dagens två val: Allians eller Rödgrön-röra av pakter, talar för sig självt: Detta system har överlevt sig självt.

Det var just en liknande röra, som man ansåg var så föråldrad, att man gjorde om hela systemet från två kammarriksdag till nuvarande. Men är det verkligen inte samma sak som uppträtt nu, så här dryga 40 år efteråt? Nuvarande politiska system, det känns lika "purfärskt" som att återinrätta kungahusets makt. Dessutom är det en svindyr historia med alla dessa människor till stigande antal, som skall ingå på livstid i denna "skyddade verkstan," fylld av en massa fallskärmar och höga ersättningar långt efter de avgått, plus löner som verkligen inte motsvarar arbetsinsatsen.

När jag än en gång, som en repig grammofonskiva, beklagade mig på söndagsmorgonen över att inte blankrösterna fick sina tomma stolar i riksdagen. Fick jag svar på tal.

- Vadå, sa herr H, det ser ju redan ut så i riksdagen, så vad är skillnaden?

Ja, naturligtvis har han helt rätt. Vad är skillnaden? Ingen. Mer än den demokratiska känslan, som nu dessutom visat sig vara inget annat än en chimär. Man ägnar sig numera åt tafflig mobbing, trots att det är förbjudet i lag. Man visar prov på, att det är allt annat än respekt man visar varandra på denna arbetsplats, riksdagen.

Jag tycker att det blir bara allt knepigare att gå och rösta. När jag var yngre kändes det aldrig problemfyllt överhuvudtaget. Även om jag alltid ogillat politik, visste jag ändå vad jag skulle rösta på.

Som om det inte kunde vara nog.

Är det inte ett jädrans påfund, att man måste stå där mitt bland alla människor och plocka sina valsedlar?

Det stod faktiskt några fullvuxna människor, i Jurrasic Parkåldern och kollade vad folk tog för röstsedlar! Med tanke på allt som hänt runt om i stans röstlokaler, så väckte det verkligen inga glädjeyttringar hos mig. Snarare så fick det mig att känna en intensiv längtan efter, att bara rycka upp ena kryckan och "råka" klämma till hela röstsedelstället. I oredan som hade följt hade jag kanske kunnat plocka åt mig första bästa och så hade valet fått bli ett "korsdrag" genom röstsedelhögen.

Nej, allt det här som distraherade blev det verkligen inte bättre av.

Utan jag stod så länge och stirrade på röstsedlarna till riksdagsvalet, att jag nog mer påminde om någon som hade allvarliga ticks, än någon som var ute för att rösta till riksdagsvalet. Jag önskade intensivt att jag skulle få någon form av plötslig ingivelse. Men det var helt tomt och tyst däruppe. Inte en krusning. Men jag var nog inte ensam om situationen. Herr H stod bredvid mig och tvekade och tvekade och tvekade, även han över riksdagsvalet.

Sedan jag gjort mitt lilla lottdragningssystem, med röstsedlarna, där bakom skärmen, vände jag på alla tre med texten nedåt och blandade runt dem. Plockade upp en röstsedel, utan att kika på den och stoppade ner den i valkuvertet och slickade igen. Resten av lapparna åkte osedda i papperskorgen. Jag tycker att det var lika bra att inte veta, det kändes absolut inte bra.

Jag kan nu bara ana mig till, att jag inte är den enda, som är spritt språngande galen. Jag tycks vara i gott sällskap:

http://www.gp.se/nyheter/valet2010/1.452574-kalle-anka-fick-fem-roster

********


PS. Vad jag däremot röstade kommunalt och till landstinget, det vet jag däremot, med all säkerhet. Därför att där rådde det ingen som helst tvekan om vilka två olika partier som skulle få min röst. Det skall banne mig inte vara en klassfråga att ha bil, eller bli sjuk. Det är redan nog illa som det är. DS.

tisdag 21 september 2010

Det "nya Sverige" efter valet (?)

- den 21 september 2010, kl 17:18

förstora
Ja, så skriver och basuneras det ut i media och avsändarna är högt som lågt.

Men jag, jag kan inte bli annat än jätteförvånad över att läsa eller höra det. Än mer förvånande blir det att se hur det ena "sorgetåget" efter det andra kan mobilisera kraft, över att Sverigedemokraterna (!?) tagit plats i riksdagen, samtidigt som jag i dagens tidning kan läsa om ännu mer nedskärningar inom sjukvården. Jag blir alldeles häpen över det hela, som tycks ha stigit upp som fågel Fenix.

Dessutom är jag så in i nordens fräck, att jag påstår att det är intet nytt under solen. Enbart gammal skåpmat, ungefär som ICA:s köttfärs, som fick nytt "bäst före datum", fastän innehållet fortfarande var detsamma.

Det hade nog varit på sin plats, att anordna de här sorgetågen för mycket länge sedan och av helt andra anledningar: Sorgetåg över att vi inte lyckats bättre med att värna alla som bor i det här landet, eller ute i Europa, eller i världen, oavsett om vi är korridorglidare, eller någon som verkligen flytt undan krig, eller vi sitter där med en arbetslöshet/sjukdom/handikapp/ålderdom, eller helt enkelt bara med ett utanförskap där samhället vänt ryggen till och man fallit mellan stolarna.

Vi har vaknat upp till det Sverige och Europa, som var precis likadant dagen innan valet. Ett Sverige där orättvisorna fortsätter att breda ut sig och där både anarkistiska, nazistiska, marxistiska, stalinistiska etc. förekommer och där de här s.k. "demokratiska" blir de mest betungande av dem alla, eftersom de säger sig stå för en sak och handlar utifrån något helt annat! Den som påstår något annat har inte varit vaken de sista 30 åren, eller i vart fall suttit insnöad på någon öde bergstopp, där snårskogen konstigt nog kunnat bre ut sig.

På något sätt har de här etablerade partierna helt plötsligt fått en dimridå att skylla på. NU har det plötsligt blivit det nya partiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, som skall bära hundhuvud för det som är ofullgånget i vårt "välfärdssamhälle" Sverige. Men lilla Sverige skiljer sig inte från det övriga Europa. Samma fenomen där. Man kan dra ner det till molekylnivå, dvs. på kommunal nivå och finna att det är samma sak där, historien bara upprepar sig i allt det oändliga.

Nej, då, säger de beskäftiga och de som anser sig vara pålästa i ämnet: Det blåser NYA högervindar!

Ursäkta, men det är lika otroligt osannolikt, som att det är någon annan än det anarkistiska socialdemokratiska styret från kommunhuset, som bär ansvar över hur situationen kunnat urarta så in i baljan i Malmberget och får efterverkningar i hela Gällivare kommun.

Det fenomen som vi kan betrakta oavsett om vi betraktar Europa, Sverige, eller lilla Gällivare kommun, är precis detsamma som alltid har funnits. Världen har ingalunda blivit ny. Fortfarande lever vi en ofullgången, orättfärdig värld, där de som tycker sig ha mer rätt också tar rätten över andra och frivilliga hantlangare saknas det verkligen inte.

Hur många nazister tror du som läser det här, att det finns i de andra riksdagspartierna? Den enorma mängd som fanns enbart i Sverige under kriget lär inte ha gått upp i rök! Jag vet flera partier som hade en övertalighet av just gamla nazister och dessa kan man faktiskt återfinna i alla de gamla partierna.

Nyss sände man en dokumentär i repris om Isaak Grünewald och Sigrid Hjertén. Den som inte sett det programmet har missat en viktig tidsdokumentär. Där kunde man se hur det var med det skenheliga politiska etablissemanget i Sverige och utbredningen av den svenska nazismen. Det var inte bara så att Herman Göring hade sina kontakter här i Sverige och att vi tillät nazisterna passera genom vårt järnvägsnät etc, som alla vi som gått i skola fått oss itutade.

Man kan aldrig heller dra något ur sitt sammanhang. Vid fredskonferensen i Versailles 1919 ansågs Tyskland ansvarig för kriget. Ett enormt och fullständigt horribelt krigsskadestånd utkrävdes. Hade inte det stora krigsskadestånd och vanmakten skrivits in i fredsfördragen efter första världskriget, hade det aldrig funnits utrymme för Hitler. Skotten i Sarajevo var å andra sidan startskottet för första världskriget. Allt har sin historia och att skriva om den och bara dra lösryckta sammanhang, som sanningar, det blir aldrig bra. Till det krävs oupplysta, eller indoktrinerade människor. Alla är dessbättre, eller kanske i det här fallet, dessvärre inte det.

Den som vill påstå att den här invandrarpolitiken inte har sina uppenbara brister och som kapitalt gått åt skogen, vet inte vad den talar om. Den har aldrig besökt sådana ställen som Rosengård, Hjällbo, Bergsjön etc. Den har aldrig sett hur vår egen befolkning har mindre lagliga rättigheter än invandrare/asylsökande. Den har aldrig heller på nära håll följt hedersmord, eller könsstympning och uppgivenhet hos kvinnor som sitter fast i detta Moment 22. Det är inte bara att öppna armarna och ta emot, man har ett ansvar! Och det handlar definitivt inte om ovilja att dela med sig, utan att sätta sig ner och fundera hela tankeflätan ut. Finna fega vägar ur saker och ting det borde inget anständigt parti i Sverige ägna sig åt, som nu sker.

SD har inte den här förbindelselänken som det hävdas. Partiet tar i media och sina partiskrifter tydligt avstånd ifrån marxism, kommunism, fascism och nazism. Redan för ett tiotal år sedan städade man upp rejält inom partiet och det finns antagligen procentuellt lika många nazister i de andra partierna som hos SD. Jag har personligen mycket svårt att se Jimmi Åkesson, som har sin politiska inskolning i moderat skolungdom, som någon form av Hitlerskepnad. För mig framstår han som en person med ärliga avsikter. Skall man börja fingranska personligheterna hos partiledarna tycker jag mig se betydligt fler Hitler-drag i t.ex. Lars Ohly.

De här nynazisterna finns dessutom i ett helt annat parti, där en ansamling skett: "Svenskarnas parti" heter det partiet. Sedan kan man undra vad Skånepartiet är för främmande fåglar. http://www.skanepartiet.org/

"Svenskarnas parti" hette tidigare Nationalsocialistisk front. Det bildades 1994. För två år sedan lades partiet formellt ned men uppstod i skepnad av Folkfronten, som senare bytte namn till Svenskarnas parti. http://www.svenskarnasparti.se/

Inte ens så pass pålästa är de här pappenheimarna som står där och talar om rasism. SD råkar dessutom ha ganska många invandrare som medlemmar, som tycker att den invandringspolitik som förs är alldeles uppåt väggarna. Självklart har det dragit med sig ett oönskat gäng med extremmänniskor, men dessa återfinns i andra mer "rumsrena" partier, man behöver inte vara raketforskare för att förstå det.

Jag skulle gärna vilja ha ett svar från alla de här partiledarna, som nu fanns med på valvakan och agerade rena rama mobben mot SD:s partiledare Jimmi Åkesson. Hur de ställer sig till en relevant frågeställning, som han påbörjade flera gånger i olika valdebatter men aldrig fick prata till punkt, därför att han blev ideligen avbruten. En del av oss är dock pålästa, utan att vara SD anhängare och visste vad det var han ville framföra:

En kvinnlig SFI-elev i Strömsund har anmält kommunen för könsdiskriminering sedan skolan gett efter för kraven från en grupp muslimer om separat undervisning för kvinnor och män. Kvinnorna fick bland annat inte sitta inom synhåll för männen och inte heller tala samtidigt. DO valde att inte ta upp anmälan utan la ner den. DO utses av regeringen! Detta beslut är alltså förankrat av den svenska regeringen!!!

Det betyder i klartext att svenska staten nu även infört könsdiskriminering i sin undervisning och curlat väg för ett begynnande och regelrätt religionskrig, med Islam som det enda rätta, eftersom judarna med statens godkännande fördrivs från bl.a. Malmö. Jag antar att politikerna kommer att ha anledning att ångra det mer än en gång! Därför att då borde rimligen också följa ett påbud om stening, hedersmord, könsstympning, tolkar ute i skola och arbetslivet. Som ett brev på posten lär också anlända avskaffandet av svenska traditioner i form av julafton, påsk etc. Med tanke på att muslimerna redan kan ha ledigt för sitt firande av fastemånaden Ramadan, kan jag inte se annat än att det måste bli en konsekvensföljd.

Men det är klart så feta som vi svenskar börjar bli, skulle vi säkert må bra av att fasta en månad. Mest hälsosamt skulle det vara bland de feta norrlänningarna, med tanke på att solen aldrig går ner där. Men det där med Ramadan det är inte riktigt vad man utger det för att vara. Min erfarenhet, som är på det praktiska planet, vet att det är ett herrans (förlåt, Allahs) festande efter solen gått ner och aldrig slår kassarekorden dylika höjder som under just Ramadan. Festa hela nätterna innebär att de vänder på dygnet. Alltså blir de segare och segare ända tills de helt enkelt uteblir från skola och arbete. Men det är klart drar man hela linjen ut, då hade man ju skött problemet med att avfolka övre Norrland också, där solen aldrig går ner under den här fasteperioden http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramadan.

Fredrika Bremer och Ellen Key lär i alla fall vända sig i sina gravar, när detta land blivit villiga att förpassa kvinnan in i Hedenhöstiden! Inom den fria företagsverksamheten förekommer inte de totalitära löneskillnader, som finns inom stat och kommun mellan kvinnor och män, alltså där LO står bakom. Om inte det borde mana till eftertanke då vet jag verkligen inte.

Det är väl det som Alliansen och den Rödgröna röran lär förespråka vid nästa val, ty de politiskt korrekta vill väl inte framstå som något annat än landet mellanmjölk.

Man får inte göra något som inte behagar massinvandring, då är man rasist! Man får inte tycka något om det som fått ske i Malmberget, då skall man tystas!

Men jag tycker nog det vore mer intressant med någon afrikansk religion/kultur istället, om vi nu ändå skall upphöra att vara så mellanmjölkiga. De verkar ha lite häftigare fester med levande rytmer i form av jordgolvsstamp, häleribrygder och spå i allsköns grunkor. Lite mer maskeradtillställning över det hela.

Den här rena rama påhittarmentaliteten, som just nu förekommer inom riksdag/regering känns inte det minsta seriös. Därför om ett parti (SD i det här fallet) säger sig inte stå för vissa saker, av VILKEN anledning skall man då hävda att det är helt fel och att de är något annat än de utger sig för att vara.

Hela det etablerade politikeretablissemanget, är ju faktiskt något helt annat än de i själva verket utger sig för att vara. Det har dessutom bekräftats om och om igen, även i Gällivare kommun. Mer förundrande blir det dock att folk fortsätter att rösta på dem. HUR tänker de då?

OCH bevara oss för hulkande, halvsnyftande s-kvinnor av typen Nalin Pekgul, som var framskickad som frontfigur för enbart ett enda syfte. Det är lågvattenmärke av Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbundet. Lika illa var det när FI:s Gudrun Schyman skulle möta Jimmi Åkessson i en TV-valdebatt. De kunde inte ens hålla sig till ämnet och blev därför bara djupt tragiska personer och bekräftade bara myten om att kvinnor är enfaldiga!

Jag har inte reflekterat över SD som ett valbart alternativ, men nu tycker jag sannerligen att den politiska och massmediala mobben gått för långt i Sverige.

************

PS. Jag ser av vissa inlägg, att jag räknas som en vågmästare i Gällivare kommuns val, av de tykna inläggen att döma. Förvånande med tanke på att jag inte röstar kommunalt där. Men den vågmästarrollen, som opolitisk & läskunnig, skall jag med jämnmod bära. Även om nu den anarkistiska signaturen "sosse" i min förra blogg, vill stänga av mig som bloggare, är det inte riktigt så som demokrati fungerar. Även om det praktiserats under alltför många år i Gällivare kommun och man inte vet skillnaden på demokrati och anarki.

Jag vet inte vad jag förväntat mig, men lite medmänsklighet och demokrati skulle inte skada. I vart fall skulle det vara en god början. DS.

lördag 18 september 2010

Kommunalrådet Tommy Nyströms valfläsk på

- den 18 september 2010, kl 18:21

förstora
bilrutan, den får mig att le lite inåtvänt.

Hur har karl´n egentligen tänkt när han totade ihop det där valfläsket så här i elfte timmen?

* Jag kommer att arbeta för öppenhet och insyn i den kommunala politiken.
* Jag kommer att ta tag i samhällsomvandlingen och föra den tryggt i hamn.

Ja, så står det faktiskt. Skall man bli häpen eller skall man bli häpen?

Nu frågar sig vän av ordning: vad har inträffat? Är det som det sägs:

alt. 1) när fan blir gammal blir han religiös
alt. 2) för sent skall syndaren vakna

Nu är det naturligtvis upp till var och en att läsa de här löftena, men de är rätt avslöjande skrivningar.

Ta bara den här första: "Jag kommer att arbeta för öppenhet och insyn i den kommunala politiken".

Jaha, det var ju intressant värre. Med tanke på hans moltigande "sekretess" och uppenbara irritation ang. frågor om LKAB och vad man förhandlat fram, eller ens vart man befinner sig, förefaller det uttalandet mer som en tillfällig sinnesförvirring, än ett löfte som man kan ta på allvar. Därför att frångå det som han gjort som en regel snarare än ett undantag känns väldigt märkligt, att i ord plötsligt möta motsatsen till. Dessutom har han gått/agerat tvärtemot vad som beslutats om i KS au. Det kan man inte komma ifrån eller ens förbise. Det hela är rätt allvarligt, även för hela S-partiet. Det är trots allt deras kommunalråd!

För att man sitter i majoritet betyder det inte att man kan frångå vanlig hederlig anständighet om demokrati! Utestänga är inte demokrati. Demokrati betyder att ALLA har rösträtt! I kommunen sker detta genom att man i förhållande till det röstantal man fått är representerade i de olika beslutsorganen. Alltså är det långt ifrån det som förekommit de sista åren inom Gällivare kommun. Sedan blir det inte så mycket trevligare av att Tommy Nyström tagit detta rent personligt och därmed inte har kunnat skilja på privatperson/yrkesperson.

Mer prekär situation kan knappast ha varit. Än den som faktiskt har varit. T.o.m. av de här nickarna inom V, har det ju framkommit - även om de inte uttalat det direkt - att det rått sekretess från Nyströms sida, eftersom Iris Dimitri manat till större öppenhet från Tommy Nyströms sida! Kan man framlägga en sak på ett mer solklart sätt än så? Knappast!

Det har gått så långt att man inte längre kan hämta ut kommunala uppgifter om vad som hänt i LKAB frågan. Vilket är väldigt allvarligt!

Den andra tesen då:

"Jag kommer att ta tag i samhällsomvandlingen och föra den tryggt i hamn".

Phew.... jag vet sanning att säga inte ens hur jag skall formulera det. Men har man inte tagit tag i det här så här långt på ett seriöst sätt, då förstår jag inte vad för nytt som skulle kunna ha inträffat. Mer än att man blivit rädd att förlora kommunalrådsposten.

Jag säger därför direkt till Dig nu, kommunalrådet Tommy Nyström: Du har på många sätt varit alldeles utmärkt på Din post som kommunalråd. Men jag tror att arbetsklimatet både vad gäller partipolitiken i Gällivare kommun och inom kommunhuset, skulle bli betydligt bättre om Du trädde tillbaka i Din kommunalrådspost, kanske för att senare återkomma. Arbeta politiskt det kan Du göra ändå och bidra med det Du har att bidra med.

Ibland måste man ha modet, att inse när man bör stiga tillbaka, för att betrakta och begrunda vad som gick snett och inte bara fortsätta att tuffa på i ullstrumporna. Ett par ullstrumpor som dessutom blivit alldeles uppåt väggarna galet!

Det som kommunen i detta läge behöver är, att det blir transparant och att man verkar över partierna för att lösa situationen med LKAB:s problematik. Därför att LKAB har problem! Uppenbara problem dessutom. Den som inte har förstått det har inte mycket förstått.

Dessutom är det helt uppenbart att Gällivare kommun behöver hjälp av ett välrenommerat juristhus för att ordna upp den situation som skitit sig fullständigt med LKAB.

Jag vill att Du, Tommy Nyström, skall vara helt medveten om att Dina brutna löften till kommunmedborgarna blivit vågskålen för att en hel del valt att flytta från kommunen och ännu fler överväger att göra det! Så illa är det faktiskt och det bör även mana till eftertanke inom hela S-ledet och även övriga partier. Det som pågått är knappast i någon demokratisk anda. Här har rått anarki. Visst är det så att det behöver vara korta tåtar för att inte bli tungrott, men här har det varit så korta tåtar att det ruckat på hela anständigheten.

Sitter Du kvar på Din kommunalrådsstol även på måndag, så önskar jag Dig lycka till och hoppas att Du förhoppningsvis dragit lärdom av vad Du hanterat totalt fel.

Men det ni behöver i Gällivare kommun är att ni gemensamt inom alla partier använder all kraft och hjälp för att rädda Gällivare kommun från ännu mer utflyttning. Fler världsfrånvända planeringar är tämligen överflödiga. City Move har redan utvärderat vart det INTE är lämpligt att bygga för framtiden! Mer pengar på det behöver knappast läggas ner. Ni känner nu till rådande parametrar.

Malmberget är ohjälpligt förlorat, eftersom det är så underminerat, att det kommer att gå sin egen undergång till mötes. Som jag ser det hade det varit betydligt bättre om nu Malmberget hade gått att räddas, att man hellre hade jagat reda på 400 nya arbetstillfällen till orten, eller omnejd och lagt ner gruvan. Mineraler runt omkring Malmberget där ingen bebyggelse finns, existerar faktiskt. Men idka gruvbrytning på en yta där folk bor, borde varenda kotte ha lärt sig något av. Det skall överhuvudtaget aldrig mer upprepas, eller förekomma!

Det är bara att tänka tanken ut, är det någon normal människa som skulle placera bebyggelse ute i Aitik? - Det är just precis det som hänt och händer i Malmberget! Jag tror knappast att Aitiks ledning skulle tycka att det vore någon bra lösning. LKAB tycker däremot att det är helt OK. Däri ligger skillnaden på de som styr i bolagen.

"När livet var lika enkelt

- den 18 september 2010, kl 12:24

förstora
som ett armeringsjärn"

Kapitel 2 (tidigare kapitel publicerat 4 september 2010)

En som däremot kände sig ledigt upptagen, var Dan Bakgård, statstjänsteman vid Länsstyrelsen i Bottenlänet. Samma verksamhet som Axel Oxenstierna reformerade år 1634 och inrättade. Länet kallades på Oxenstiernas tid "Hövdingadömet". Dagens länsstyrelse leds av landshövdingen, som regeringen utser. Personalen i övrigt anställs av länsstyrelsen och är alltså en statlig myndighet till skillnad från landstingen, som är en form av kommuner, sekundärkommun, med fullmäktige som väljs av invånarna.

På Oxenstiernas tid var Hövdingadömet länets högsta polismyndighet. Men hade också i uppgift att övervaka att lag och rätt skipades av domstolarna, mota oro och uppror, söka undersåtarnas bästa, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt. På den tiden hade man en yrkestitel och befogenheter, som fick nuvarande landshövdingen Bert-Ola Svensson, att sucka över nutidens titelförvanskningar.

Det där sistnämnda med befogenheterna det brydde han sig inte så mycket i att de hade upphört. Var han inte "hövding" kanske? Bert-Ola Svensson betraktade sig fortfarande som den gamla titeln varit: "Konungens befallningshavare" i detta hans "Hövdingadöme", som han styrde med hårda nypor. Undersåtarna skulle lära sig att veta hut.

Bert-Ola Svensson var verkligen mannen som trätt in med sin fulla kroppsliga pondus i sitt ämbete. Hans utstrålning hade vissa likheter med en bulldog tyckte en del. Men så fanns det den andra kategorin, som tyckte att han mer liknade en uppblåst padda och hur den liknelsen hade kommit till, berodde enbart på att i Residenset tronade en porträttbild av Bert-Ola Svensson taget av Ateljé Paddan. Därav kom det sig att en del tyckte, att han nog kanske var mer lik en upplåst padda än en bulldog. Oavsett vilket, hade Bert-Ola Svensson visat vart skåpet skulle stå. Eller rättare sagt hur borden och drickat skulle dukas upp.

Tillställningar i Residenset omgav Bert-Ola Svensson med en form av hatkärlek. Därför att en del av honom kunde aldrig få nog av att vara den högt vördade "hövdingen", men han ville å andra sidan ogärna höra talas om tidigare landshövdings glansdagar. Den som fick honom att känna ett direkt obehag var det där knapsut Ragne Massivanti. Det kunde verkligen irritera Bert-Ola Svensson varje gång någon nämnde hans föregångare Range Massivantis namn. För trots så många efterföljare var det detta knapsu, som folk mindes och talade om. "Det var tider det", sa de ofta. "Ha!" tänkte Bert-Ola Svensson, som visste att Ragne Massivanti varit en glad amatör i jämförelse med det han själv hade lyckats tillförskansa sig i förmåner. Bert-Ola Svensson, eller B O Svensson som han kallades, satt i många styrelser också, något som fick honom att känna sig fylld av den sötma, som makt ger de som är klent bemedlade under hårfästet.

Även Dan Bakgård hade snabbt insett att hans chef, landshövdingen B O Svenssons ord skulle man ta på högsta allvar och något utrymme för egna åsikter det skulle man definitivt inte framföra. Det som B O Svensson sade, var också det som gällde, kosta vad det kosta ville.

Nej, livet vid Länsstyrelsen i Bottenlänet hade inte riktigt blivit som Dan Bakgård hade tänkt sig och mycket av obehagen hade kommit sig av Lokala Kanon Aktiebolaget, som tycktes ha blivit en följetong på Dan Bakgårds skrivbord. Han var ständigt jagad av privatpersoner som skulle lägga näsan i blöt, men även press och radio jagade runt efter honom för att förhöra sig om Lokala Kanon Aktiebolagets göranden. Som om det inte kunde vara nog, landshövdingen B O Svensson satt också i Lokala Kanon Aktiebolagets styrelse och åtnjöt en hel del fördelar därav och mot sin chef har man definitivt inget att tillägga. Chefens ord är det som gäller, oavsett hur huvudlöst det än må vara, det insåg Dan Bakgård rätt snart.

Denna morgon satt Dan Bakgårds uppflugen i den vickande kontorsstolen och såg ut som ett litet vilset spädbarn, som sitter och stryker över snuttefilten. Dan Bakgård hade dock ingen snuttefilt, utan som män med skägg ofta gör, satt han och strök sig över skägget. Skägget var tämligen nyanlagt, glest och hela odlingens utseende påminde mycket om en gets. "Bäääh", hade kontorsflickorna sagt med menade blickar efter honom, när han efter en ledighet hade kommit tillbaka till arbetsplatsen iförd denna nya maskering, eller var det rent av en markering?

Men skägget hade fått Dan Bakgård att släppa de tilltagande bekymren med hårets tillbakadragande. Håret som hade fått pannan att krypa allt högre upp på hjässan. Först hade han lagt märke till de allt högre vikarna i hårfästet och nu vid fyllda dryga 40, hade han kapitulerat och bestämt sig för att anlägga ett manligt skägg, som kompensation för det tillbakadragande håret. Vid varje smekning över skägget sköt kaskader av lugn och välbehag genom Dan Bakgårds inre. Morgonens tumult med barnens frukost och påklädning kändes i denna stund avlägset. Det var nu lugnt och stilla, så när som på ljuden från kontorsstolen som han vickade fram och tillbaka, medan den tomma blicken var fästad i horisonten.

Även om han sannerligen hade haft ett betydligt lättare liv, innan han steg in som ansiktet utåt i bl.a. miljöfrågeställningar, för att inte tala om familjefar med två barn, hade livet liksom gått in i ett helt annat skeende, där det många gånger var svårt att hålla alla bollarna i luften. Det innebar också att omgivningen lade märke till om han var mentalt närvarande. Inte något som direkt bekymrade Dan Bakgård denna stund.

Han reste sig plötsligt och gick en sväng ut till kafferummet och rynkade på näsan över att ingen ännu hade satt på kaffebryggaren. Över sin döda kropp var det en syssla, som han tänkte ägna sig åt. Det räckte med att han på hemmaplan fick passa barn, som skulle skjutsas hit och dit och ständigt agera städtant. Han öppnade därför istället kylskåpsdörren och kikade in. Fanns det inte något som man kunde stoppa tänderna i, tänkte han. På kylskåpshyllorna låg matpaketen som damerna släpade med sig som lunch. Han studerade dem ingående för att notera, att de var mycket bristfälliga luncher de skulle inta. Så feta som de hade blivit var det nog ett gott val, tänkte Dan Bakgård förnöjt. Han gick fram till brödburken och fann några kvarglömda kakor från gårdagens eftermiddagsfika. Han snappade åt sig hela högen och återvände till sitt rum med kakor och ett glas vatten i brist på kaffet.

Sedan han tuggat i sig kakhögen, upptäckte han att det fallit en hel hög med kaksmulor på pappershögen, som låg framför honom på skrivbordet. Nu drog en mörk sky över hans blick. Pappershögen handlade om Lokala Kanon Aktiebolaget. Det hade börjat bli trixigt att ta sig förbi motfrågor som ständigt ställdes och sanning att säga hade Lokala Kanon Aktiebolaget börjat bli allt svårare att försvara, även om landshövdingen B O Svensson krävde det av Dan Bakgård.

Det hade varit betydligt enklare med Lokala Kanon Aktiebolaget förr i tiden, innan deras stora experimentlusta hade urartat och verksamheten hade krävt att alltfler kvarter utrymdes och revs. Efter "den stora smällen", som hade fått till följd att en stor öppen krater hade öppnat sig i dagen och delat det lilla samhället, Sprängkullen mitt itu hade samhället i allt snabbare takt förfallit. Puts på husen hade ramlat ner och man kunde på byggnaderna märka längsgående sprickor som löpte kors och tvärs. Men det bekymrade inte Lokala Kanon Aktiebolaget. De ansåg sig vara utan skuld till det, liksom alla andra skador som brukade dyka upp strax efter nya skakande salvor, eller regelrätta skalv eftersom man minerat underjorden för att kunna gräva nya stora förvaringsutrymmen för den specialkonstruerade dynamiten som de framställde.

När man stod på berget, Pluska, på andra sidan den djupa dalgången med Sprängkullens tvillingsamhälle Dyträsk mittemellan, då kunde man snart inse att Sprängkullen förtvivlat hängde kvar efter bergskammen och skulle inom kort förlora striden mot Lokala Kanon Aktiebolagets utbredning. De otaliga provsprängningarna med den patenterade specialdynamiten, som nu var en av de ledande produkterna ute på marknaden, hade också gjort att miljöpåverkan hade urartat och där sprängolje- och nitroglycerinberedning lämnade ifrån sig betydande miljöpåverkan. Det som förbryllade vetenskapsmännen var att även stora halter av fluor förutom mycket svart stoff lade sig som en hinna över hela omnejden, inte bara i Sprängkullen. Dan Bakgård och Lokala Kanon Aktiebolaget, som dessutom i Miljödomstolen hade vägrat att sådant skulle få ske, tackade gudarna för att inte Miljödomstolen hade beordrat en allmän och noggrann hälsoundersökning av befolkningen, med provtagning av olika giftansamlingar, liksom anledning till mortaliteten.

Lokala Kanon Aktiebolaget hade sålunda sprängt enorma förvaringsutrymmen under jord. Förvaring sköttes i stora underjordiska vattenbassänger, liksom tillverkningen av säkerhetsskäl numera helt och hållet pågick under jord. Det som blev förödande för företaget var de snedsmällar som allt oftare inträffade och Sprängkullsborna började inse att hela markytan höll på att ge vika. Bolaget besatt trots allt inga större geologiska kunskaper om när ett berg blir utmattat, men hävdade hela tiden när de blev ifrågasatta "att nu har vi lärt oss", "snart vet vi mer", "vi vet precis vad vi sysslar med". Lokala Kanon Aktiebolaget betygande om att de hade bara högst marginell inverkan på själva berggrunden, tilläts därför att både kontrollera sig själva och ingen oberoende insyn i verksamheten stipulerades. I de få fall där det fanns en sådan inblandning ingick den i Lokala Kanon Aktiebolagets inhyrda entreprenörer. Det fanns sålunda inget att frukta för bolaget.

Den specialpatenterade dynamiten innebar stora möjligheter, att transportera explosiva ämnen med hög säkerhet och sålde numera som smör i solsken, även till den nog så solrika arabvärlden. Efterfrågan var med andra ord större än tillgången. Det innebar också att man till varje pris och utan någon hänsyn till omgivningen lade sitt krut, bokstavligen och bildligen på att leverera. Så blev också hela Sprängkullen, som en enda skälvande gelépudding där folket bodde ovanpå.

Trots att nitroglycerin, som är den verksamma delen i dynamit, är mycket stötkänsligt, gör den så kallade flegmatiseringen att dynamiten inte detonerar trots ganska hårda törnar. Undantag är förstås om dynamiten är frusen, vilket lätt kan hända i ett klimat där - 30grader inte var något anmärkningsvärt. Då kunde det hända att den detonerade när den utsattes för stötar. Effekterna lät inte heller vänta på sig och många var de arbetare, som man under bolagets historia hade fått samla ihop i form av små rester, som man möjligen kunde återfinna.

Vid provsprängningsarbeten i kallt väder måste därför dynamiten hållas uppvärmd, till exempel genom att förvaras i varmt vatten. Härvid är att märka, att ren nitroglycerin övergår i fast form redan vid +13 °C. Dynamit klarar sig något längre, när temperaturen sjunker, men redan vid några plusgrader blir dynamit stötkänslig. Många var de sprängolyckor som hade berott på att man inte insett riskerna även vid plusgrader. En karakteristisk egenskap hos denna specialpatenterade dynamiten var att den "boxades kortvarigt", till skillnad från en del andra sprängmedel, som "brottades uthålligt". Lokala Kanon Aktiebolaget hade febrilt arbetat med möjligheterna att få fram ett röksvagt krut och hade härvidlag gjort värdefulla rön som resulterat i även ballistitpatent. Det var detta som hade intresserat Asien och arabvärlden. Därför att när traditionellt svartkrut användes för att driva projektiler i olika skjutvapen blev det ett avsevärt rökmoln, som skymde sikten för kanonservicen och avslöjade för fienden varifrån elden utgick.

Som man nog kan förstå hade det skjutits hejvilt i provsprängningssyfte i det numera väl omskakade idylliska samhället, Sprängkullen. Det var inte bara samhället och byggnader som var rejält omskakat och uppvisade skador på finishen, det gjorde de tidvis glosögda människorna, som inte hade någon större ihållande nattsömn p.g.a. de talrika sprängningarna och efterskalven i urberget.

Dan Bakgård satt nu och trummade med ena pekfingret på pappershögen och tänkte tillbaka i slutet av 80-talet. Det hade varit mycket enklare att hantera saken då.

Till bara för ett par år sedan hade det pågått mätningar av det mer märkliga slaget av Lokala Kanon Aktiebolaget. Mätningar som visade stora rörelser i berget.

Mätresultaten var dock fullständigt barocka. T.ex. hade Plingvallsgatan i Sprängkullen, utanför gamle banktjänstemannen Eva Halonens hus stigit med flera centimeter, fastän gatan i själva verket hade sjunkit med flera centimeter. Bilarna kunde inte längre ta sig in på Eva Halonens garageuppfart, utan att fastna med bakändan. Groparna som hade bildats på Eva Halonens tomt pga. undermineringen fick till följd att hon slagit en sådan allvarlig frivolt och skadat sig, att hon hade aldrig mer kunnat bo i det egna hemmet. Det avrådde läkaren bestämt ifrån. Hon fick därför tillbringa resten av sina dagar på kommunens olika ålderdomshem, fastän hon fortfarande ägde ett hem som hon pga. Lokala Kanon Aktiebolaget inte längre kunde bo i.

Det blev några ångestfyllda år av Eva Halonens sista år i detta jordeliv och tillslut gav hennes hjärta upp, om det var p.g.a. all stress, eller om naturen bara haft sin gång är det ingen som vet. Det blev inte heller billigt för henne under de här åren, eftersom hon hade både hyra på ålderdomshemmet och kostnader för huset inkl. de tillkomna sjukvårdskostnaderna, som hade sin grund i Lokala Kanon Aktiebolagets underminering av marken. Men Lokala Kanon Aktiebolagets samhällsomvandlare, Valdemar Tykström, han undrade bara vad gamla Eva skulle göra med så mycket pengar, en liten lagom spottstyver för huset var väl mer rimligt och så hade saken varit ur världen.

Vad var det nu då som var så märkligt med dessa mätningar då. Jo mätredskapen var helt sonika armeringsjärn nedstuckna i marken till en meters djup. Det fanns överallt i Sprängkullen. Vid tjäle och tjällossning åkte armeringsjärnen upp och ner. Givetvis blev de också utsatta för påverkan av t.ex. traktorer, gräsklippare etc. Tillslut så fick några herrar i Sprängkullen nog och förde en kampanj mot dessa totalt ovetenskapliga mätningar och Dan Bakgård blev tvungen, trots B O Svenssons ilskna bulldogsmin, att fatta ett beslut om att dessa skenmätningar måste trots allt upphöra.

Sanning att säga var nog inte nuvarande mätningar heller utan anmärkning och nu skruvade sig Dan Bakgård vid blotta tanken på hur Lokala Kanon Aktiebolaget åter sagt sig veta vad de gjorde, när de placerade ut en massa runda cementrör, liknande de som används vid stora avloppshål. En objektiv person måste trots allt vara mycket kritiskt på de nya mätningarna, hur plintarna är utplacerade etc.

Lokala Kanon Aktiebolaget gjorde en "nollmätning" hösten 2009 för att ha som utgångspunkt. "Nollmätning" var i det här fallet en ganska rolig benämning med tanke på hur många årtionden, som bergrörelserna hade pågått vid Lokala Kanon Aktiebolagets provsprängningar och utgrävningar av kolossalstora hålrum i underjorden.

Dan Bakgård suckade djupt vid tanken på att nu var den "nollmätningen" ett minne blott. Därför att i våras upptäcktes, att man måste höja upp GPS-sändaren på varenda plint för att få kontakt med satelliten. Alltså fick alla plintar en förhöjning.

Det hela hade fått starta med en ny "nollmätning" på senvåren/försommaren 2010. Sedan skulle det ta ett år innan Lokala Kanon Aktiebolaget skulle få fram om marken rört sig vid respektive mätplint och ännu fler år innan man kan se några större rörelser. Allt under förutsättning att det inte hände katastrofala förändringar dessförinnan förstås.

Dan Bakgård fick en rynka mellan ögonen, när han tänkte på att Lokala Kanon Aktiebolaget själva haft tekniken färdigutvecklad och på plats i Tirtuna sedan flera åt tillbaka. Dan Bakgård bävade för den dagen då någon nyfiken näsa skulle ställa sig frågan, att det borde Lokala Kanon Aktiebolaget från början av installationen ha vetat hur högt GPS-sändarna skulle ha varit installerade för att få bra satellitkontakt. Eller ännu värre kräva att ett oberoende organ skulle utföra och analysera mätningarna. För att inte tala om allt annat som nu var på tapeten med dammstoff, giftutsläpp, markdeformationer och gudarna vet allt.

Nu kunde inte ens intensiva skäggstrykningar lugna den oro Dan Bakgård kände komma krypande igen. Han hade den sista tiden känt sig så pressad, att han i möjligaste mån försökte undvika att svara på, eller synas så fort det handlade om Lokala Kanon Aktiebolaget. Det var onekligen en smått pressande situation, därför att det var mycket som inte gick att bara bortförklara längre. En sådan sak var att Lokala Kanon Aktiebolaget vägrade att lämna in deformationsprognoser till Miljödomstolen. Dessa skulle ha varit inlämnade sista december 2009 och nu ville man för sitt liv inte lämna in några uppgifter förrän om fyra år dvs. den sista december 2013.

Dan Bakgård halvlåg nu över den sista bedrövliga traven handlingar, som inkommit i ärendet. Det skulle bli ett hästjobb att sammanställa den inlagan och hur skulle han nu formulera det hela för att balansera rätt på knivseggen? Han riskerade nu att själv framstå, som ett glappande ooljat vindfölje och kunde för sitt inre se B O Svenssons bulldogsliknande ansikte, som sakta ändrade färg från kritvitt till högrött.

Det var en färgskaleändring som inte var i Dan Bakgårds smak. Den gjorde honom helt enkelt nervös.

torsdag 16 september 2010

En förvirrad mediafluga gör verkligen ingen

- den 16 september 2010, kl 13:05

förstora
sommar

http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5537945

och bygga luftslott det hör de privata drömmarna till

och kommunalrådet i Gällivare fortsätter sin valpropaganda och saluför, att LKAB fattat beslut om att inte röra kyrkogården i Malmberget bla... bla... bla... bla... bla...

Säger han ja!

Ändå skall här stängas av väg till Koskullskulle, dra ny väg till Malmsta och stänga det lilla grönområdet, upprätta nya planer bla bla bla bla bla....

utan att förstå att LKAB har inte ändrat strategi eller inställning till någonting alls! Tigandet och den psykiska terrorn funkar utmärkt. Ju mer tiden går, desto mer förvirrade handlingar och uttalanden sker ifrån kommunhusets högborg. Allt medan industristängslet stängslar in, håligheter i marken blir fler liksom skador på ledningar, fastigheter & privata egendomar. Hela tillvaron bokstavligen och bildligen "skakar" mer ihållande från alla väderstreck.

Ordet värdelös har helt plötsligt fått en ny mening och

- "skakar" det är fö LKAB:s nya favoritbeskrivning om gruvskalven. De kanske rent av har haft en somlierutbildning på sina personalvårdande dagar för styrelsen vid någon Tibetansk mindfulnessanläggning, i brist på resor till någon "viktig kund". I vart fall klassar vetenskapen det inte som "skakningar" utan regelrätta skalv och noterar det nogsamt på sina mätinstrument. Till skillnad från LKAB, som tycks fortsätta på inslagen bana och trixandet inte tycks ha någon ände alls. Riktiga mätresultat lär LKAB ha den dagen då mätplintarna ligger 1000 meter under jord, eftersom man nu kommit på:

att det inte blev riktiga resultat med det här heller. Nej, men så syyyyynd då. Det hade vi verkligen ingen aaaaaning om, att det skulle råka bli så här. Men vi är säkra på vad vi håller på med!

Men tror man nu att de låter sig nedslås. Nej, då! Det är LKAB vi talar om. De klappar glatt i händerna och utbrister:

- Då får vi väl börja om från början då!

Det måste verkligen roa jepparna i styrelserummet på Fort Knox Luleå, där de sitter lugnt tillbakalutade och åser den tragiska farsen.

De skrattar nog hela vägen till bonusbanken också.


********


PS. Jag passar på att gratulera Lilla My på 65 årsdagen, eftersom jag inte fått iväg något sedvanligt födelsedagskort, som hon ändå bara kärvänligt stoppar ner i soptunnan med en smäll. LKAB-luften är verkligen inte bra för sinnesnerverna. DS.

onsdag 15 september 2010

Valrörelsens utspel är nog den smutsigaste i

- den 15 september 2010, kl 22:16

förstora
Sveriges nutidshistoria.

I synnerhet som denna politikerelit inom en mycket snar framtid kommer att framstå som en "skyddad verkstad". De är redan en skara frånvarande "knapptryckare" i Sveriges riksdag, med föga insikter om vad de egentligen håller på med.

Visserligen kommer vår svenska politikerkår inte att tillhöra t.ex. Samhalls låga ersättningsnivåer. Nej, för dessa politiker är det fråga om livslång försörjning & utlösta fallskärmar. Men nog är det väl handen på hjärtat länge sedan de här människorna tappade greppet om verkligheten. De verkar inte ha en susning om vad de pratar om, eller hur deras "strålande" idéer slår i verkligheten. http://www.friatider.se/riksdagen-antog-grundlagsforslag

Den 2 juni antog Sveriges riksdag denna omfattande lagändring i vår grundlag, dvs. i regeringsformen. Den antogs i en nära nog tom riksdag!!!

Den innebar så många allvarliga förändringar, att det fick mig att känna livets tappade sugar över mänskligheten. Omfattningen var så häpnadsväckande att jag inte har möjligheter att relatera för allt som det kommer att påverka.

Men vi kommer inte längre att vara tillnärmelsevis självständiga och vi kommer i fortsättningen att vara omgiven av mycket, mycket, mycket godtyckligheter. Ungefär som den anda som redan har påbörjats för ett bra tag sedan. Det finns liksom ingen balans i vare sig rödgrönt eller åt andra blåhållet. Antingen skall man sälja ut rubbet av det som är vinstgivande, eller så skall man gå i taktfast led och vara så inordnad i systemet, att man får ringa grannen på morgonen och fråga om det var röda eller gröna trosor som gällde för dagen.

Politikerna är numera inte en kategori som svenska folket tillsatt, det är människor som genom att stå ovanpå andra nått svindlande höjder. Medan svenska folket blivit en samling marionetter. Den som nu trodde att dylika fenomen som turerna kring mordet på Olof Palme, eller Tsumaninkatastrofens katastrofhandläggning, är något udda som skett i historien, kommer att få vänja sig vid att det är detta som kommer att vara en regel snarare än ett undantag. Man frångår t.o.m. offentlighetsprincipen. Det nya styret heter oantastbara EU kommissionärer. Vad som sedan är inbyggt i detta hemlighetsmakeri det är tydligen en ny ådra av "demokrati", som är svår att känna igen ordet demokrati i http://www.dn.se/nyheter/varlden/carl-bildt-i-mote-med-bilderberggruppen-1.750933

Jag kommenterar det inte ens, det är upp till var och en som läser detta att avgöra vad det betyder fullt ut.

Men är det då så farligt, att omfattas av den EU-skatt, som allt av döma kommer att bli en verklighet inom kort?

Tja, det är väl något som varje svensk medborgare också måste bilda sig en uppfattning om. Bl.a. kommer det att betyda att det blir en hel del prishöjningar på mat, el och bensin etc. i Sverige. Till detta tillkommer bara i år en medlemsavgift på 30 miljarder. Betänker man då att vi redan betalar skatt på skatt på skattens skatt, blir det en aning svindlande tankar att ägna sig åt. Hur skall det räcka till de uppenbara hål där det redan saknas pengar och människor?

Men är det detta som våra kära politiker står och tjäbblar om i de politiska valfläskdebatterna?

Nej, verkligen inte. Jag har inte hört två andetag om detta! Det är tyst som i graven! Har någon annan hört något i någon valdebatt?

Jag har noterat att i den svenska valrörelsen. Där är man engagerad i sådana invecklade diskussioner som t.ex. bröstpumpar. Ungefär som om det är "totalhaveri i Tjernobyl", eftersom bröstpumpmannen inte ens känner till hur samspelet mellan mor och barn fungerar för att en amning skall kunna fortgå och fungera. Nej, på med kolchosstövlarna och knytschalen runt huvudet. Här skall kavlas upp ärmar och ut och jobbas, dvs. om man är en svensk kvinna i arbetsför ålder. Människorna skall styras av staten fullt ut, några hyss om att bestämma över sig själv, det skall man glömma bort. Här skall det vara staten som säger vad och ev. hur man skall få göra och de där eviga hurraropen om demokrati och makten åt folket.

Demokrati-ordet stämmer väldigt illa och i alltför många svenska kommuner förekommer maktfullkomlighet och mycket dunkla saker.

Här i Göteborg visade "demokratin" sitt verkliga ansikte i lördags, liksom det redan skett och därefter skett på många andra platser runt om i Sverige.

"Demokrati à la Sverige", det är när man har rena rama upplopp och stan är på fötter med till bristningsgränsen hatfyllda människor, som handgripligen ger sig på Sverigedemokraterna, trots att de sökt och fått tillstånd för ett torgmöte, precis som alla andra politiska partier. Polisfinkornas svarta lådor hade åter åkt fram dagen till ära. De brukar köras fram när det är fotbollsdeby i stan, det är det vi använder våra och andra inkallade poliser till! Ja, det är ju det stuket på folk nu för tiden: VETTLÖSA!

Men hur det ens kan vara möjligt att inte ens polisen kunde trygga de som sökt och fått tillstånd till att hålla ett torgmöte, det är obegripligt. Det är svensk demokrati på hög nivå! Med alltför gott minne av "Göteborgskravallerna" vid EU-toppmötet, kände jag att där går definitivt min gräns. Det här är på många sätt något som jag har fjärmat mig från.

Inte blev det väl så mycket bättre av att Reinfeldt såg förvånad ut över Danmark som ville sända valobservatörer till Sverige. Det visade sig att det var just precis det som borde ske. Här i Nordstan, den största förtida röstningsplatsen i Sverige, har visat sig ägna sig åt just valfusk. Där har man kunnat rösta genom att bara uppge ett personnummer! Sedan om man i själva verket har hetat Kalle Anka, eller ens varit röstberättigad, det har varit av underordnad betydelse. Alltså är hela valet redan nu ogiltigt!

Ledande politiker i Sveriges riksdag säger upprepade gånger och inför olika media, att de "aldrig i livet" kan samarbeta med det och det partiet, den och den personen. Hade det här gällt en helt vanlig svensk arbetsplats hade dessa samarbetsvägrande personer stått på utsidan av arbetsplatsen, på två röda sekunder, med en skriftlig uppsägning, som senare hade anlänt med snigelpost. På varje svensk arbetsplats är detta skäl för uppsägning, när man inte kan och inte vill samarbeta, men inte på den viktigaste arbetsplatsen, navet, för hela Sverige!

Det har varit så mycket att jag nästan inte vet vart jag skall börja eller sluta. Men jag höll nästan på att köra i diket och det var nog tur att bilkön ringlade sig fram, när jag satt och lyssnade på P 1. Där hade Thomas Bodströms utläggning om FRA-lagen, som de röstade igenom. Nu darrar han på manschetten, därför att nu har han insett att vara så styv i korken och anse sig veta något, som han inte hade en aning om, när den röstades igenom. Det var verkligen ingen lyckad idé. Nu vill han istället riva upp FRA-lagen och utröna vilka verkningar den kan få eller fått! Det vet redan varenda normalfuntad människa vad FRA-lagen är. Det är faktiskt den mest integritetskränkande lagen i svensk historia, om man nu inte skall gå tillbaka så långt som till rena rama slaveriet.

I min värld blir det därför inte ens obegripligt, att dylika partier som Skåneparitet kan ha fått sådan bärkraft. I jämförelse med Skånepartiet måste trots allt Sverigedemokraterna framstå som "dagisgänget ute på lekstund".

Runt om i Malmö har Skånepartiet hängt upp plakat föreställande en naken & tillika gammal man. I sin hand har han sin nakna 9 åriga hustru. Bilden föreställer enligt Skånepartiet pedofilprofeten Muhammed med sin 9 åriga hustru. Bilden finns också att skåda & beställa på Skånepartiets hemsida.

Hur kommer det sig då att ett dylikt parti sett dagens ljus i Sverige? Ja, det är kanske inte att undra på. I Malmö pågår faktiska hatbrott riktade mot svenska judar, sedan väldigt många år tillbaka. Det har fått till följd att judar, som undkom Hitler och trodde att de var säkra i Sverige, de flyr Malmö. De flyr undan från individer som själva säger sig ha flytt undan Palestina/Israelkonflikten. Men saken är den att de har överfört konflikten till Sverige. De vill rensa ut judarna och de fanatiska falangerna gör inte heller någon hemlighet av detta.

Man sticker också byggnader och bilar i brand i Göteborg/Malmö, räddningstjänsten blir attackerade och får arbeta med livet som insats!Till vissa adresser kommer ingen ambulans om man inte fått poliseskort. Dvs akutsjuk skall man inte vara och dödsfall har inträffat pga detta. Man beskjuter bussar. Bostadsområden som t.ex. Rosengård i Malmö är ett faktum.

Allt detta visar enligt Skånepartiet att svenska politiker tappat greppet helt och hållet och man vill därför att Skåne skall bli självständigt. Man vill sedan befria Skåne ifrån Islam, dessa individer skall förpassas till Sverige! Man reagerar mot att svenska medier och myndigheter skrämts till tystnad inför hot om vedergällning från islamister och det är enligt Skånepartiet en av anledningarna till ett fritt Skåne.

Själv känner jag mig ytterst bekymrad över utvecklingen i Sverige, det har gått väldigt fort utför och det är i storstäderna som problematiken visar sig först, det råder det ingen tvekan om. Tro att det kommer att stanna härvid är att vara blåögd. Men rätt hanterad invandringspolitik, ser jag inte några som helst problem med.

Det är inte till storstäderna invandringen skall ske. Den skall fördelas jämt över landet och där skall större byar och samhällen komma ifråga, därför att det har visat sig att t.o.m. skolproblemen och integrationen faller väl ut. Hemspråk har blivit något av ett mantra. Underligt tänker jag och även om jag ALDRIG vill se USA som något föredöme, finns där faktiskt ett facit. Där får man ta seden dit man kommer om man vill studera eller arbeta. Pice of cake! Det finns också kommuner som insett hur en bra integration och utfall bland skolbetyg skall hanteras. Varför inte titta lite närmare på hur det kommer sig att de har lyckats.

Invandringsproblematiken i storstäder som Malmö och Göteborg har ökat katastrofalt. Det är inte utan att jag undrar över hur säkerhetspolisen ser på vissa individer, som faktiskt måste äventyra rikets säkerhet, eller är det nu judarna vi skall kasta på dörren som flydde undan Hitler. Vilka kommer sedan. Romer? Handikappade? Långtidssjuka? Gamla?

Förvånansvärt många toppolitiker rycker på axlarna åt invandrarproblematiken med extrema inslag. Jag undrar hur länge de tänkt vandra runt med protestbilder över hedersrelaterade mord, utan att göra något radikalt åt det hela. Det är bara att säga som det är, det är inget normalt i att döda sin dotter, eller syster! Eller känna till att det pågår könsstympning, utan att man hanterar saken för vad det verkligen handlar om: grov misshandel!

Människor körs över, som i Malmberget av statligt ägda LKAB. Statliga Vattenfall tar betalt för det som de inte kan leverera problemfritt och de manipulerar underhåll av kraftverken och kunderna får betala något helt tvivelaktigt. Människor med så allvarliga sjukdomar som MS lämnas därhän till ett enormt lidande, eftersom de inte får den medicinering de borde ha. Har du fått cancer, men good luck då, har du tur får du tid till varje "instans" med högsta tillåtna tid enligt vårdgarantin, detsamma gäller akutsjukvården. - VAD är det som skall få regeringen att reagera, Sverige har trots allt förbundit sig med en jädrans massa avtal om mänskliga rättigheter.

Har Sverigedemokraterna helt fel? Varför lägga ner stora pengar på t.ex. "turistinvandring", ensamkommande flyktingbarn här, istället för att hjälpa dem där problemet uppstått, eller varför kosta på dyra pengar till utbildningar till nikabbärare. Den sistnämnda gruppen kommer ändå inte att få praktikplatser, eller bli accepterat ute i arbetslivet? I sista numret av Lärarnas tidning, nr 13/10, kunde man läsa om hur DO flat vikt ner sig och lagt ner det anmälda ärendet. Jag tillåter mig att saxa ur tidningen, eftersom det inte går att få upp det reportaget via webben:

En kvinnlig SFI-elev i Strömsund har anmält kommunen för könsdiskriminering sedan skolan gett efter för kraven från en grupp muslimer om separat undervisning för kvinnor och män. Kvinnorna fick bland annat inte sitta inom synhåll för männen och inte heller tala samtidigt.

*******

Jag ser hur många människor i min omgivning nästan går på knä på sina jobb och ändå är det så många, som de inte har kunnat hjälpa! - Men ursäkta vilken normalfuntad människa kan känna, att det är en demokratisk röst man lägger på söndag?

tisdag 14 september 2010

Signaturen "lever livet på malmsta".

- den 14 september 2010, kl 23:17

förstora
Jag fick ett telefonsamtal av en mycket upprörd person, som frågade mig om jag hade läst ditt tragiska inlägg, som man hade släppt igenom i min blogg. Det hade jag inte då. Men nu har jag gjort det.

Jag kan bara spontant tycka att det är djupt tragiskt, att du återvänt efter 10 år. Blivit så moraliskt skadad och indoktrinerad av ditt arbete hos LKAB, att du inte ens vet vart du bor: på Malmsta, eller utanför knuten i Gällivare, eller på "stan".

Jag förstår av ditt inlägg att du är en "riktigt duktig idiot". Eftersom det i dina framtidsvisioner ingår, att om jobbet hos LKAB någon gång tar slut, skall du bli en bitter sjukpensionär och kanske bosätta dig i Göteborg.

Jag förstår av allt detta och din signatur, att du är en sån där som V-gänget i Järna är, som mer än gärna "rockar röven av högern". V-gänget är ju även där lierade med S-gänget. Det är nog t.o.m. väldigt enkelt för dig att leva upp till det lågvattenmärket, av din egen berättelse att döma.

För att uppfylla detta kriteriet, "rocka röven av högern", behöver man inte göra några större ansträngningar. Till det behöver man bara vara ett riktigt rövhål själv och det kriteriet förstår jag att du också med råge uppfyllt.

Försökte just precis att pilla dit kylskåps-

- den 14 september 2010, kl 16:17

lampan för den 100:e gången i ordningen, bara under de två sista dagarna.

Totalblind på noll sekunder och glödlampan svinhet. Alltså har jag även brända fingertoppar!

VEM f@n har konstruerat sättet att prångla in glödlampor nu för tiden?

Sitter det nu någon glödlampsmaffia någonstans ute i Europa och slår sig på knäna och asgarvar åt oss puckon, som inte klarar av dylika sysslor längre?

Den här kylskåpslampan den har en tendens att trilla ut mellan varven och när den väl har gett sig katten på att inte sitta på plats. DÅ har den verkligen bestämt sig för det. Inte snack om saken. Det här kylskåpslampekriget tycks vara i en evighet, när det väl satt igång igen. Hur kul är det med ett becksvart kylskåp? Skall man knalla omkring med en pannlampa är det tänkt?

Sanningen är den att det är ett rent helvete. Om man nu inte är så vig, att man kan lägga sig på översta hyllan i kylskåpet och prångla in lampan från rätt håll, dvs så att man ser vad man gör. Kåpan som är vänd mot öppningen den är inte genomskinlig utan av vanlig vit plats! Sånt kan man inte konstruera, om man inte har tänkt till ordentligt!

Samma skit är det med bilen.

Även om serviceverkstan är specialiserade på just Citroën osar killarna kraftord vid varje lampbyte, som skulle få hela verkstan att självantända om de stod inomhus och gjorde bytet. Man tror att de skall bita av sig tungan vilken minut som helst, samtidigt som de håller på att bryta fingrarna och ser ut som prima ballerinor, som ömsom står på tåspetsarna, ömsom vrider fötterna i mysko fotbrytarställningar!

- Det är #^¨*¤ omöjligt det här, säger de och svetten lackar i pannan trots att de friska havsvindarna sveper runt i hårtuvan. Själv ser jag flygfärdig ut med den långa kalufsen som står rätt upp. Samtidigt som jag har jordens hårboll i munnen, om jag nu mot förmodan har råkat prata istället för att nicka jakande mot de stackars reparatörerna.

Men det är inte några medlidsamma ord jag fäller. Nej, jag svarar deras osande förtvivlan med ett stort leende lekande på läpparna:

- Haha... varför tror du att jag kommer hit jämt, när någon lampa har slocknat?

Själv har jag insett mina begränsningar och försöker inte ens längre att byta glödlampor på mina bilar, sedan de blev av bilmärket Citroën. Men jag antar att det är samma med alla bilmodeller nu för tiden. Det går inte att göra något mer vidlyftigt än att fylla på bensin och spolarvätska. Jag förväntar mig bara att nästa modell, där kommer nog de här bilkonstruktörerna, att ha slagit sig ihop rejält med glödlampsmaffian. Då skall man väl knövla ihop sig till ett russin för att kunna komma åt tanklocket. Sedan hänga krokig arm för att kunna prångla in bensinslagen.

Sickna helt obegripligt udda problem det kan dyka upp på nya bilar, förresten.

Den näst sista saken jag ägde, den stod och spelade bilradio på hög volym en dag när jag kom ut. Alla lysen var också på full skruv. Hela bilen var som ett blinkande, högljutt tivoli! Det gick inte att stänga av bilen heller. Jag fick ringa till bilverkstan och tala om att nu kommer jag in. Ni får omgående lobotomera bilen när jag kommer. Den löper fullständigt amok och jag har en tid att passa om 45 minuter! Det var datorn som fanns under min rumpa, som det var fel på! Nej, inte rumpan (tok heller!) Utan datorn under förarsätet, som behövde startas om. Jag visste inte ens om, fram till dess, att jag satt på en dator! Jodå, så var det. Ut med sätet. Upp med locket och slita ut alla grunkor. Så stod de där i ring och jag tittade andäktigt på och tänkte....

"Och... vad händer nu då?"

De gick ett par varv och kom tillbaka.

- Nu har den nog lugnat ner sig, sa de och så stoppade de in alla tåtar igen. Smällde på locket. Stoppade tillbaka förarsätet och sedan var det som det aldrig hade hänt. Men nog känns det nervigt allt, att ha dylika bilar, som man inte riktigt vet om man behöver lobotomera bilen rätt vad det är. Tänk om man befinner sig mitt ute i ödemarken och den blir spritt språngande galen igen? VAD gör man då? Tar fram släggan för att få tyst på det blinkande och låtande tivolit?

På tal om bilar. Jag läste verkligen en "åsk-skurs-historia" (det är väl motsatsen till solskenshistoria, väl?)

Nåväl, killen hade lämnat in sin bil på service. Verkstan ringde upp honom och talade om att ett tändstift var avbrutet. Det skulle kosta 15 000:- att repa det hela. Det blev ett väldigt bollande mellan bilägare, verkstad och försäkringsbolag. Tillslut slutade räkningen på dryga 32 000:-, därför att man hävdade att garantin måste ha hunnit gå ut innan tändstiftet hade gått av. Man påstod också att det tagit 6 timmar att ta loss det avbrutna tändstiftet.

Inte vet jag men nog känns det, som om det var något mystiskt med det avbrutna tändstiftet. Antingen hade väl tändstiftet brutits av på verkstan vid servicen, eller så måste det ha varit fel från första början. Men hur kunde bilen då i så fall funka?

Ja, ibland går mitt huvud på högtryck över sånt, som jag egentligen inte alls borde fundera över. Men det gör jag lika fullt, när det är något jag inte begriper, därför att sannolikheten haltar alltför mycket.