Alla räddningsplaner för att rädda storbankerna och göra de giriga i Amerika ännu mer rika. De rika som håller på att sänka den globala ekonomin - Sverige då, hur illa är tillståndet här?

Antagligen är det redan kört, om man frågar mig vad jag tror och tänker.

Jag vet inte om även den här dokumentären: om de här vansinniga människorna i Amerika, som har egna moralregler, som inte delas av merparten av människor här i världen kommer att finnas memorerat någonstans. Det skulle verkligen behövas.

Det är det här svenska skolor skulle behöva lära ut, inte en massa svammel!

Jag hoppas att den dokumentär som ännu finns tillgänglig på SVT Play via datorn:
http://urplay.se/program/172112-why-poverty-en-amerikansk-mardrom
till den 30 juni 2017 kommer att läggas upp på Youtube precis det som finns från programmet, som Uppdrag Gransknings undersökning om Edvard Snowden https://www.youtube.com/watch?v=t8OI0aPzVH8

Jag kan bara hoppas på det bästa, men befarar det värsta vad som kommer att bli dess öde. Det blir väl som FRA när det genomdrevs på regeringsnivå här i Sverige, allt grävdes så långt ner det kunde göras. Då Stureplanshänget till advokat kunde stolpa upp och diktera för UD dvs. den svenska regeringen vad som de skulle göra.

Men detta öde borde inte ske med dokumentären: 

En amerikansk mardröm

Why Poverty?

Dokumentärserie

59:02

Avsnitt 8/8

740 Park Avenue, Manhattan, är adressen för några av USA:s rikaste personer. Här lever en ekonomisk maktelit som har förmåga och resurser att påverka politiken. Tio minuter norrut, på Park Avenue i South Bronx är verkligheten en annan. Här lever mer än hälften av befolkningen på matkuponger och barnen som bor här löper 20 procent högre risk att dödas än deras grannar söderut. Här är möjligheterna att påverka politikerna väsentligt mindre. Många frågar sig om det överhuvudtaget är möjligt att röra sig mellan de sociala skikten och påverka sin framtid i positiv riktning om man är född fattig. Är den amerikanska drömmen numera bara möjlig för eliten?

som körts på SVT, samtidigt som reprisen av "De nya moderaterna" med Reinfeldt & Co körts i repris på SVT. En serie som också borde sparas på Youtube "Förvandlingen":

https://www.svtplay.se/video/2818037/nya-moderaterna/nya-moderaterna-avsnitt-1

och del 2 "Förvaltningen", där man också visar hela bluffen:

https://www.svtplay.se/video/2823108/nya-moderaterna/nya-moderaterna-avsnitt-2?start=auto&tab=senaste

Man skall vara en fullständig stolle om man inte kan se kopplingarna och inse hur illa ställt det egentligen är. Amerika en mardröm som Fredrik Reinfeldt & Co kopierade och lyckades till 90%! Skodde sig själva och blev någon form av Rockstars, innan råttorna lämnade det sjunkande skeppet och vårt Sverige är nu i fritt fall.

Sossarna är inte sämre de fortsätter nedläggningen av hela Sverige. Fredrik Reinfeldts öppnade hjärta, med en herrelös Migrationspolitik håller på att sänka hela landet tillsammans med övriga ingredienser, därför att ingen sitter vid rodret längre.

De "Nya Moderaterna= det nya arbetarpartiet" är precis lika skickligt scenario, som hela det unkna Amerika, där man akterseglar hela den amerikanska befolkningen, som inte tillhör de girigas krets.

De girigas namn i Amerika är väl värt att memorera. Namn som Ayn Rand, David Koch, Charles Kock, Paul Ryan, Charles Schumer, John Thain, Scott Walker och inte att förglömma amerikanska presidenter, som börjar bli tröttsamt många. Ständigt på jakt efter ännu mer privata pengar. De kör med en omvänd Robin Hood politik: tar från de fattiga för att ge till de rika.
Man kan också undra hur det kommer sig att just svenskar är kraftigt överrepresenterade i Biderbergsmötena. Jag säger som den folkligt älskade kriminologprofessorn: Hata slumpen!
https://anthropocene.live/2016/06/10/varfor-ar-svenskar-kraftigt-overrepresenterade-pa-bilderbergmoten/

Har du inte stött på fenomenet Biderberggruppen finns här lite matnyttigt som man kan länka sig vidare. Det är bara Wallenbergs historik, hur testamentet såg ut som förbjöd dem att bli rika som troll själva, som sopats rent från nätet. Än så länge är det väl bäst att påpeka.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen 

JA, det skall villigt erkännas: jag är kraftigt benägen att tro att de som deltar i denna grupps möten, inte har rent mjöl i påsen. De är en del av den unkna "räddningsplanen": Rädda storbanker och de rika.

 

Är det bara en tillfällighet, eller är det så att hålen i maskorna börjat bli så stora att de inte längre går att dölja, stoppa undan.

Hela pusslets läggs nu ut inför allmän beskådan, för de som orkar att ta del av de olika pusselbitarna, som alls inte är svåra att lägga ihop:

Reprisen av filmatiseringen om tändstickskungen "Ivar Kreuger" - som på den tiden var rik som ett troll. Där är det exakt samma bankers namn som figurerar alltjämt, liksom samma personer i dess förlängning. Det är bara Ivar Kreuger själv som saknas som ingrediens, eftersom han tog livet av sig själv i Paris mars 1932, sedan han ekonomisk stått på näsan.

Avsnitt 1:
https://www.svtplay.se/video/14084556/ivar-kreuger/ivar-kreuger-avsnitt-1?start=auto

Avsnitt 2:
https://www.svtplay.se/video/14185160/ivar-kreuger/ivar-kreuger-sasong-1-avsnitt-2?start=auto
Avsnitt 3 kommer också inom kort att finnas tillgängligt sedan den sänts på SVT

Jag kan inte låta bli att undra: var står den nye presidenten i USA, Donald Trump? Är han också lika girigt korrupt som sina företrädare? Framförallt - är han en som värnar sin egen befolkning, eller heter även hans egen privata Gud, MAMMON. Allt i självändamålssyfte att bli ännu rikare. Jag vet inte, men jag har svårt för alla dessa hjärntvättade som lägger in dessa nidbilder av Donald Trump. Senast idag var han framställd som ett stort och vulgärt svin i ett inlägg på FB. OK karln är en förryckt egotrippad typ. Men sen´då?

Det är svårt att veta och tränga igenom, eftersom media i vanlig ordning slagit följe med de köptas journalistik.

Husnegrer, Lappar, Fikusar, Horor och annat nedsättande om sina medmänniskor - det får mig att fundera en bra stund över, sedan jag läst Göteborgs-Postens bilaga "Kultursönd".

I detta enorma nyhetsflöde som vi människor bombarderas av varje dag och fastän jag inte är den som går/eller kör bil med nacken nedsänkt i någon mobil och i möjligaste mån avstår reklamkanalerna på TV, är det allt svårare att samla tankarna åt ett håll. De flaxar runt som fågelvingar, utan att finna bra flygväder. 

Det är mycket som är galet och mycket som är mycket bra, livsbejakande och som ger mig hopp inför en bättre framtid för de som kommer efter oss. Helt enkelt att göra som Donald Trump "ombestämma sig". Fråga är bara om man blev så mycket klokare av den abrovinschen.

Vi kan börja med ordet "Husneger", som programledaren Bill Maher använt och som gör att TV-bolaget HBO tar kraftigt avstånd ifrån programledaren. 

Upprinnelsen till hela historien var att Maher hade bjudit in den republikanske senatorn Ben Sasse som gäst och när Sasse erbjöd Maher att börja jobba på fälten i hans delstat Nebraska svarade Maher skämtsamt med att beskriva sig själv som "husneger" i en dylik situation. Sålunda var det den hastigt påkomna situationen som gjorde att hjärnan inte var påkopplat innan repliken kom. Programledaren Bill Maher säger också att han fått allt större vånda och svårt att sova efter varje program, eftersom han är klart medveten om att det historiska gångbara uttrycken, inte längre existerar.

Det skall också tilläggas att Maher fått hård kritik från medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter, som också kräver Mahers avgång.

Jag tycker att det finns all anledning att backa tillbaka i tiden och tänka på att
USA: s president Thomas Jefferson hade en sådan. Det existerar flera avkommor som var medlemmar av Jeffersonfamiljen och svarta slavkvinnor. Jag var tonåring under 60-talet och vet hur världen har sett ut och gör det i stor omfattning ännu. Förbudet av vissa ord förändrar tyvärr inte situationen som sådan.

Uttrycket "husneger" användes bland andra av den svarte medborgarrättskämpen Malcolm X, för att påvisa dynamiska behavioristiska tendenser hos de afrikanska slavar, som befann sig på den amerikanska söderns bomullsfält. De slavar som knöts till hushållet att tjäna den vite mannen. Utnyttjades av slavägarna och kom under medborgarrättsrörelsens framväxande benämnas att bete sig som en ”husneger”, som hade en bättre ekonomisk och social standard och hade därmed mer att förlora på ett sammanbrott av den rådande hierarkin på slavplantagen.

Det finns många filmer som beskriver dessa mänskliga fenomen, som jag tycker att det är viktigt att vi påminns om, för att inte glömma den verklighet som varit och faktiskt alltjämt är på alltför många platser på vår jord. Förtryck upphör inte för att vi gör oss känsliga för ordval/gamla uttryck. Med filmernas hjälp blir vi påminda om verkligheten, hur det har varit och säkert i underkant, eftersom verkligheten säkert överträffar dikten, som i t.ex. filmerna: ”Django unchained”  skriven och regisserad av Quentin Tarantino, eller den prisbelönta "Twelve years a slave", en dramafilm från 2013 i regi av Steve McQueen. 

Jag kunde, trots att jag aldrig sett programmet Real Time där uttalandet av Maher kommit, förstå innebörden av uttrycket, eftersom det hela är att betrakta som en beskrivning av en Quisling, som i utbyte mot ekonomiska, politiska eller sociala fördelar vänder sig mot de egna.

Anledningen till att jag här väljer att skriva om alla dessa förminskande ord är enbart därför att det inte går att ta något ur sitt historiska sammanhang. Jag kan inte se att man i längden kan göra alla dessa desperata kovändningar pga. det bedrövliga opinionsläget och glömma bort/förneka den historia som alls inte ligger långt bak i tiden. Alltjämt pågår denna inhumana och människoförnedrande behandling av våra medmänniskor, kan mänskligheten inte förnedra i handling så finns alltid ord att ta till och det kommer ständigt nya! Det ligger i den mänskliga naturen som väljer att inte betrakta alla människor, som sina medmänniskor fullt ut.

Ännu har den svenska staten inte gjort någon vitbok över sin behandling av samerna. Jag lyssnade till statens företrädare i Girjasmålet och inte minst läste överklagandet som förs av statens företrädare, Justitiekanslern, eftersom staten förlorade målet i Gällivare tingsrätt. Man tror ju ibland att man bara har en mardröm för att i nästa stund inse, att jag hörde/läste helt rätt. Det var så det uttrycktes. Svenska samer har alltjämt negligerade rättigheter.

Samma uppvisning i dubbelmoral utspelar sig, när ärkebiskopen Atje Jackelén i nyhetssändning i SVT (skall det vara ett oberoende media?) fördömer Sverigedemokraterna trots att Svenska Kyrkan ännu inte fullt ut har bett avbön i sitt vitboksarbete, gällande kyrkans behandling av de svenska samerna. Dvs. Lapparna, som statens företrädare i Girjasmålet föredrog att kalla den svenska urbefolkningen för, trots att det inte kan vara politiskt eller juridiskt korrekt att göra det i en dylik situation, som en domstolsförhandling torde kunna betraktas som.

Men själv undrar jag vad man skall benämna Lappmarknaden, som fanns förut när jag växte upp, eller vad man skall ersätta uttrycken: lappkast (dvs. när man på plats gör en helomvändning med skidorna på), lappkok (som vi äter varje år vid sameföreningens årsmöte), eller vad man kan kalla maträtten Lappskojs. Det är något av problematiken Negerbollar, negerkyssar, flottiga berlinermunkar och finska pinnar, som då infinner sig.

Medan ordpetandet pågår i de bekymmerslösa korridorer begraver man samtidigt homosexuella levande i Tetjenien, utan att det lyfts ett finger eller förfasas,
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/880924-tjetjenientortyr-hbtq-personer-kris
eller att man i Iran avrättar homosexuella offentligt. Den här uppräkningen skulle kunna bli väldigt lång.

I Sverige gör varken socialtjänst, Migrationsverk, eller den svenska Regeringen och Riksdagen någonting åt att småflickor gifts bort till betydligt äldre män, våldtas, könsstympas och betraktas som livegna, även av sina egna familjer. I bästa fall överlever de de här utsatta.
http://www.gp.se/nyheter/hedersflickorna/alicia-12-giftes-bort-och-v%C3%A5ldtogs-h%C3%A4r-m%C3%B6ter-hon-socialen-som-inget-s%C3%A5g-1.4328293

Förövarna får fortsätta att betrakta sina döttrar, systrar och mödrar som livegna, utan varje form av eget värde, eller ha rätten att bestämma över sina egna liv, utan att det svenska samhället sätter ner foten, trots att allt det här enligt lag är förbjudet!

Nästa lördag öppnas i Alingsås konsthall en utställning, "Your voice", med bl.a. Susanna Arwins skulptur "Med handväskan som vapen". Skulpturen som skapades efter en klassisk nyhetsbild av en ensam kvinna, som protesterade mot Nordiska Riksparitet under en demonstration i Växjö. Nordiska Rikspartiet bildat 1956 och Gud ske lov nedlagt 31.12.2009. Lyckligtvis har dylika strömningar inte vunnit någon större mark i Sverige oavsett vad som nu hävdas.

Då är vänsterflajen betydligt mer överrepresenterad, trots att det i slutändan talas om en utrensning av vissa individer för att uppnå det ultimata samhället, men lyckligtvis så krymper den också sakta men säkert. Eftersom man alltjämt hyllar Lenin och hans tankar och handlingar är den inte att betrakta i mina ögon som något man bör eftersträva. Ord är viktiga och vad som finns i innehållet. Kommunism i dess ordalydelse som sådan är något positivt. Något som dock aldrig omsatts i verkligheten någonstans i världen vad jag vet. Ismer skall man nog avstå ifrån att hylla, i slutändan finns alltid en hållhake, som får helheten att krackelera.

"Med handväskan som vapen" skapad av Susanna Arwin. Dock ser den mer ut som om hon viftar flugor, eller adjö vid tågstationen och inte på långa vägar motsvarar den rallarsving som hon intog på "Århundradets Bild" (se nedan.)

Århundradets Bild, tagen av Hans Runesson vid Nordiska Rikspartiets demonstration i Växjö 13 april 1985.

Jag förundras över författarinnan Majgull Axelsson, som ondgör sig över citat: "den växande högerextremismen" och menar att det är djupt obehagligt och hon kan inte förstå att man kan tycka att Sveriges resurser bara ska gå till svenskarna. Varför det? undrar hon och fortsätter utan att hämta andan att de flesta av oss har det ju bra och är fullt beredda att dela med sig. Hon tycker att det är fattigt att inte ha något annat att vara stolt över än sin flagga och färgen på sin hud!

Helt uppenbart åker Majgull Axelsson i sin egen gräddfil, med foliehatten på och vet inget om alla dessa fattigpensionärer, landsbygden som håller på att förblöda och orättvisorna som är enorma i vårt samhälle, eller hur det saknas bostäder, hur folk fördrivs av svenska staten och allt annat som skall till runtomkring av sjukvård och fungerande samhällssystem, hur kriminaliteten tagit över många delar i vårt samhälle. Hon vet helt uppenbart inget heller om de enorma problem vi har med en fullständigt havererad Migrationspolitik, som i allra högsta grad drabbar vår gemensamma kassa och urholkar i allt snabbare takt vårt socialförsäkringssystem, så till den milda grad att vi nu drar in på LSS till behövande och utsatta personer.

Majgull Axelssom tycks inte heller förstå under vilka premisser dessa invandrare lever år ut och år in hur de ofta blir en andra klassens medborgare i segregerade parallellsamhällen.

Jag kan nog tycka att det är dags att sätta en hel del personer på skolbänken även om vissa av dem är i 70 års åldern. - Fö tycker jag inte att man skall peka finger åt vissa ord, jag tycker snarare att man skall sätta fokus på HUR det kommer sig att de överhuvudtaget finns där!

Det är nog som min pappa alltid hävdade, kunskaper kan ta död på alla farsoter som härjar....
 

Bygden som försvann - Om NATO i kalla krigets spår och annat bedrövligt, som bara fortsätter och fortsätter.

De har börjat hagla fritt de här upplysande dokumentärerna, där gamla sanningar har dragits upp i dagens ljus och skärskådas. Det i sig är rätt märkligt eftersom media sedan länge ägnat sig åt att döda allt vad tryckfrihet och yttrandefrihet heter. Det finns idag ingen fri press att tala om. 

Denna gång visades en utomordentlige dokumentär, Special Norge 2016, som handlade om när Nato under kalla krigets dagar sökte en plats för en flygbas för att kontrollera Nordatlanten föll valet på Haugnes på Andøya. Runt 1955 fick 350 människor flytta från bygden. De som växte upp på Haugnes säger att det är en märklig känsla att komma från en plats som faktiskt inte finns längre. 

Imorgon söndag  8.10.2016 kl 15.45 - 15.55 går reprisen i SVT 2 för den som inte hann se dokumentären idag.

Man kan undra vad de svenska krigsivrarna i Sverige med bl.a. partiledaren Jan Björklund (L) i spetsen, som blir allt galnare i sin framtoning på alla fronter, vad de har att säga till sitt försvar för detta besinningslösa krigsskådespel, som har funnits ända sedan kalla krigets dagar och faktiskt längre än så. 

Igår gick ett program på en annan kanal, där man berättade om hur England spionerade på sina egna medborgare, betraktade dem som rikets fiender medan de tyska bomberna föll över dem under andra världskriget. Angiveriet fanns i alla led t.o.m. läkare som rapporterade om sina patienters åsikter. 

Men det har de ju inte varit ensamma om, det tillhör verkligheten även här i Sverige: "Storebror ser dig".

Ja, jisses, säger jag bara. De här som håller på med något dylikt måste lida av svåra personlighetsstörningar och det värsta  av allt är ju att alla andra är i klorna på dessa skrupelfria personer. Jag minns ju bara hur det var i det statligt ägda LKAB under strejken. Det egna folket sågs som Sveriges fiender och den känslan är alltjämt bestående. Snart är vi ännu fler som kommer från ännu en plats som inte längre kommer att finnas. 

Den svenska staten är utomordentligt duktiga på kolonialism än i denna dag. Idag slänger man sig dock med ord som "av riksintresse" dvs. plundring av svenska medborgare det är av riksintresse! 
 
Idag har man visserligen slutat upp med att öppet ha ihjäl människor, som man gjort med Sveriges urfolk, samerna. Men idag gör man det på ett ännu mer raffinerat sätt. Man gör det genom att inte ge folket några möjligheter till överlevnad, det blir tillslut ingenting kvar åt dem av vare sig sjukvård, äldrevård, skola, arbete, utkomst, bostäder eller något annat som har med basala behov för medborgarnas överlevnad att göra. 

Det  här är Malmberget, som det statligt ägda LKAB har förvandlat till ett getto, allt i riksintresse och på de boendes bekostnad och utom alla former av urskiljning eller tanke på etik eller moral. 

Denna helg har funnits ett arrangemang av Svenska Kyrkan, som har tema Samehelg under fredag-lördag-söndag. Kyrkan håller på att göra upp med sin smutsiga historia bl.a. genom en vitbok. Men den svenska statens vitbok den lyser med sin frånvaro, istället håller JK på att vässa sin överklagan i Girjasmålet. Det skall bli mer av förskräckliga ord, det räckte tydligen inte med det man fick höra under rättegången i Gällivare tingsrätt i juni 2015, där Girjas sameby märkligt nog gick segrande ur rättegången.

Själv har jag jobbat alltför länge på tingsrätten, där jag redan inledningsvis blev effektivt botad ifrån min naiva samhällssyn om att Sverige är byggt på lag och rättvisa. Det dröjde inte så länge innan jag insåg, att de stor fjällfastigheterna helt sonika hade annekterats av svenska staten, som den kolonisatör den nu en gång för alla är. De stora vattenmålen rasade dessutom sedan årtionden tillbaka i domstol vid mitt inträde på tingsrätten och inte har det blivit några villkor till det bättre i det svenska samhället. 

Min mamma och morfar kunde berätta om den tid då "lapparna", som samerna då kallades för, levde i symbios med de bofasta. Det var inte fråga om några skismer till skillnad från idag, eller det som rasbiologin förde med sig: Härska genom att söndra, ett mycket effektivt sätt som fungerar alltjämt idag. Men den här gången är det på alltför bred front för att inte den fullständiga katastrofen skall vara under uppsegling.

Idag satt vi på väg in till Domkyrkan och spånade under bilfärden över vem som skall kunna tänkas få nästa års Alfred Nobels Fredspris, med tanke på att USA:s president Barack Obama fått fredspriset, trots de otaliga krigshärdar som USA ständigt står för.

I år gick Fredspriset till Colombias president Juan Manuel Santos för att han fått till stånd fredsavtal med Farcgerillan. Hur man kan se anse att fredspriset lika mycket skall gå till det colombianska folket, är dock ett svårbegripligt resonemang, eftersom man folkröstat om ett NEJ till fredsavtalet med Farcgerillan. Å andra sidan har de stora flertalet colombianer inte varit speciellt berörda av Farcgerillans verksamhet och röstdeltagandet har därför varit lågt.

Inte var det så mycket bättre i presidentvalet där enbart 40% av de röstberättigade colombianerna röstade i den andra valomgången till presidentvalet. Vissa valobservatörer anklagade dessutom Juan Manuel Santos för att ha köpt röster, framförallt på den fattiga landsbygden. Den oberoende organisationen Global Exchange rapporterade om att regeringens stödprogram till fattiga, Familias en Acción, hade använts av staten för att köpa röster till Juan Manuel Santos och hans lokala kandidater. Presidentvalskandidaterna Gustavo Petro och Antanas Mockus anklagade dessutom öppet Juan Manuel Santos för att ha nära politiska och ekonomiska band med de logistikfirmor, som ansvarade för säkerheten under valet.

Det känns därför inte som om Fredspriset än en gång kan få några större ovationer från mitt håll. Snarare är det väl så att vi under bilresan till Domkyrkan kom fram till vem som var trolig nästa års Nobels Fredspristagare: Det måste bli Nordkoreas diktator Kim Jong-un.

http://lajkat.aftonbladet.se/11-sjuka-fakta-som-bevisar-att-nordkorea-ar-varldens-markligaste-land/

Jag låg och slötittade på TV igårkväll på en dokumentär, som hette "Miranda - en politiker blir till".

http://www.svtplay.se/video/10413109/miranda-en-politiker-blir-till/miranda-en-politiker-blir-till-avsnitt-1

Det handlade om 15-åriga Miranda från Sölvesborg, som valt att engagera sig politiskt inom Sverigedemokraterna.

Filmen trevar sig fram hur hennes politiska bana ser ut, men man får aldrig veta hur hennes politiska åsikter växer fram. Av dokumentären att döm är det hennes cancersjuka bror som format åsikterna.

Det är fantastiskt att de hade gjort en dokumentär om en ung persons inträde i politiken. Dvs. in i ordsnårskogens förlovade land.

Men en hel dokumentär i ämnet berodde nog på att det handlade om Sverigedemokraterna och inte kriserna som varit inom ungdomsförbund t.ex. det socialdemokratiska ungdomsförbundet som var drivande i en del frågor och därmed snabbt hamnat på kollisionskurs med moderpartiet, eller moderaterna och deras ungdomsförbund som också varit på kollisionskurs med moderpartiet.

Ungdomsförbund är ofta på viss kollisionskurs med sina moderpartier. I Sverigedemokraternas fall handlade det om ideologiska inriktningar som blev helt oförenliga med varandra.

Vad som blir dokumentärens stora brist är att filmaren bara är intresserad av att bidra till spektaklet, men benar aldrig ut varför Sverigedemokraterna fimpar av ungdomsförbundet och startar upp ett nytt. Med andra ord kunde Mats Ågren lika gärna ha lagt ner hela filmprojektet, med den undermåliga uppbyggnad som han hade fått till.

Det hela blev en hum hum film som inte redovisade vare sig vad schismen berodde på, eller vad det är som gör att Mirandas egna drömmar om att sitta i riksdagen inom snar framtid grusas.

Det hela känns mer som om man lika gärna kunde sticka ut tungan genom fönstret och vifta en stund. Jag hade verkligen sett fram emot att få hennes tankar redovisade från början till slut. Nu blir det bara pannkaka av allt som hade så goda förutsättningar att bli något väldigt intressant! 

Mats Ågren borde ha lärt sig grunderna för hur man gör en dokumentär värd namnet! Nu blir det hela bara en hög plattityder staplade på varandra och den intressanta personen, Miranda, får vi egentligen inte veta så mycket om än att hon varit politiskt engagerad.

Men varför hon tycker och tänker som hon gör, det förblir dolt i en dimma som är fullständigt ogenomträngbar! Mer än att hon hoppat med tåget i Sverigedemokraternas ungdomsparti och i slutet av dokumentären tycker hon att nu finns det inget parti som kan rädda Sverige längre.

Själv ligger jag kvar i TV-soffan och undrar om det inte var hennes bror, som hon alltid sett upp till, som var den extrema Sverigedemokraten som hon gjort till viljes och när de extreme åsikterna inte gick hem hos Sverigedemokraternas moderparti då tog också hennes dröm slut...

Så jag ligger kvar där i TV-soffan och undrar om hon egentligen var en så stark person, som man ville tro att hon var. Nej, det här med politik och religion det ger jag inte mycket för. Men ordning och reda det måste vi få i Sverige på det mesta, eftersom klockan är 

Gravplundraren David Lagercrantz, som på fullt allvar tror att det är han som är begåvningen bakom Millenniumböckerna - suck vad bedrövad jag blir över en del människor.

Jag verkligen älskade Stieg Larssons Millenniumböcker och det var samma väntan på att nästa bok skulle utkomma. Jag har aldrig samtalat med så många ute i samhället som om just de böckerna. Det förekom på alla upptänkliga ställen, t.o.m. vilt främmande personer, som spontant tog kontakt med mig och ville prata livet, när jag satt och väntade någonstans, rann Stieg Larssons Millenniumböcker upp. Tragiskt nog så fick Stieg Larsson själv aldrig glädjas åt den enorma framgång som hans böcker rönte och den glädjen togs också ifrån hans sambo och livskamrat Eva Gabrielsson.

Stieg Larssons böcker är i mångt och mycket en samhällskritik av det hycklande Sverige. Jag är den första att skriva under på det. Det förekommer i alltför rikliga mängder, något som Stieg Larsson och även Eva Gabrielsson helt uppenbart har varit starkt medvetna om när böckernas intriger formades dem emellan.

Innan Stieg Larsson avled fanns tre av böckerna färdigställda i den s.k. Millenniumserien. Stieg Larsson hade skickat in sina manus till Piratförlaget, men det tycks ha dröjt med ett gensvar, det i sin tur fick till följd att Robert Aschberg tog kontakt med Norstedts Förlag och bad dem läsa dessa bokmanus, sedan han själv konstaterat storheten i dem. Norstedt beslutade år 2004 att ge ut serien.

Den första boken i serien Män som hatar kvinnor, gavs ut i augusti 2005. Nummer två var Flickan som lekte med elden, gavs ut i juni 2006 och den tredje Luftslottet som sprängdes, gavs ut i maj 2007. En fjärde bok i serien var till stor del skriven när Stieg Larsson avled, arbetsnamnet är "Guds hämnd" och finns troligen i en omfattning om ca 200 sidor och i Stieg Larssons arbetsdator, som hans sambo och livskamrat Eva Gabrielsson vägrat lämna ut till dödsboet, dvs. Stieg Larssons far Erland Larsson och brodern Joakim Larsson.
http://www.dn.se/dnbok/eva-gabrielsson-stieg-och-jag-gjorde-inte-mycket-ratt/

Stieg Larsson beskrev i en tidningsintervju kort före sig död detta författande i en ny genre som "sin pensionsförsäkring" i det torde han knappast ha uteslutit sin sambo tillika livskamrat Eva Gabrielsson.

Lika tragiskt blir det att än en gång ur ett juridiskt perspektiv åse vad som hände med Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson. Paret var inte gifta, saknade barn och naturligtvis som ett brev på posten saknades också ett testamente, vilket är tämligen vanligt hos människor som tror att de skall leva i all evighet. Därför tillföll hela arvet, tillgångar och litterär verksamhet, fadern och brodern till Stieg Larsson. Ja, livet är grymt mot dem som inte förstått hur verklighetens juridiska termer ser ut.

Det är inte heller helt oväsentligt att Stieg Larsson själv växt upp hos morföräldrarna och vid morfaderns död då Stieg Larsson var 9 år, fick han flytta till föräldrarna som hade ytterligare en 3 år yngre son. Tre personer han knappt kände enligt Eva Gabrielssons sätt att beskriva det. Så flyttade också  Stieg Larsson hemifrån föräldrarna redan som 16-åring och vid 18 års ålder träffade han på ett möte för Förenade FNL-grupperna i Umeå blivande arkitekten Eva Gabrielsson, som också blev hans livskamrat fram till hans död samma år som han nyss hade fyllt 50 år. På många sätt förstår man också att de två hade något mer än bara det intellektuella som sammanband dem, de hade egna starter i livet som förenade dem.

Sålunda i 32 år var Eva Gabrielsson den som Stieg Larsson själv valt att inlemma i sitt liv. Arvet efter Stieg Larsson har följts av en inte alltför delikat kamp mellan inblandade parter och man behöver sannerligen inte vara någon raketforskare för att förstå den schism, som uppstått mellan Eva Gabrielsson och Stieg Larssons far och bror. Det är så det brukar bli när man inte varit nog förutseende med att ordna den rättsliga delen i tillvaron med den man lever tillsammans med. Detta är bara ett i den långa rad som jag åsett å tjänstens vägnar, men också upplevt privat. 

Som om det inte kunde räcka, här fanns ytterligare en ingrediens av penningintressenter, ett bokförlag som vädrade ännu pengar! I december 2013 meddelade förlaget Norstedts att man givit den tämligen mediokra författaren David Lagercrantz i uppdrag att skriva en fjärde bok i Millenniumserien! Jag höll på att tratta på rumpan när jag hörde talas om det! Nämnas kan att rättigheterna till Millennium-serien förvaltas idag av Moggliden AB, som naturligtvis är fadern och brodern till Stieg Larsson.

Själv tog jag tidigt ställning till att absolut inte vara delaktig i denna regelrätta gravplundring. Jag har sålunda inte köpt David Lagercrantz bok Det som inte dödar oss, lika lite som jag varit intresserad av David Lagercrantz mediokra författarskap.

För mig finns det måtta med hur etiken och moralen kan hanteras. David Lagercrantz son till Olof Lagercrantz, som bekant faller inte äpplet så långt från trädet. Sonen David Lagercrantz har i mångt och mycket följt sin fars arbetsmetoder i karriären. Vilket gör att från mitt betraktande öga är det tämligen dött lopp mellan far och son. Till David Lagercrantz försvar skall i alla fall sägas att han gjort sina tappra romanförsök i början av 2000-talet till egna romaner, men några kioskvältarklass har de inte varit fråga om. Han förblev bara en i mängden.

Det blåste en hel del kring Olof Lagercrantz också i inte alltför smickrande tonlägen och Sven Stolpe beskrev denne så här: "Sedlig idiot var han för ingen del något dumhuvud," som fö är ett cirtat lånat från Viktor Rydberg biografi om Caligula. Gaius Julius Caesar Augustus Germanicus, mer känd under sitt smeknamn Caligula, som var den tredje romerske kejsaren. Caligulas regering kännetecknades av despotism och Caligula själv för sitt depraverade leverne. Han lönnmördades år 41 av sina egna livvakter.

Somt går igen i historien i olika tappningar.Det insåg jag när jag såg dokumentären/Special Sverige 2016, David Lagercrantz - året med Millennium 4, som sändes igår på SVT 2 kl. 20.00-21.00 och som inte finns på Play, dock ännu i ett par repriser de närmsta dagarna, idag, imorgon och på onsdag.
 
Sonen David Lagercrantz går av allt att döma i faderns fotspår fullt ut, även om sonen med sina återkommande depressioner och hysteri, framstår som en tämligen ömklig upplaga av fadern. David Lagercrantz raljerar i dokumentärer om vilka litterära personligheter som var hans vardag under uppväxten och som naturligtvis inte hade kunnat vara förutan Olofs Lagercrantz´ egna bakgrund. Även på det sättet skiljer han sig även radikalt från den han nu agerar spökskrivare åt!

Det finns ett genomgående drag hos David Lagercrantz och hans egen fars omdöme om honom, som han flertal gånger upprepar i dokumentären och som jag nog dessvärre också anhängare av. Det smärtar mig att säga det eftersom David Lagercrantz har barn som detta omdöme oförskyllt spiller över på. Men som ett genomgående drag hos David Lagercrantz är han inte förmögen att stå på egna ben, utan det är p.g.a. andras framgångar han har skapat sig ett namn och kan hemfalla i hybris.

Tillslut blir det nästintill outhärdligt att se denne människospillra inte kunna förstå vad som är hans egen förtjänst och vad som faktiskt är Stieg Larssons förtjänst och inte minst vad som bokförlaget Norstedts intresse, att göra sig pengar till vilket pris som helst haft för inverkan på hans segertåg genom världen redan INNAN boken ens kom ut! Man kan baxna för mindre!

Se och höra Stieg Larssons brors utläggning om David Lagercrantz gör att jag nästan gör som Magnus Uggla i hans låt "Jag mår illa": då går min gräns för vad jag pallar me då lägger jag en pizza och går ut!

Framgången i Millennium 4, Det som inte dödar oss, är inte David Lagercrantz egen förtjänst överhuvudtaget, hans far hade helt rätt i sitt omdöme till sonen! Men Olof Lagercrantz hade väl inte själv funderat så vidare värst mycket över sitt eget liv och karriär, eftersom det mer ter sig som om far och son är i goda kålsupares lag. Den uppbackning som Norstedts förlag ger David Lagercrantz är i sanningens namn den värsta gravplundringen inom publikationsvärlden någonsin! Sålunda är den harm som David Lagercrantz har över SVT nyheterna, där man framställer honom som en gravplundrare, inget att förvånas över eftersom det är fråga om en regelrätt gravplundring.

Däremot förvånas jag över gamarna till media och bokförlag som inte verkar förstå vad deras egen inblandning för med sig.

Eller är det någon annan som hört talas om att någons bok lanseras i 27 länder på 46 språk och som är omgivet av en sådan sekretess och uppiskad hysteri, att det blir så jag sitter där helt stum och förbluffad i TV-soffan och känner hur tystnaden bara växer sig allt större inom mig. Här har Norstedts förlag tillsammans med Stieg Larssons far och bror lanserat den s.k. Millennium 4, Det som inte dödar oss, på ett häpnadsväckande sätt där man helt enkelt gjort business as usual på en död människas storhet i de böcker som han själv skrivit och fått publicerade.

Det är faktiskt Stieg Larsson som säljer och skapar mediamasshysteri och långa köer hos bokhandlarna världen runt! Det är Stige Larssons namn som säljer dessa hissnade upplagor och alls inte David Lagercrantz. Skulle det förhålla sig på annat sätt borde David Lagercrants övriga romaner funnits med i bakvattnet. Men inte ett ljud talas om detta, enbart Stieg Larssons Millennium-serie!

Dessvärre har kritikerna fullständigt rätt, när de kallar David Lagercrantz för en omoralisk gravplundrare och simpel spökskrivare och jag delar dessvärre den uppfattningen. Men David Lagercrantz är i gott sällskap i denna soppa av öppen avgrund. Utan Nordstedts förlag och inte minst Stieg Larssons egen bror och far, som valt pengarna före Stieg Larssons minne och livsverk, hade detta inte varit möjligt!

Jag har nog faktiskt aldrig hört talas om någon värre gravplundring än detta, där man inte ens dragit sig för att kasta in Stieg Larssons varumärke som insats, allt för egen vinnings skull!

Fakta som också talar emot David Lagercrantz är, boken Jag är Zlatan Ibrahimovic´ som under den första månader efter lanseringen sålde 500 000 inbundna exemplar och har översatts till mer än 30 språk. Jag såg t.o.m. boktravarna inne på Willys i Gamlestan. Det var ingen normal boklansering det heller, utan här låg både kraft och pengar bakom. Boken Jag är Zlatan Ibrahimovic´ fick stor uppmärksamhet för att den bidrog till ökat läsande bland pojkar och unga män, idolbeundran helt enkelt! Men det var knappast David Lagercrantz som även denna gång stod för berömmelsen, utan han gjorde sig även den gången pengar och ära genom att åter dra vinning av någon annans berömdhet.

David Lagercrantz skulle kanske gå med i The Plastics som är en mycket aktiv groupieförening. Han skulle i vart fall inte känna sig så desperat deprimerad om han umgicks med andra hang-around-människor och kanske skulle han finna någon form av frid över att vara son till Olof Lagercrantz, som han hela tiden helt uppenbart eftersträvar att nå upp till utan att lyckas. Helt uppenbart är det så att det är namnet Olof Lagercrantz som än en gång hjälp sonen med denna björntjänst.

Det som inte dödar oss, efter denna fruktansvärda uppvisning i omoral, som jag beskådade igår på SVT 2 med denna dokumentär, kan inte vara fråga om mycket. Fanns överhuvudtaget några förhoppningar om det goda inom människan så tvärdog den igårkväll framför TV:n.David Lagercrantz omdöme om marknadsföringen i arabländerna där han förpassade dem till skithörnan, det fick mig tillslut att falla ut i gapskratt. Det om något ger vid handen att det inte kan vara fråga om den skarpaste kniven i lådan, när man fäller ett sådant omdöme med TV-kamerorna surrande i bakhasorna. Snacka om hybris!

WOW!!! 

Jag undrar bara hur Stieg Larssons egna Guds hämnd kommer att gestalta sig, eller kan de giriga bara få fortsätta helt ohämmat på inslagen bana...

Stieg Larsson and Eva Gabrielsson ca år 1990

eller skall kärleken övervinna allt en gång till, långt bortom dödens gränser. Jag hoppas det både för Stieg Larssons minne och inte minst för Eva Gabrielsson, som ensam borde få förvalta Stieg Larssons livsverk. Jag kan inte tänka mig att Stieg Larsson hade haft någon annan önskan...

Mellan varven får girigheten sig ett ansikte. - Här är ett av dem - multimiljonären Leif-Ivan Karlsson, ursprungligen från Överkalix numera bosatt i Tullinge.

Sedan 2014 har han fakturerat Migrationsverket 140 miljoner kronor för flyktingarnas uppehälle på två flyktingförläggningar, tja, det är nu en gammal siffra som ständigt tickar på dag efter dag.

Då kan man undra vad Migrationsverket och Regeringen gör, har de överhuvudtaget inte något ansvar över skattebetalarnas pengar.

Sju (7) personer som bor i ett rum på 20 kvadratmeter, ingen toalett på rummet och en enda toalett i korridoren som skall delas med 30 andra personer. Vad jag kan förstå måste det här vara fråga om en ren och skär hälsovådlig lösning.

OM nu inte Migrationsverket och Regeringen har något ansvar så borde hälsovårdsmyndigheten sätta stopp för denna galning, som ligger och vältrar sig som en fet galt i badkaret med skumpan som flankerar fotot medan han tjänar grova pengar på Regeringens infantila flyktingpolitik.

http://www.nsd.se/nyheter/overkalix/multimiljonarens-flyktingaffarer-granskas-10183208.aspx

Har han redan varit föremål för Uppdrag Granskning och redan där är det illa, så illa att någon med ansvar på Migrationsverket och Regeringskansliet borde ha agerat och framförallt reagerat för mycket länge sedan. Sedan att ens behöva läsa om eländet igen gör att det pyser ut ur öronen och jag är varken sosse eller sjukpensionär, en grupp som han hånar, för att inte tala om hans fullständiga arrogans:

http://www.svt.se/ug/bytte-ut-anstallda-mot-praktikanter 

http://www.expressen.se/nyheter/han-lever-i-lyxen--men-saljer-misaren/

http://www.svt.se/ug/ug-referens/praktikanterna

Men det är nog bra många giriga ansikten vi inte har sett någon bild och sett namnen på, dock är det lätthittat:

http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/fr%C3%A5n-bartenderskola-till-flyktingbarn-1.148537

Man kan fundera hur Migrationsverk och Regeringen diskuterar, har de överhuvudtaget inte något ekonomiskt ansvar med tanke på hur det ser ut för övrigt i samhället.

Skillnaden är bara den att Sagans Ebenezer Scrooge blev en bättre man - det blir aldrig verklighetens girigbukar, de är fullständigt omättliga.

Tydligen är det så att TV 3 är ett tillhåll för diverse skrupelfria personer och det är ju faktiskt inte första gången. NU skall denne girigbuk ha eget hov i TV 3, "Karlssons" skall programmet heta och sänds med början 23 augusti 2016 kl. 21.00. - Money Talks...

Den här gången tycker jag att SVT eller något produktionsbolag med lite uns av moral skulle göra motsvarade program från någon av hans flyktingförläggningar och hur de har som betalar hans hybris. Det kan väl knappast vara förbjudet att hänvisa till Leif-Ivan Karlssons egna "navelskådning" inför publik vad den består av och hur de boende på migrationsförläggningen, en jämförelse hela tiden borde nog vara rätt intressant att se. Då skulle t.o.m. jag se på reality-serie!

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article23386031.ab

Leva i skuggan av en alkoholist - det är som att leva med en bomb i fickan, som man inte vet när den skall slita sönder tillvaron än en gång.

Jag har sett på en alldeles utmärkt, dock svårtuggad finsk serie om alkoholism. Den har sänts i 6 delar och heter "Flaskpost från barndomen" och har sänts i SVT 1. 

Men det är mer än så, den är lika allmängiltig på nutiden som vad som hänt en familj rent historiskt sett och hur den på ett mycket djupt plan påverkat hela familjen livslångt.

Den sista och 6:e delen handlar om Laura vars uppväxt präglades av pappans alkoholism. Idag arbetar hon som terapeut för anhöriga till alkoholister. Men att hennes väg dit till att bli terapeut inte varit okomplicerad det förstår man verkligen. Det är en otroligt stark och bra beskrivning hur allt ständigt faller isär av förnekelsen och alkoholens inverkan på hela livet för familjen, där barnen är de som är mest skyddslösa. 

Serien visar också hur dessa barn blir lätt rov för eget missbruk, eller allvarliga problem av något slag. Tilliten är så djupt skadad att den lever sitt eget liv, det gäller både för barn och även för den som lever tillsammans med en alkoholist, smygalkoholist eller fullt ut supande sådan. (Gäller för övrigt alla former av drogare).

Den visar upp en skrämmande bild hur skadad familjen blir av att ha en alkoholist (drogare) i sitt hem, i det här fallet var Lauras pappa smygsupare. Ingen lättare deal för den skull, eftersom det aldrig går att smygsupa. Det får allvarliga och vittgående konsekvenser även för barnen, liksom det får för den som lever tillsammans med en alkoholist.
 
Lauras mamma gav tillslut upp och skiljde sig, men ansvaret axlades vidare på Laura och hennes syskon. Jag drar den skrämmande slutsatsen att det är mycket som händer även i ett barns liv, som haft alkoholismen inpå sig. Brännmärket sitter kvar där även som vuxen och det tar nog tid innan barn som vuxna kan sortera ut vad som är vad. Det handlar trots allt om ett djupgående svek som mycket sällan haft något hastigt förlopp, utan har nött sig in i själen.

Tungt ämne, men jag verkligen rekommendera den och kan ses genom SVT play: 

http://www.svtplay.se/video/9928795/flaskpost-fran-barndomen/flaskpost-fran-barndomen-sasong-1-avsnitt-6

resten av serien hittar du också där.

Själv har jag mött den här problematiken såväl i mitt yrke som i privatlivet. 

Det finns en berättelse som gripit tag i mig mer än andra och som är svår att vika ner blicken för och bara gå vidare med, även om jag skulle kunna berätta hur många liknande berättelser som helst: en ung man som är på väg in i ett längre fängelsestraff. En moster som berättar för mig som gör utredningen hur han som 4 åring kommer springande till henne en julafton. Han är barfota trots att det är snö ute och kallt, han är iklädd endast smutsiga nattkläder och är själv smutsig och okammad, hungrig och livrädd eftersom fyllan ändat ut i slagsmål. Det är därför han springer till sin moster för att söka skydd, eftersom det utbrutit slagsmål i det hejdlösa supandet som i det här fallet båda föräldrarna ägnar sig åt. Mostern berättar för mig att han aldrig fått leva ett normalt liv, vet inte vad varken julklappar eller födelsedagspresenter är, så i det fallet är han extremt utsatt mot för vad som är det vanligt förekommande, att det mellan varven finns något som liknar ett vanligt liv - bara den skillnaden att supandet ständigt nöter och sliter sönder tillvaron, sliter sönder människorna kring alkoholisten. 

Jag har många gånger så här flera decennier efteråt funderat över vad som hände med honom. Lyckades mitt korta inspel i hans liv förändra något överhuvudtaget. Han var en jättemjuk, ömtålig och väldigt skadad kille, som det verkligen var lätt att ta till sitt hjärta. VAD hade samhället att bistå honom med när han väl kom till den kriminalvårdsanstalt där han skulle avtjäna sitt fängelsestraff. Ingenting grundläggande skulle jag vilja påstå. Det bara rullar på...

Vad gör då att man som man eller kvinna stannar kvar i ett dylikt förhållande. Ja, det är 100 000 kronors frågan!


Det är bara i efterhand man kan ha ett facit i hand att hålla upp liksom i alla andra svårlösta ekvationer och DETTA facit är inget vidare att hålla i handen för någon som törs närma sig sanningen. Det har kostat mer än det har var värt, det är det enda som finns att säga om det hela.


Hur det hela slutar för Laura och sin skåpsupande pappa, tja, det får du själv ta reda på. Men så många år av en människas liv som blir förslösade. Detta enda korta liv som vi får som en gåva.

Det är också svårt att förstå medans det hela pågår, som det är med alla svåra uppgifter. Facit finns alltid i slutet av boken och så är det också i livets bok. Då är det mycket som skall vägas in och en skadad tillit går aldrig att fullt ut repareras. Den finns där ständigt närvarande som en svart skugga...

Mitt OS-tittande har med åren blivit alltmer begränsat,

mycket beroende på att det är så mycket doping och annat som jag inte tycker hör idrotten till.

Det är helt enkelt inte fair play och jo, jag är en notorisk person, som har väldigt svårt med orättvisor och att någon tar sig egna friheter, som påverkar andra människor.

NU kommer jag att låta som en riktig gnällkärring i hela blogginlägget:

Men hur i hela helsefyr kan man tycka att denne Göran Zackrisson är en sådan bra kommentator i golf. Nog har väl bäst före datum gått ut för bra många år sedan. Jag ser inte ofta på golf, men den här gången tyckte jag att det var riktigt spännande. Speciellt innan sista rundan hade spelats eftersom Sverige hade inte mindre än två rejäla medaljchanser, först och främst Henrik Stenson och så David Lingmerth, som hämtade upp sig rejält inför slutspelet igår. Det var ju inte precis igår det hände att vi var representerade inom den här sporten på den här nivån.

Golf är sannerligen inte något quicklir och nog hinner man få sår i öronen av denne Göran Zachrisson och hans eviga svammel. Sedan många år tillbaka tappar han ständigt tråden dessutom. Det gick så långt i lördags att jag och det 8 årige barnbarnet, började fylla i hans kommentarer med eget huvudlöst bara för att göra svamlet mer uthärdligt.

Det kunde låta ungefär så här i vår TV-soffa, sedan Göran Zachrisson påstod att sandbunkrarna hette Hugin och Munin, det hela slutade i att historien blev bara värre och värre. Vad nu Nordisk mytologi har med Brasilien att göra, det förstod t.o.m. 8-åringen var alldeles uppåt väggarna.  Ja, ni som mot förmodan nu hade oflytet att få lyssna på svamlet vet vad jag talar om. Tillslut hörde man hur den stackars Catrin Nilsmark hade börjat få nog. Det hade vi också så den följande timman spädde jag och 8-åringen på ifrån TV-soffan med eget Göran Zachrisongagg:

- och så dessa Hugin och Munin,  som alla vet hör hemma i Brasilianska egna historien, som är gul och grön när grannens kylskåpsdörr hade gått i baklås och en röd höna som hade ätit en golfboll fick en vansinnig hicka, därför att det flög en Eagle över paret, som luktade som gammal mögelost och som nu skall bli första pris i OS-tävlingen, visserligen djupfryst och numera upptinad. Men han är för övrigt kusin med honom som bor på samma gata som Henrik Stenson och hans gröna cykel, som hans moster Emma har ägt. Ni förstår väl att Henrik skulle hetat "ANRI" om han varit fransman, men det var han ju inte utan det är ju bourgogone, som rimmar på kling klong, som fransmannen med kranen som nu skall slå sin nästa boll bara han nu köpt med sig rätt saker från sandbunkerna, som ligger 150 meter bort bland kajmanerna, krokodilerna, aligatorerna eller kanske det är en sommarhatt som ligger där i bunkern... för golfdamer....

När Göran Zachrisson helt uppenbart försvann ur studion en liten stund och det enbart var Catrin Nilsmark som skötte referatet, blev det helt plötsligt njutbart! HON pratade om golf och det man ville veta! Det handlade enbart om golf, inget jädrans svammel som helt urartat. Jag är lättroad men där har nog den gränsen tangerats och överskridits för många år sedan, då var Göran Zachrisson involverad i någon golfklubbshistoria med kändisar vad det sagts och gjorts och vilka de hade umgåtts med och andra små smaskigheter....

Sedan dess kräks jag nästan när Herr H kommer med korsordet i Golfbladet där man citerar Göran Zachrissons kommentarer bland lösningsrutorna. När man ser dem så där i tryck inser man hur förvirrade de och han är!

I söndags när OS-golfarna spelade sista hålen och det var helt uppenbart att Henrik Stenson var så smärtbehängd, att han inte ens kunde göra de puttar som han normalt inte har några problem att sätta och han dessutom blev tvungen att under pågående match kalla in rygghjälp, vad gaggar då denne papegoja om: jo, vad Henrik Stenson och Justin Rose, som han härvidlaget hade sagt ungefär 14 miljoner gånger bodde grannar med varandra och var vänner, skulle tala om: gräsklippare!

Skulle inte tro det! De har nog varsin person anställd, som sköter gräsklippningen. Säkert också en hel stab av personal som sköter pooler, städningen osv. OCH ärligt och uppriktigt talat är jag inte speciellt intresserad av skvaller av den kalibern som en del damtidningar och Göran Zachrisson livnär sig på. För mitt vidkommande får de ha vilka bryllingar, kusiner, mostrar fastrar som känner den & den och vart de nu åker på semester och träffar vem. Det får de göra bäst de vill, jag är INTE intresserad! Lika lite som jag är av Hollywoodfruar och familjen Parnevik som helt uppenbart blivit mediahoror för att dryga ut inkomsterna.

Sedan kan man undra hur det står till med den FRIA TV-kanalen SVT, som finner sig i att hela TV-rutan blir nedsläckt under invigningen av OS. Jag var dubbelt upprörd eftersom vi dessutom har VIASAT:s paket genom Telia och inte en enda kanal fungerade. Jag trodde ett tag att det var något allmänt fel, eftersom inga kanaler fungerade, men så läste jag en insändare i Göteborgs-Posten om nedsläckningen några dagar senare, som VIASAT hade ägnat sig och uppköpet av rättigheterna av OS-invigningen.

SVT släckte sålunda ner utan att meddela alla som har "skogs-TV" att de tyvärr inte skulle få se någon OS-invigning. Man kan väl tycka att SVT i ärlighetens namn hade kunnat informera sina statligt tvångsanslutna hos Radiotjänst i Kiruna, att de inte tillhörde ELITEN och vad som gällde för programtablån vid OS-invigningen! - Jag såg OS-invigningen dagens efter på TV 3, så det var nog något land som försvann i reklamavbrotten. Men det var samma svammel där bland de som skulle sköta referatet i direktsändningen. Det hade ju varit trevligt OM de hade berättat vilka varje lands fanbärare var och vad de hade för meriter, istället för det kafferep som understundom uppstod dem sins emellan...

Under det här OS är det så jag börjat överväga möjligheten att vi fått  diktatorn Recep Tayyib Erdogan, som bestämmer i det här landet också, inte bara i Turkiet. Sverige har ju hittills gett sitt tysta medgivande till könsstympning, barnäktenskap, kvinnors/flickors livsinskränkningar och faktiskt även hedersmord, eftersom man inte tagit de religiösa förtecknen på allvar och använt sig av de svenska lagar som faktiskt finns och som förbjuder detta. Inte ens de som är homosexuella eller transpersoner går ju fredade ifrån dessa stolpskott som på allvar tror att det är något självvalt.

Så när de i den svenska Regeringen och på politiker och rättsnivå ändå håller på att ducka, så varför inte acceptera vad profeten Muhammed hade för sig: en av hans hustrur, Aisha, för övrigt dotter till Muhammeds egen bror, hon var sex år gammal när äktenskapskontraktet med Muhammed skrevs.

Enligt islams tideräkning är det nu år 1437–1438, medan det hos oss är år 2016 och vem motsäger sig den tideräkningen de har. Den stämmer väl ganska bra och vi är på väg med stormsteg tillbaka till 1437-1438.

Zlatan Ibrahimovic har intagit platsen som fotbolls EM:s ohotade och överlägsne looser med sina 35 röster i Spanska Marca.

Ursäkta, men ibland är skadeglädje den enda sanna glädjen.

Hoppas det täpper igen truten på honom och att han lär sig att hantera svenska damfotbollslaget nästa gång på det sätt som anstår en RIKTIG idrottsman.

Det är väl så när hybrisen slår till.

Tre matcher, 1 poäng och 0 gjorda mål - bortsett från ett som Irland satte i egen kasse. Inte ett enda skott på mål... Oj, oj, oj... helt uppenbart är det alltjämt bättre att gå och se när smågrabbarna spelar.

Det skall bli himla skönt när det INTE är fotboll dygnet runt som står och skramlar på TV:n. Å andra sidan har Herr H sovit rätt gott till TV:n, det är väl bara en del matcher som han hållit sig vaken igenom och då har det låtit desto mer om honom.

Inte är det så mycket bättre med alla repriser som SVT står för varje år fr.o.m. maj och sommaren ut. Man kan undra vad Public service gör med licenspengarna egentligen. För egen del bryr jag mig inte, men jag tänker på alla de människor som sitter ensamma och bara har TV:n som enda glädjeämne.

Peppar peppar ta i trä, måtte jag aldrig hamna där i alla fall.

Själv ser jag fram emot att Sommarpratarna på P 1 börjar. Det brukar ju vara hög och lågvatten, men rätt intressant. Människor och människors tankar intresserar mig helt enkelt. Det är väl egentligen bara en ende som får mig att spontankräkas bara jag ser namnet! Parasiter har jag svårt för speciellt de som lever på döda.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6448529

"Kungen 70 år: Ensamt majestät" - igårkväll på TV med efterföljande debatt i "Opinion live"

Kungen berättar inför 70-årsdagen om hur han försökt modernisera monarkin. Han talar om utmaningar och glädjeämnen, om miljöengagemang och barnbarn inför programledaren det gamla nyhetsankaret Claes Elfsberg. - Programmet finns här på SVT play:

http://www.svtplay.se/video/8147584/kungen-70-ar-ensamt-majestat/kungen-70-ar-ensamt-majestat-avsnitt-1?start=auto

Sedan följde:

"Har kungen rätt i sin kritik att han förlöjligas i media?" tog man upp i diskussionsprogrammet Opinion live, som bl.a. smått och gott hade det diskussionsämnet.

Det var ju rätt bedrövligt att sitta och lyssna på den unga vänsterpartisten, som helt uppenbart inte har en susning om vilket enormt jobb kungahuset lägger ner på "Varumärket Sverige". Det är ju knappast hon och resten av politikertopparna som står för det varumärket, handen på hjärtat kan jag faktiskt inte ens tänka tanken att någon av dessa politiker är de som skall representera "Varumärket Sverige". Men det har den stackars vänsterpolitikern ännu inte förstått. Hon är lika insnöad som resten av den mindre parten av svenskarna som vill avskaffa kungahuset och inte förstått vilket arbetsschema som de upprätthåller.

Det är ju inte bara "Varumärket Sverige" som kungahuset upprätthåller och banar väg för, det är rätt omfattande förvaltning som de ägnar sig åt och då har jag ändå inte nämnt de stiftelser och fonder de av eget initiativ skapat för människors väl och ve.

Någonstans känner jag att det är dags att ta bort bindeln för ögonen, ta bort den tättsittande struten en del tycks ha runt huvudet och inse vilken förmån vi i Sverige har som faktiskt har ett stabilt kungahus, som följt med i tidens strömningar.

De gånger som någon form av "allvarligare groda" hoppat ur kungens mun har han antingen försetts med "rätt uttalande" av UD, eller som när han helt uppenbart inte blivit informerad om baksidan av det statligt ägda LKAB:s gruvbrytning i Malmberget att det även finns en mycket svart baksida, som drabbar och drabbat ortsborna på ett horribelt sätt.

Jag kan svårligen tänka mig att han hade hållit det talet i de ordalagen om han hade känt till livsvillkoren för de som drabbas/drabbats av LKAB:s gruvbrytning. Anledningen till att jag är rätt säker på den saken är kungahusets engagemang för utsatta barn och utsatta människor. Jag kan svårligen tänka mig att kungahuset bara hade negligerat att barnläkaren för väldigt många år sedan varit mycket oroad över barnhälsan i gruvbrytningens spår. Men även när det gäller hur människor drabbats/drabbas inte bara ekonomiskt, utan i allra högsta grad miljömässigt.

Sedan det svåra med diplomati och representation, om kungahuset är inbjuden gäst till ett land där det förekommer något ej önskvärt, finns det sannerligen ingen anledning att vara oförskämd mot värdlandet. Antingen reser man dit som inbjuden gäst och möjligen försöker förändra genom tyst diplomati, eller så skickar man från Regeringskansliet en not där man väljer att läsa lusen av någon med medföljande repressalier, dvs. indragning alt. förändring av möjligheter till bistånd, vilket borde användas som åtgärd till korrupta länder. Där borde man helt enkelt förändra hela biståndsbiten så att den inte kan hamna i händerna på en korrupt regering. Men det ligger sannerligen inte på kungahusets bord, som man tagit makten ifrån att kunna agera.

Jag och min familj hoppas att kungen och hela hans familj får odelat glädjas åt hans 70 års dag och någonstans i den privata sfären kan känna att de faktiskt gjort och gör stor skillnad för "Varumärket Sverige" och att det finns många som ser och uppskattar deras arbete.
http://www.kungahuset.se/kalender.4.7c4768101a4e888378000228.html

Själv föredrar jag sannerligen att betala kungahuset för att de bibehållit "Varumärket Sverige" än giriga politiker och företagsledare, som endast ser om sin egen privata börs utan hänsyn till hur det drabbar tredje part. Vilket ramaskri det skulle bli på Republikanska föreningen om kungahuset skulle ägna sig åt den penningtvätt som storföretagen ägnar sig åt, när de kör pengarna utomlands bara för att slippa ifrån att betala skatt i Sverige.

Vi har ännu något att glädjas åt i det här landet och det är de som arbetar för att det här landet skall bli rättssäkert, medmänskligt, moraliskt och ansvarstagande.
Resten kan vi verkligen båda ha och mista.