onsdag 8 november 2017

Man kan väl kanske inte anklaga Svenskt Näringsliv för att ha de skarpaste knivarna i lådan. Leif Östling är bara en i den långa raden som missat lektionerna i kulram och samhällskunskap..

Ja, nu har han ju förstås de stora grabbarna med de stora spenderarbrallorna att falla tillbaka på. Med foderluckan på vid gavel lät han informera oss dumhuvuden, att han fått tipset om Luxemburg och Maltapenningplacering för att undvika skatt, när de suttit och kucklat under ett samkväm han och de stora grabbarna.

I TV-rutan inför Uppdrag Gransknings reporter stod han och vinglade med ett glas i handen, verkade faktiskt rätt på gasen om ni frågar mig, eller så är hans rätta jag fullständigt snurrigt. Fritt val vad ni själva tycker.
 

Leif Östling påstod i vart fall med illa dold arrogans, att han minsann betalar 20-30 miljoner kronor/år i skatt. Detta motsvarade enligt nyssnämnde mattegeni vad 
1 000 vanliga skattebetalare betalar.


Ibland skall jag säga att det är det riktigt tur att jag sitter i soffan och ser på TV, eller rent av ligger ner, i annat fall hade jag trillat ner på golvet! Vem vet lårbenshalsen kanske hade rykt den här gången. Det skulle faktiskt innebära att enligt det här mattegeniet Leif Östling skulle en vanliga skattebetalare betala 
20 000:- - 30 000:- i skatt/år.

Och vem tror han betalar mellan 20 000:- - 30 000:- i skatt/år? Inte en "vanlig" inkomsttagare i vart fall! Sedan har han lite förstått vad våra skattepengar går till och ordet solidariskt eller solidaritet ingår nog dessvärre inte i hans vokabulär.

Visserligen har jag redan i väldigt tidig ungdom förstått att chefen är bara en kontenta av skickliga medarbetare, men sanning att säga hade jag nog förväntat mig mer av honom, eller rättare sagt med det CV han har, innan han växlade in som ordförande i Svenskt Näringsliv dvs. den gamla arbetsgivarorganisationen, som alltid varit fina herrar över arbetstagare och alltid förordat att arbetstagarna skall hålla igen på sina löner. - Då har det alltid hetat att arbetstagarna har ett samhällsansvar!

Må så vara att han själv varit utskriven från Sverige, när det gällt vissa inkomster, men det är han faktiskt inte längre. Men det är bara bra att dylika ansikten som han faktiskt visar upp, påvisar hur många hål det ännu finns i det solidariska lagarna. Det är ju inte precis första gången dylika saker har varit föremål för granskning och skriverier. Likhet inför lagen heter det och det är så det skall vara, upplyste mig lagman Fredrik Rekke om en gång i tiden, när jag tog mitt första kliv in i rättsväsendet. Undra vad Fredrik hade tyckt om dagens "likhet inför lagen", han som alltid stod med båda fötterna väl placerad i jorden och i rättvisan. Jag sörjer verkligen att Fredrik under så få år var min chef, bättre chef fick man leta länge efter utan att finna dess lika. Avarten som tog vid efter honom vill jag helst bara förtränga.


Men om nu denna erbarmliga organisation, Svenskt Näringsliv, vill behålla någon form av trovärdighet, så är mitt förslag att man genast byter ut Leif Östling. Han är enbart ännu ett bottennapp i den organisationen. Det har funnits fler, men jag skall bespara er de berättelserna från högst privat plan, dock å yrkets vägnar.


Leif Östling har sagt att han tror det är "genetiskt betingat" att så få kvinnor söker sig till teknikyrken. I det fallet så stämmer han ju väl överens med tidigare stroppar inom Svenskt Näringsliv. Lika intelligensbefriad och i total avsaknad av en holistisk samhällsbild, som krävs för att man skall förstå orsak och verka och inte minst samhällsstrukturer.

Leif Östling har också uttryckt att han tror att hotet från den globala uppvärmningen är överdrivet. Han tror alltså inte att mänsklig aktivitet är inblandat. Ja, söte Jesus, undra på vilken planet han befunnit sig bara de sista 50 årens diverse händelseförlopp som påverkat och påverkar jordens klimatet allvarligt. Men han har väl varit så fartblind i hela sitt liv, att han befinner sig på en helt annan planet och verklighet än vi "vanliga".


Vad som sedan blir som ringar på vattnet efter Uppdrags Gransknings nya avslöjanden om Paradiskonton och Leif Östling, som Sveriges Svarte Petter på hand, blir jag faktiskt rätt kräkfärdig av på allvar. Det är när finansminister Magdalena Andersson ställer sig och pekar finger åt Leif Östlings agerande. Hon borde rikta blicken inåt i de egna partileden och se vad de haft för sig, eller åtminstone låta bli att idiotförklara svenska folket. Vi vet faktiskt sedan många många år tillbaka, att samtliga regeringar valt att inte täppa till möjligheterna för storföretag och girighetens människor, att agera på det här klandervärda viset. Hur många storföretag har vid det här laget inte kört sina tillgångar fram och tillbaka mellan de olika dotterbolagen utomlands och Sverige allt enbart i syfta att undslippa att skatta i Sverige.

 
Ibland har jag inga höga tankar om mig själv, tycker inte att jag uträttat något speciellt trots att jag sliter och slitit i princip dygnet runt i hela mitt liv och alltid funnits till för andra människor. - Men så händer något dylikt och då inser jag verkligen mitt eget fulla värde. Än så länge är jag inte så fördärvad att jag väljer att leva på andras bekostnad. Jag hoppas innerligen att mina döda föräldrar kan förstå, att jag ännu är den flicka de uppfostrade mig att vara.


Brita och Fredrik Rekke på informationsmöte om pensionssystemet 1971.

söndag 5 november 2017

Jag tänkte på den uppskärrade mannen som ringde polisen i sydvästra Tyskland och berättade, att han hittat en bomb från andra världskriget i sin trädgård.

Polisen ilade dit fort som attan och kunde bara konstatera att det hela rörde sig om en 40 cm lång zucchini. 

Men polisens var inte sämre än att de hade en teori om det hela: det måste ha varit någon förbipasserande som har kastat in grönsaken i mannens trädgård.Jag vet inte hur det är med er syn, men min är vid 66 års ålder rätt blurrig utan bokstavsförstorare (glasögon) . Det har hänt att jag öppnat kylskåpsdörren och trott att det legat potatis i grönsakslådan, när jag greppat tag om det jag trodde var potatis har konsistensen avslöjat att det varit skogschampinjoner.

Men hur man kan ta miste på en 40 cm lång zucchini kändes ändå som en smärre gåta för mig. Dvs. ända tills jag själv kom ut i trädgården, som nu mera påminner om en enda stor gyttjebrottningsplats. Det pågår nämligen uppsättning av ett litet hus (friggebod) på tomten och det myckna regnandet har förvandlat hela trädgården till en enda stor lervälling där man gått fram och tillbaka, fram och tillbaka. Å andra sidan är just det inte någon större katastrof, gräsmatta är inget som står på första plats på min önskelista. Dock kanske inte gyttjevälling, vid närmare eftertanke. Det är lera ända upp på byxbenen och det låter sluuurp, när man drar av sig stövlarna, som ser ut mer som betongklossar än skodon.

Sortera upp hela byggsatsen, dvs dryga 1200 kg brädor i diverse modeller, har inte varit något lätt arbete och här kom faktiskt det gamla pingisbordet på plats, som Herr H har tjatat på att sönerna lämnat kvar hemma. 

Eftersom det är jobbigt att alternera mellan två par olika glasögon gick jag i min enfald ut och trodde på fullt allvar att jag skulle klara mig helt utan glasögon. Misstag!

Jag trodde att jag visste var jag hade placerat den bruna papplådan med diverse skruvar till monteringen, ungefär i zucchinins storlek, ca 30-40 cm, dvs. i skydd under pingisbordet. Men det kan jag säga att det INTE var! Ringa polisen var nog inte någon tanke som slog mig, även om jag trodde att det jag hade i mina händer var något helt annat. Dock ingen bomb, men ungefär en liknande sensation.

Jag tänkte att det är nog här som är skillnaden mellan en kvinnlig upphittare och en manlig. En kvinnlig upphittare av en 40 cm hård styv zucchini hade nog tänkt helt andra tankar än en man. Undra hur den här tyska mannen hade reagerat om han hade greppat tag i det jag fick i mina händer... 
undra om det är en släkting till den som brukade stå och grymta vid uteplatsens bord, när det luktade korv. Den var höggradigt förtjust i just falukorv, till skillnad från mig och jag brukade mata den med just det. Den brukade bo i carporten och ibland i krypgrunden, eller i lövhögen vid svarta vinbären.

Den såg lite förnärmad ut, när jag abrupt släppte taget om "pappkartongen". Den tänkte väl: "halvblinda kärring, jag tror jag ringer polisen!"




fredag 3 november 2017

VEM kan man lita på? - Inte på maktpersoner i Sverige i vart fall.

Låter jag nu som en domedagskvinna, som man blir klassad som när man sätter fingret på något väldigt obehagligt: sanningen. 

Jag låg mer eller mindre helt utfluten framför TV:n igårkväll, sedan jag varit på språng i princip hela dagen och först på kvällskvisten landade i hemmets ostädade vrå. Inte för att det fanns något som jag inte redan kände till om TV-dokumentären "Tvärvändningen - om svängningen i flyktingpolitiken 2015", men jag tänkte att jag skulle se hur man vinklat det hela och det var till min stora förvåning rakt upp och ner verklighet som skildrades, utan en massa omskrivningar: https://www.svtplay.se/video/15722192/tvarvandningen-om-svangningen-i-flyktingpolitiken/tvarvandningen-om-svangningen-i-flyktingpolitiken-avsnitt-1?info=visa&utm_source=tv.nu
Vill du inte se den via länken, går de i repris i stort sett många dagar framöver i SVT och Kunskapskanalen.

Allt hjärntvättade som gått ut på våra gator och skanderat rasism, skrivit rasism och allt vad de nu vill kalla det här problemet för, de har helt uppenbart problem idag. En lögn blir inte sannare bara för att den upprepas tillräckligt många gånger.


Men det som är mest avskyvärt är att Göran Persson, Stefan Löfven, Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt avböjt att medverka i dokumentären, inte minst delat ut fetsmällar - t.o.m. i de egna leden. De andra naiva ur diverse partier förstår jag mig verkligen inte på. Det går ju inte att tycka till sig, att något som inte fungerar, skall kunna fungera!

Jag låg där och tyckte riktigt synd om Tobias Billström (M), när han kom till talas flera gånger under dokumentäre, om hur illa han behandlades av Fredrik Reinfeldt, som då var statsminister. När Billström påtalat att det inte gick att bedriva en dylik migrationspolitik, den var fullständigt ohållbar ur många perspektiv, valde
Fredrik Reinfeldt att ge Tobias Billström, sin egen utredare och minister, tillika partikamrat en präktig fetsmäll och kontrade med de riktigt falska orden, som han höll i talet:  "Öppna våra hjärtan".

Man kan undra varför Moderaterna inte valde Tobias Billström, som partiledare istället, när de nu prompt trodde att Anna Kindberg Batra inte skulle klara uppdraget pga att hon närmat sig Sverigedemokraterna, dvs kunde tänka sig att tala med Sverigedemokraterna. De förhatliga sanningssägarna!


Och vem minns väl inte Statsministern Stefan Löfvéns ord, när han nyss stod och ondgjorde sig över Sverigedemokraterna: "I mitt Europa bygger vi inga murar"

Nej, det behövs verkligen inte, det klarar den här svenska regeringen av så himla bra själva! Segregationen är idag fullständig, går man ut längs Avenyn en kväll blir man mörkrädd över vilken verklighet som råder där.

Den som inte minns de här politiskt inavlade pappenheimarna och allt de står för, måste tillhöra den mer svagsintas skara, eftersom det ligger så nära in i realtiden. 

Tragiskt att behöva åse hur de här två personerna, Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén, de senaste statsministrarna, vägrade uttala fakta som de mycket väl kände/känner till, men spelade ut sina kort allt bara för att vinna politiska poäng!

Bert Karlsson som också medverkade i dokumentären påtalade att Regeringen och de olika partierna är fortfarande lika hycklande!


Några fler hycklare av värsta slaget, som väl rimligen bör falla under ren kriminalitet är Rikspolischefen Dan Eliasson. Han står och ondgör sig över hur polisstationer sprängs och hur polis får sitt hem sönderskjutet med familj och barn närvarande. Bara ett under att ingen skadades eller t.o.m. avrättades.

Rikspolischefen Dan Eliasson tror visst att vi är fullständigt puckade och inte minns att Dan Eliasson gjorde något fullständigt kriminellt, när han själv mot gällande lag lämnade ut polisernas adresser och personliga uppgifter till IT-folk som absolut inte skulle ha tillgång till dessa uppgifter! - IT-skandalerna är härvidlag så många att man trots allt måste klassa alla inblandade inkl. Regeringskansliet som ett hot mot Rikets säkerhet!


Senast idag när jag slog upp Göteborgs-Posten trodde jag knappt mina ögon: http://www.gp.se/nyheter/sverige/interner-larmar-kvittokaos-p%C3%A5-anstalten-1.4793851



Internerna på anstalten Tidaholm har slagit larm om att kioskverksamheten som pågår inom anstalten! Anstaltschefen Mikael Wallin, som under många år haft olika chefsjobb inom polismyndigheten och tillträdde som anstaltschef på Tidaholm under våren 2016 tycker helt uppenbart att det är helt ok, trots att det helt uppenbart inte är någon godtagbar kioskverksamhet som huserar inom anstalten.

Nog har väl ändå bottennappen tangerat underjorden, när de kriminella intagna börjar te sig mer laglydiga än anstaltschefen Mikael Wallin, som dessutom har ett långt förflutet inom polismyndigheten.

Det verkar som om jag än en gång ligger ännu mer rätt i tiden. Redan i början på 2000-talet tyckte jag att det var dags att omvärdera och omdana hela kriminalvårdens utformning. Men det var inte jag som fick föra talan upp i hjärntrustens korridorer och så gick det också som det gick. Det var en professor från Lärarhögskolan som gjorde karriär och fick armbåga sig fram och presenterade sig dessutom som expert inom området!

Hon använde t.o.m. mina ord rakt av, brydde sig inte ens om att omforma det jag skrivit, trots att hon dessförinnan rackat ner på mig rejält inför anstaltsledningen både på Sagsjön och Skogome. Hon hade ombetts granska/utvärdera mitt arbete, det var anledningen till hennes närvaro.

Nej, de unkna och sunkiga blir inget annat än just unkna och sunkiga oavsett vilka titlar de än tillförskansar sig.

Jag vet inte något område inom stat och kommun som längre fungerar. Det är skurkarnas marknad fullt ut...




torsdag 2 november 2017

Hur många kvinnoförtryck och övriga förtryck från statens sida finns egentligen inbäddade i våra liv?

Jultraditionen firar man genom att kolla om flickorna skall bli gifta under det kommande året. Man gör det genom att på julafton tar flickor av sig ena skon och kastar den över axeln i riktning mot ytterdörren. Därefter går alla för att se hur skon har landat. Om skon har tån riktad mot dörren betyder det att flickan är på väg ut – eller mao att hon kan räkna med att bli gift under det kommande året.
 
Pojkar finns motsvarande tradition inte för, naturligtvis! Vad annars? Det är bara flickor som vill bli gifta!
 
Personligen avstår jag mer än gärna, eftersom det t.o.m. saknas den av staten påtvingade juridiska anledning att gifta mig. Saker och ting är som det är med särkullsbarn etc. Så länge livförsäkringar gäller är det en helt ok situation även om det är en nog så svindyr backup. Men överlever man längre än årsförfallodagen på eller närmast efter 90 årsdagen, då är det till att börja planera inför den där skogskojan som då är framtidsboendet, med tanke på bostadsmarknaden som staten är ansvarig för.
 
Det här med försäkringar är en snårskog och det gäller verkligen att sätta sig in i hur de fungerar och framförallt om de fungerar. De är sannerligen inga självspelande pianon, det upptäckte jag av en ren slump, att jag hade betalat för en olycksfallsförsäkring för dottern där försäkringsålder hade överstigits med råge! Det var tydligen MIN sak att kontrollera, inte försäkringsbolagets, att det låg och tog ut pengar för något som inte ens gällde längre.
 
Mer uppdaterad än så är inte den svenska juridiken, där man inte ens kan freda det gemensamma införskaffade boendet för den som överlever den andre/a, utan är utlämnad till ett godtycke av guds like och dessförinnan till försäkringsbolagens godtycke.
 
Konklusion: det är dyrt att vara slav under statens piska=lagstiftning. Inte ens boendet går att skydda för den som så önskar. Antingen är man gift och håller sig på avstånd från det som kallas särkullsbarn, eller så får man finna sig i att staten tagit kommando över rätten till valet av hur man vill utforma sitt eget liv.
 
Traditionen med att kasta av sig ena skon över axeln, ungefär som när man står vid en önskebrunn, den är inte heller helt lätt att uppfylla, eftersom det även innebär en rent praktisk omöjlighet. Här lämnas skorna vid ytterdörren, alla tassar omkring i strumplästen inomhus såväl manligt som kvinnligt, eftersom vi inte har jordstampat golv och heller inte vill ha det. Filttofflor i varierande storlekar finns att tillgå vid ytterdörren för den som tycker att våra varma golv ändå inte är till belåtenhet för ett barfotagående.
 
Jag hade en gång en säregen bekantskap (frid över hans minne). Han var spanjor skall jag väl tillägga. Jag bad honom åtskilliga gånger att ta av sig skorna vid ytterdörren, ville han ha något på fötterna fanns filttofflor att tillgå. Men han vägrade och travade friskt omkring i sina ytterskor inomhus och tyckte att svenskar var begåvade med fullständiga nonsens.

Här skulle det minsann knallas omkring med skorna på inomhus därmed basta! Mina argument om att jag hade små barn som kröp omkring och lekte på golvet och sedan upp i möbler och sängar föll som tegelstenar. Inte ens mina upprörda argument om att han faktiskt mycket väl hade kunnat passera hundskitar, spyor etc. med sina skor. Skor är ohygieniska under skosulorna!
 
NIX! Skorna på, var det som gällde. Gnälligt fruntimmer jag var. Jag replikerade med att trots att han var flitigt anlitad psykläkare som stod högt i kurs runt om i hela världen, hade han nog inte riktigt alla pållar hemma, en hel del av dem var nog ute på grönbete!
 
Han tog det inte som han borde ha gjort. Istället ökade hans intresset för min person, suck!
 
OM honom går det nog att skriva en hel egen roman. Han kommer nog att komma till god användning, när jag återvänder till mina manus, som sedan länge mer eller mindre ligger i träda p.g.a. tidsbrist. Mentalt fortgår de alltjämt och finner ständigt nya inslag och infallsvinklar.
 
Det kanske inte är helt utan nytta, att livet självt gör att "Duktiga Annika" har fått pausa manusskrivandet.
 

fredag 27 oktober 2017

Filmen om Vincent van Gogh - Loving Vincent,

först tvekade jag, skulle jag verkligen uthärda en så färgstark film. Vincent van Goghs korta penseldrag har alltid skapat ett virrvarr inom mig, som inte lämnat några sköna vibbar. En stil som han lade till sig i slutet av sitt konstnärskap.

Men nyfikenheten tog överhand. En hel film som är målad av 100 konstnärer och lutar sig tillbaka på Vincent van Goghs biografi och konstnärskap, det är lite svårt att bara kapa bort ur medvetandet. Likaså vetskapen att Vincent van Goghs liv är ett gripande livsöde, som kan följas tack vare all brevkorrespondens som han och hans bror Theo hade med varandra. Den bevarade korrespondensen till Theo, målarkamraterna och släkten omfattar 750 brev. 

Det går inte att göra annat än ha full beundran för hans envetenhet, antal verk han efterlämnade är verkligen imponerande. Som 27 åring beslutade han sig för att bli konstnär efter att ha halkat runt på fler yrkesbanor, som bara visade sig omöjliga för hans vidkommande.

Själv har jag alltid ifrågasatt om Vincent van Gogh, verkligen sköt sig själv på sin 37:e födelsedag för att två dagar senare avlida i sviterna av det skottet. Det finns inget som talar för att det var så det kunde ha gått till. Det där sistnämnda är knappast det som han blivit känd för, utan istället händelsen när han skar av sig en bit av ena örat, som han slog in i tidningspapper och gav till en intet ont anande prostituerad.


Även den händelsen med örat har florerat en hel del teorier om anledningen. Jag röstar med fötterna alltjämt på den punkten.

En gång i min gröna ungdom när jag var på en längre rundresa på motorcykel i Europas flesta länder, gjorde jag ett nerslag på kyrkogården i Auvers-sur-oise där Vincent ligger begravd, trots att det bara var under de sista månaderna av sitt liv han bodde där.
Det lär ha blivit den näst mest besökta kyrkogården i Frankrike, efter Père Lachaise i Paris. Så mina och gammelfarmors årliga promenader på Malmbergets kyrkogård var nog inte så unika, eller märkliga vid närmare eftertanke. De var kantade av hennes historier om alla livsöden som varit, när vi passerade diverse gravstenar. Levande historia på en kyrkogård mao.

Kyrkogårdsbesöket i Avers-sur-oise var däremot inte inplanerad, utan blev till av en ren slump. Det var där jag satt på en bänk och funderade över om jag verkligen skulle åka in till Paris med motorcykel, det kändes inte lockande helt enkelt. Kanske fanns något i mitt medvetande att jag i framtiden skulle hinna avverkat många besök i just Paris, hundskitarnas stad. Paris som jag ännu inte har bestämt mig för om den verkligen står på min favoritlista över Europeiska städer.

Vid Vincent van Goghs grav ligger hans bror Theo också begravd. Theo avled mindre än sex månader efter Vincent och på ett vårdhem i Utrecht. Filmen Loving Vincent öppnar upp för teorin att brodern Theo skulle kunna vara en av de tänkbara som sköt Vincent, vilket jag har mycket svårt att tro, även om filmen presenterar teorin om att brodern, som är konsthandlare hade fått ekonomiska bekymmer de sista åren och alltid varit den som försörjt Vincent. Men lillebror Theo dör i sviterna efter syfilis på ett vårdhem i Utrecht. Vilket lär vara en tämligen segdragen historia, eftersom paralytica demens tillstöter i slutet av syfilis.


Först blir Vincents lillebror Theo begravd på Utrechts kyrkogård, men någon gång på 1900-talets första del för Theos maka Johanna över makens kvarlevor till kyrkogården i Avers-sur-oise, så att de två bröderna kommer att för evigt finnas vid varandras sida, precis såsom det varit i livet.

Van Gogh familjen har verkligen ingen lyckosam släkthistoria. Sonsonen till Theo (Théodore) van Gogh, filmskaparen och (måste jag dessvärre tillägga) den extreme provokatören Theo van Gogh mördas bestialiskt i Amsterdam år 2004 av en islamist.
https://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=fr&u=https://fr.wikipedia.org/wiki/Th%25C3%25A9odore_van_Gogh&prev=search

Trist historia som går att läsa under "Kontroverser" i länken. Men även i följande länk finns mer att läsa för den som måhända inte känner till bakgrundshistorien
https://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=fr&u=https://fr.wikipedia.org/wiki/Th%25C3%25A9odore_van_Gogh&prev=search


Vincent van Goghs solrosor är väl annars den målning som han gjort sig mest känd för och som fanns med i mina tankar den där dagen på kyrkogården i Avers-sur-oise. Den fick mig att under väldigt många år fundera över känslan att stå i ett solrosfält. Vincent van Gogh var trots allt en suverän landskapsmålare.

Häromåret fick jag svar på min undran om höga solrosfält, när jag helt plötsligt stod inför och några minuter senare inne i Solrosfältet i Växjö, som jag också skrivit om i min blogg 26 september 2015, en dag då jag ännu inte visste vilka fler hemska sorger som just hade tagit sin början.


Filmens svartvita målningar och speciellt av barnet är helt suveräna. Jag får bekräftelse där och då i biofåtöljen, att jag är inne på rätt sidospår i mitt eget målande: det svart/vita. Det är i själva verket min dotter som inspirerat mig, när hon en dag för många år sedan kom hem från konstskolan med en svart/vit målning, som hon hade gjort. Det slog mig att det inte bara var fotografier, som var oslagbara i svart/vitt.

Filmen Loving Vincent har en av hans målningar, som blir något enormt att uppleva i bioduksformat:
 

målningen "stjärnenatt", som är målad 1899 av Vincent van Gogh, samma år som han målar blå iris.
Filmen Loving Vincent är sevärd ur många aspekter, inte bara för att det är väldigt ovanlig att en film är uppbyggd av enbart målningar, den är i allra högsta grad en historia som inte lämnar någon oberörd.


lördag 21 oktober 2017

Mytomanen Sture Bergwall alias Thomas Quick begär nu 15 miljoner i skadestånd - skälen för det får mig nästan att tappa andan.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kqJeB/sture-bergwall-kraver-15-miljoner-i-skadestand

Sture Bergwall har själv önskat sig detta fokus och intresse. Det är hans egna ord vi har fått ta del av, så därom råder ingen som helst tvekan. Sedan har han blivit väl tillgodosedd, mer än väl tillgodosedd i sitt ego, att det skulle få följdverkningar, det behöver man inte bli raketforskare för att inse. Det torde även Sture Bergwall/Thomas Quick ha insett, när uppmärksamheten svalnat och han åter var förpassad till ointressets ruta. 

Men medan rättshaveriet pågick som bäst blir det också väl genomlyst, hur den här av staten påkostade verksamheten med försvarare egentligen fungerar och DET efterlyser jag verkligen att lagstiftaren och ansvariga sätter sig ner och tar en djup funderare över. Framförallt hur fortsättningen skall se ut, eftersom Sture Bergwalls/Thomas Quicks juridiska ombud haft allt övrigt att önska. Vilka det är fråga om som inte skött sitt uppdrag, det behöver man inte heller vara atomklyvare för att förstå.

Sedan om Sture Bergwall/Thomas Quick varit så psykiskt sjuk, att han kommit på att han skall göra sig intressant genom att erkänna 30 talet mord, med stigande emfas trots att han måste ha varit klart medveten om han inte ens varit i närheten av dessa personer, det låter jag däremot låta vara osagt. 

Men skadeståndet skulle i så fall riktas till de juridiska ombud som Sture Bergwall haft, inkl. åklagaren Krister van der Kvast, som gjorde karriär pga. Thomas Quick-soppan och där det bevisligen har förekommit saker och ting som inte borde ingå i mordutredningar! Det finns det poliser som t.o.m. intygat inför TV-kamerorna. Vidare på den listan dit skadeståndskraven isf skall ställas är de s.k. experterna vid Säters sjukhus, vars huvudman faller under Rättspsykiatriska kliniken för Dalarna och till del även för Gävleborg och då säger jag i alla fall "lycka till", eftersom utfallet är tämligen given!

Rimligen borde det vara rätt forum, men knappast
svenska statens skattebetalare. Sakens natur borde faktiskt prövas inom svensk domstol. Det är i så fall det enda tänkbara och finns det inget rimligt i det utfallet så har Sture Bergwalls juridiska ombud möjligheter att vända sig till EU-domstolen för att avgörande. Men låta ännu en Justitiekansler ensam hantera Thomas Quicksoppan, det är inte ens rimligt, med tanke på hur JK agerat när det gäller de som drabbats av de falska erkännandena och tidigare när det gäller Thomas Quicks "skuld".

Men att enögt hänvisa till oskyldigt dömda, som Sture Bergwall och hans juridiska ombud helt uppenbart tänker slå an som jämförelse, det är så magstarkt att jag knappt kan andas vid blotta tanken, eftersom jag mycket väl känner till vilket helvete den mannen skapat till alla som blivit lidande av hans falska "erkännanden".

Skulle Sture Bergwall tilldömas en enda svensk enkrona av våra samägda skattmedel kommer ännu en ny rättsskandal visa sig äga bärighet. Därför att Sture Bergwall har själv aktivt medverkat till att mördare gått fria och utsatt så många andra människor för ett rent helvete. Jag säger inte att Sture Bergwall inte haft det på Säter, men vi andra drabbade har inte av egen fri vilja försatt oss i den situationen.

Som jag ser det finns ingen annan möjlighet till att han själv skulle kunna undgå ansvar, är att man gör en ny rättspsykiatrisk undersökning över huruvida han varit vid sina sinnens fulla bruk under den här tiden som han ville göra sig "intressant" för sjukvården vid Säters Sjukhus, där han varit intagen av andra anledningar. Någon mysfarbror är det här inte fråga om, för den som nu händelsevis tror att så varit fallet.

Beklämmande är att preskription har hunnit inträda i en del av de fall som han erkänt sig som skyldig till morden och alla andra vars liv han havererat genom sina falska erkännanden och utpekande av medgärningsmän. Det är en betydligt större och olustigare omfattning och där borde i så fall svenskt rättsväsende på eget initiativ ge sig vinn om att bistå de som drabbats av Sture Bergwalls, alias Thomas Quicks falska erkännande, inkl. hela gänget av diverse cirkusdirektörer i form av åklagare, jurister och andra sakkunniga som förekommit.


Jag tillhör själv den skaran som fått diger påverkan i mitt och mina barns liv och det är verkligen inte fråga om några amsagor, utan fakta sedan polishuset i Gällivare läckt uppgifter till NSD om mitt vittnesmål i dubbelmordet i Appojaure. https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A4ltmorden_i_Appojaure

Hur lagmannen vid Gällivare tingsrätt dessutom dömer Sture Bergwall, (eller om han nu gick under namnet Thomas Quick vid dubbelmordrättegången) och låter Sture Bergwall vifta bort det faktum, att det inkom sådana uppgifter under pågående rättegång, att rättegången var nära att ajourneras. I synnerhet som denne lagman tillsammans med en rådman vid Gällivare tingsrätten såg till att jag föstes över till polishuset för att höras som vittne i anledning av Appojauremorden. Hur normalt och ansvarstagande är det att utsätta en av sina egna anställda för dylika saker, när man som lagman även har ett personalansvar. Jag hävdar dessutom att lagmannen brustit på mer än ett sätt i sin egenskap av personalansvarig. Det här är en mångfacetterad soppa, med många och undangömda tillika negligerade komponenter.

Det hela är fråga om ett sådant gigantiskt rättshaveri, att jag så här många år efteråt ibland funderar hur det står till bland de som skall företräda vårt rättsväsende. Lagmannen vid Gällivare tingsrätt behöver jag inte längre fundera över därför att han är död och ingen kan dessvärre återuppväcka honom. Jag är den första att beklaga den saken, men av helt andra skäl än som kan te sig vid en första anblick.

Själv kommer jag aldrig i hela mitt liv glömma den känslan jag hade den här morgonen, när jag snappade upp tidningen från brevlådan och fann mig själv på förstasidan i egenskap av vittne och det visade sig att uppgifterna kom från polishuset i Gällivare dit jag hänvisats av lagman och rådman som vittne i dubbelmordet i Appojaure, efter att de hade talat och rådgjort med polisen. Vilka det nu var kan man undra en stund över och inte komma fram till någon annan slutsats, att det måste ha rört sig om Kling och Klang, inte de garvade mordutredarna från Rikskrim. Jag visste att det bara var en tidsfråga innan mitt namn också skulle bli känt om det redan var ute i lokalpressen. Djungeltelegrafen skall man aldrig underskatta. Gör man det då vet man inte vad den är kapabel till. 

Jag kan bara intuitivt känna att det är inte undra på att rättsväsenden fullständigt har havererat. Jag blir lika förvånad varje gång polisen blir bekymrad över att det inte finns några vittnen, trots att det måste finnas rätt många som har något att tillföra utredningarna. Jag har full förståelse för att man inte vill träda fram som vittne! Därför att det helvetet som sedan följde och faktiskt ännu pågår i mitt liv, det skall INGEN behöva på utstå. Jag har av staten inte ens ett betalt juridiskt ombud att tillgå vid min sida. Jag står här alltjämt ensam och kämpar mot idiotin som pågått sedan jag dumt nog lät mig övertalas om att bli vittne i en dubbelmordutredning. - Så många händelser i mitt och barnens liv kan inte vara frikopplade från det vittnesmålet! I det fallet håller jag helt och hållet med Leif G W Persson, som säger med eftertryck: hata slumpen!

Den kraft det krävts av mig i diverse sunkiga rättsinstanser och andra tvivelaktiga ställen som t.ex. AFA det är att vara berövad sitt eget fria liv. Ständigt behöva föra den här kampen mot myndigheterna, ha det hängande över huvudet som tillintetgjorde ett normalt liv, där åtminstone arbetslagstiftningen borde ha trätt emellan full ut om inget annat! - Sista slaget under bältet fick jag häromdagen från Kammarkollegiet. Samtidigt som AFA än en gång konstruerat en ny soppa med Försäkringskassan som nästa idioti och Moment 22. Vilket naturligtvis bara kommer att leda till nästa helvete, som skall vara x-antal år till! - Mytomanen Sture Bergwall alias Thomas Quick han är fri. När skall jag bli fri att kunna leva det liv som återstår av mitt liv, mitt liv har varit förrött betydligt längre än Sture Bergwalls alias Thomas Quicks, p.g.a. mitt vittnesmål i Appojauremordutredningen!


Ändå är jag säkert minst drabbad eftersom jag aldrig någonsin utpekats som medhjälpare till mord, som Sture Bergwall också ägnade sig åt. Det finns de som fick dö med att aldrig ha blivit rentvådd p.g.a. Sture Bergwall och hans cirkusmedverkande.

Det borde anstå Justitiekanslern och den svenska juristkåren i anständighetens namn, att inte jämföra Sture Bergwall alias Thomas Quick med personer som:
  • Kaj Linna, som tidigare i år friades för Kalamarksmordet och som har begärt 20 miljoner i skadestånd av staten. 5,5 av dem vill han ha ut i förskott.
  • 2003 fick Joy Rahman, som 1994 dömdes för livstids fängelse för mordet på en äldre kvinna i Sätra och som är det hittills största skadeståndet i svensk historia. Rahman fick 8 miljoner.
  • 2015 fick en då 67-årig man 12,6 miljoner för de nio år han suttit oskyldigt fängslad dömd för att ha våldtagit sin dotter.
Utan Justitiekanslern och svenskt rättsväsende borde se till, att alla vi som drabbats på ett eller annat sätt i dessa enorma rättshaverier till mordrättegångar, får den hjälp vi borde ha haft för bra länge sedan.
 

Det finns många som slagit larm, utan att rättssystemet i Sverige har lyssnat. Bl.a. har journalisten Dan Larsson utkommit med en bok om redan år 1998 och under namnet "Mytomanen Thomas Quick". Journalisten Dan Larsson har följt Thomas Quick vid både vallningar och vid alla mordrättegångarna. Den boken har jag skickat in både till Justitiekanslern men även till AFA, dock utan något resultat, eftersom jag finns med i boken och bland persongalleriet med mitt tidigare burna efternamn. Men mig har svenska rättsstatens hela system inkl. Domstolsverket enbart fortsatt att ignorera fullt ut. Det är väl det som kallas för "gudomlig rättvisa", men mänsklig är den däremot inte.

Hela det här samhället visar på sådana enorma blottor, att jag kan bli alldeles matt vi blotta tanken, därför att det är rövarnas och de girigas paradis vi lever i och är mer eller mindre helt i händerna på deras villkor! Sedan är man dessutom förundrad över hur samhällsutvecklingen urartat. Är det att undra över då det görs lätta mål, när man lämnat hela målburen öppen...
Inte bara Dan Larsson och en rad tunga jurister och sakkunniga ställde sig tvivelaktig till Sture Bergwalls, alias Thomas Quicks morderkännanden. Den uppfattningen delades av vår alltigenom flitigt anlitade professor emeritus i kriminologi vid Rikspolisstyrelsen, tillika författaren Leif G W Persson, liksom en rad tunga jurister och sakkunniga. Inkl. tunga mordutredare, som allteftersom cirkusen pågick och utvidgades hoppade av! Morderkännandena var dessutom betydligt fler än Sture Bergwall/Thomas Quick slutligen dömdes för. Någonstans på vägen måste t.om. åklagaren Krister van der Kwast ha fått kalla fötter, eftersom han nöjde sig med att "bara" driva igenom dessa få morddomar, som Thomas Quick erkände sig skyldig till. Resten hamnade väl i papperskorgen, där samtliga av Sture Bergwalls alias Thomas Quicks erkända mord egentligen borde ha hamnat redan från första början. Denne unike svenske "massmördare" lyckade t.o.m. konststycket att pinka in vartenda hörn av gärningsmannaprofil. - T.o.m. expertis från USA har skakat på huvudet. Men i Sverige fungerade t.o.m. det konststycket! - Nu provar sig därför denne icke massmördare, med sitt juridiska ombud vid sin sida: konststycket att begära ett skadestånd på 15 miljoner.  - 


torsdag 19 oktober 2017

#metoo

Självklart är jag inget undantag. Alltifrån lightvarianter till vidrigt, långvarigt och utstuderat.

Skrev för några år sedan om den vidrigaste av dem alla i min blogg. Den mest äcklige som aldrig gav upp och som under alla dessa år utsatte mig för den ena vidriga saken efter den andre. Jag fick då ett inlägg av hans son, att jag skulle passa mig för att skriva något dylikt!

Så f@n heller att jag böjer ner mig, nu är dessvärre det svinet död. 

En vän från läroverkstiden skrev på Facebook, att det svinet hade fått alzheimers och var illa däran. Nu var jag väl glad...
 
På det fanns bara ett enda svar:

- Hur skulle jag kunna vara glad åt en sådan sak? Det var väldigt synd att han inte fick leva och hade fått stå till svars inför allt helvete han hade ställt till med och hållit på med.

Så här ung och tämligen skyddslös var jag 70-talet, när helvetet startade....
och först 1991, när jag hade fyllt 40 år blev jag en gång för alla befriad från det äcklet. Då kunde hans äckliga jag inte nå mig längre. Det var närmare 143 mil emellan.

  När jag höll på att rensa bland alla mina betyg/intyg etc. i somras. hittade jag ett brev som han hade skrivit till mig, bifogat med ett sista slag i ansiktet. Snacka om att vara riktigt sjuk i huvudet!

Glömt har jag inte alla ni som räddade mig ur många hemska situationer, som hans sjuka hjärna var kapabel att konstruera. Glömt har jag inte heller alla er som inte ställde upp på min sida, när jag behövde det som mest!
   


https://www.aftonbladet.se/debatt/a/zWRpq/till-dig-som-inte-orkar-posta-under-metoo





 

lördag 14 oktober 2017

Surväder och tankar om sura golfare och unkna personer!

Låter jag sur?

Ja, jag är lika sur som vädret på utsidan. Jag som hade tänkt mig en tur med släpkärra till återvinningen. Men det kan jag ju bara glömma, bli dyngsur inpå bara kroppen känns inte alls hägrande idag. Korsordet i "Två Dagar" lyckades jag inte klara ut helt och hållet så där till kaffet, dvs. dubbelsur idag. Ett korsord som jag inte lyckas lösa till morgonfikat, tyder på att jag faktiskt är rätt trött. Korsord brukar jag checka av mitt egentillstånd med, eller bara få tyst på allt brus som pågår i huvudet, när jag är alltför arbetstyngd. Meningslös sysselsättning påstår Herr H att det är och jämför mig med hans gamla mormor som brukade lösa korsord.

Jag kontrar med att han själv kanske skulle börja lösa lite korsord, så slipper han fråga mig om allt Herrans möjligt, som han inte har någon koll på. Det är rätt tröttande att alltjämt efter flera decennier agera uppslagsverk åt någon som verkar vara faktaresistent. 

Dessutom vet jag inte om det är mer konstruktivt att tugga med en del av de där  golfarna. Det är alla möjliga och omöjliga samtal som kommer till Herr H. Jante-hot-linjen kallar jag de samtalen för. Så här kan det låta:
- Min fru glömde att anmälan mig...
- Jag vill inte spela med den för då...
- Jag vill gå ut, si och så många minuter efter den och den, därför att han vill duscha efteråt och då vill jag inte sitta och vänta...
Eftersom Herr H knappt har någon hörsel kvar, så står högtalartelefonen på, så det är helt omöjligt att undgå gnatet!

Otrevliga gubbar finns det dessutom gott om bland de här golfarna. Det är mer än en gång jag sagt till Herr H:

- Men varför håller du på med att serva otacksamma idioter? Inrikta dig på att bara ha roligt själv. Spela golf och gör saker som du mår bra av att göra den lilla stund som är kvar av livet. Skit i att jobba med något som du ändå bara får skit över hur du än ordnar och står i och ödslar din tid med, dessutom mår dåligt över otidiga människor. Margaritas ante porkos!

Vid närmare eftertanke så kanske det är bra att det är surväder idag, eftersom det säkert är släpkärrerally på återvinningen och det är lördag idag. Jag ser att grannen också kommer att vara där, de håller på även idag med motorsågen och lastar de stympade träden på en släpkärra, som de parkerat strax utanför "Limpan". Limpan, den samägda marken där gräsklippskriget tack och lov tonats ner lite i år, eller så beror det på att jag sedan väldigt många år tillbaka vägrar årsmötena. Jag betalar hellre och blir befriad, än lyssnar på intrigernas intriger. För alltid finns nya saker som man kan bråka om.


Jag undrar vad grannen tänkt göra, eftersom de har sågat ner alla stora träd de haft på tomten. Undra vad det skall bli istället, känns lite positivt spännande som omväxling. De kanske skall bli snickare som jag och Herr H skall bli. Dvs. bara nu leveransen kan komma fram någon gång. Byggbranschen är inget att lita på. De har sin egen agenda och själv är man ju bara en idiot, som bara skall betala och vara tyst! - Någon gång när jag har långtråkigt, om det nu mot förmodan skulle inträffa, då skall jag berätta den sanslösa historien om min önskan att få mina behov av utrymmen tillfredsställda. DEN har verkligen gått över stock och sten, men är också en typisk berättelse om hur allt fungerar, dvs. inte fungerar.

Jag tror jag lägger mig i MOTALA-läge istället med någon av böckerna som ligger på nattygsbordet, men först behöver jag göra mig en sväng genom ytterdörren till ICA-kvartersbutiken, fast egentligen hägrar inte det stället efter affärsinnehavarens attityd om vad han prioriterar. Folk med handikapp ogillar han i vart fall oskarpt de är inte på hans prioriteringslista, det har han klart deklarerat. Så miste den dumskallen en trogen kund, som försökt värna närbutikerna även om det kostat mer att göra det ända sedan december 1997.

Men ibland har nöden ingen lag för att slippa antipolitikerna i centrala Göteborg, som bara gillar alla som cyklar och hyllar Västlänken, som kommer att  sänka hela Göteborg och regionen till ICKE-EXISTERANDE nivå om den går igenom i Miljödomstolen. Lustigt egentligen att åter hamna i skiten, eftersom jag lämnat Malmberget där det statligt ägda gruvbolaget LKAB, gjort småsmulor av livsvillkor och hela Malmberget. Vilken diktatur och krigshärd som helst är fullt jämförbar med hur det är för lokalbefolkningen i Malmberget, där det statligt ägda LKAB tagit sig rätten över befolkningen.

Nej, nu får jag svälja harmen och softa iväg till ICA-nära, måste införskaffa en dunkmjölk till kalven (Herr H) och lite Fetaost, som dottern bad mig köpa med till henne. Vem vet jag kanske kan få mig en påtår hos henne efter Fetaostleveransen och säkert en liten trevlig pratstund också.

AHA, jag anar mig till en kulör ljusare genom fönsterrutan. Solen bröt igenom helt kort och försvann lika fort. Men det ser ut att klarna upp. Det kanske blir en bra dag idag trots allt. Men idag skall jag verkligen leka MOTALA, det beslutet ändrar jag mig inte på. Röran omkring mig får klara sig själv, dessvärre befarar jag att den inte kommer att försvinna av egen förmåga.




fredag 13 oktober 2017

Nu är det hackarnas och tjuvarnas marknad, som Regeringen lämnat vidöppna dörren för! - Bedrägerierna fullkomligt haglar ner över oss medborgare.

Det ena larmet efter det andra om verksamheter, som varit utsatt för hackare och kriminella verksamheter strömmar nu in. Verksamheter lamslås. Mailboxen fylls av mail som uppvisar att de här ekonomiska brottslingarna sannerligen inte är de skarpaste knivarna i lådan. De kan inte ens stava på svenska och för det fall att de kan göra det, så skiter det sig ändå för dem. Men här är det helt fel adress att försöka sig på något dylikt!

Undra just när de som bär ansvar över samhällets väl och ve skall vakna till liv? Istället gör de precis allt för att dölja vad som händer och sina egna tillkortakommanden av rätt så allvarlig karaktär. Det viftas bort med: "Allt är ju de där jävla Sverigedemokraternas fel!" - Själv sitter jag bara här och undrar när svenska folket skall vakna ur sin Törnrosasömn. Det hjälper inte att skjuta budbärarna! Det vet i alla fall alla vi som t.ex. fått de nya taxeringsvärdena... 

Min mamma hade rätt: "på kvällen får den late brått" och nu är det bråttom att håva in pengar till alla dåliga beslut, som man inte klarat att hantera. Så mycken mänskligt lidande de skapar genom sin fullständiga inkompetens. Mest illa är att inte mycket av alla samhällstjänster fungerar längre.

Det ena statliga verket och samhällsfunktionen efter det andra utsätts för IT-attacker och vad spelar det för roll, när hela rättssystemet också är med på skutan för att skydda dem som helt uppenbarligen gjort sig skyldiga till något så allvarligt som brott mot "Rikets säkerhet" och ändå bara vidkänns ett strafföreläggande! - Det är ju så man knappt tror att det kan vara sant.

Igår fick jag svar från det, i det här fallet, HELT självspelande pianot: Utvecklingscentrum, dvs den tillsatta knoll och tottfabriken som åklagarmyndigheten numera består av, det var enligt dem helt ok med ett strafföreläggande för en person, som gjort sig skyldig till brott mot Rikets säkerhet. En bot som man brukar i  normalfallet få när man snattat något!


Dessutom har jag aldrig sett en så snabb och självspelande handläggning som nu har skett i Maria Ågrens fall, där det inkommit anmälningar från privatpersoner via mail till åklagare, om riktigheten att en person som gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott skall komma undan med ett strafföreläggande och inte minst att man lägger locket på, trots att det är helt uppenbart att här finns många fler som skulle granskas av både SÄPO och Åklagarmyndigheten: myndigheter som skall stå för samhällets bevarande och rättssäkerhet.

Brott som rör sig om Rikets säkerhet, ser i vart fall jag rätt allvarligt på, eftersom det är många som av olika anledningar behöver ha det skyddet, som nu är i fritt fall. Det är fullt jämförbart att jag anlitar någon som kan sy till att operera en hjärntumör!


Det här jag nu skriver kan kosta mig en del att skriva, men ingen skall få mig att tro att statsministern Stefan Löfvén (S) sitter med vid en löneförhandling om Generaldirektörens t.o.m. retroaktiva lön och bara beviljar den rakt av, utan att han får upplysningen om att hon begått ett allvarligt brott som är riktat mot medborgarnas rättssäkerhet och även Rikets säkerhet! Brukligt vid alla löneförhandlingar är att man motiverar en löneförhandling, speciellt som den gör så stora avsteg som det här varit fråga om!

Det är totalt omöjligt att något dylikt överhuvudtaget skulle kunna ha förekommit, därför att Stefan Löfvén är faktiskt gammal facklig företrädare för Transportarbetareförbundet och därmed en VAN löneförhandlare. Ingen skall komma att ens försöka förmå mig att tro, att han inte hade vetskap om vad hon hade sysslat med den gode Generaldirektören vid Transportstyrelsen. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/agren-regeringen-hade-full-insyn

Tragiskt nog är det så att först dagen efter media hade fått nys om det hela, så anmäldes Maria Ågren till Statens ansvarsnämnd!

Hon har självklart fått direktiv uppifrån att överträda lagens alla råmärken, så insnöad är inte Maria Ågren, att hon inte förstått vad det innebar att gå utanför lagens råmärken i en så allvarlig fråga och det tycker jag faktiskt är visat i de otaliga kontakter hon haft där hon påkallat uppmärksamhet på att det här inte är okey! - Jag tycker faktiskt att det är okey att hon tar strid om saken. Jag hoppas bara att hon gör det hon borde göra - lyfta på locket fullt ut! Men några elefantkyrkogårdar med att sitta och lyfta fantasilöner i hur många år som helst, NIX. Hon har varit medveten om vad hon gjort, haft så god lön ut av sina lagbrott, att det kan räcka och bli över!


Tro att Riksåklagaren skulle hantera det här något mer annorlunda än knoll och tottfabriken gjort vad gäller att enbart döma Maria Ågren till en bot som är fullt jämförbart med snatteri och sedan lägga locket på, då är det bättre att tro på jultomten och det tror jag nog att både Mattias Dahlbäck och Andreas Wik är rörande ense om med mig, när de också nåddes av beslutet från Utvecklingscentrum igår via mail.

Jag skulle gärna vilja veta vem som hade så bråttom och få fram ett strafföreläggande bakom medborgarnas rygg! - Men det kommer aldrig att komma mig tillgodo och inte någon annan heller. Därför att det som har begåtts är landsförräderi på högsta nivå och det är nog tyvärr alltför många som stoppat ner sleven i den grytan. Det kommer antaligen att bli samma visa som vid Geijeraffären, som jag hoppas att ingen levande själ har glömt eller förträngt, eller inte känner till.

Konsekvenserna av den inkompetens som den svenska Regeringen uppvisar får vi nog vänja oss vid. Det är bara att inse, att de inte ens har koll på sig själv, än mindre det uppdrag de är satta att hantera: skötseln av landet SVERIGE!

Det hela liknar mest ett enda stort haveri!


Imorse fick Herr H ett sms på sin mobil, som avsändaren skulle föreställa vara Försäkringskassan, där de i sms:et lät meddela att han skulle få dryga 7 000:-. Det var bara att logga in på "mina sidor" hos Försäkringskassan.
- Skit du i det, sa jag, det är antagligen bara några hackers som vill att hela Försäkringskassans system skall haverera pga. överbelastning!

Strax därefter åkte jag iväg för att hämta ut ett paket. Men jag vet ju att det ligger fler paket och väntar på mig och pratade därför med föreståndaren och undrade när Schenker skulle avisera att godset fanns där. Jag undrade om det inte var lite väl sent, aviseringarna brukar ju komma rätt snabbt, när man genom paketspårning kan se att paketet faktiskt funnits på terminalen sedan mer än ett dygn tillbaka. Jag fick svaret att det inte finns någon kontakt med datorerna, så det gick inte att vare sig lämna ut, eller hämta ut några paket.

Jippie! - NU går jag och drar täcket över huvudet och försöker glömma att jag överhuvudtaget steg upp idag. Därför att det här var inte det enda som hänt idag. Denna dag fredagen den 13:e.







 

torsdag 12 oktober 2017

Den urusla migrationspolitiken som man häcklar budbärarna, Sverigedemokraterna med, har äntligen börjat få ett uppvaknande även i Mediavärlden.

Min fråga är ju bara när den svenska Regeringen skall vakna upp, eller den s.k. oppositionen.

Läs den utomordentliga ledarsidan som Göteborgs-Posten har idag om den fruktansvärda Migrationspolitiken. Det finns andra länder att lära sig av. När det gäller Migrationspolitiken är Kanada ett gott exempel.

http://www.gp.se/ledare/cwejman-dags-f%C3%B6r-en-ny-svensk-migrationspolitik-1.4720935

När det gäller att låta hela Sverige leva är Norge ett sådant föredöme, att jag inte begriper ett jota i vilken ointaglig värd politikerna på beslutsfattarnivå befinner sig.
Svenska landsbygden dör medan den norska blomstrar:
 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politik-skillnaden-mellan-doende-svensk-glesbygd-och-norskt-decentraliserat-valstand?cmpid=del%3Afb%3A20170724%3Apolitik-skillnaden-mellan-doende-svensk-glesbygd-och-norskt-decentraliserat-valstand%3Anyh%3Alp

Arrogansen som finns bland ledande personer går det inte att ta miste på:
https://www.youtube.com/watch?v=Hpy-MS0FZno det är bara att fortsätta och lyssna på de youtubeinslagen som fortsätter/går igång, när Björn Rosengren i uttalandet : - Norge er den siste sovjetstaten.

Fortsätt att lyssna på nästa inslag som automatiskt fortsätter med:
"The very best of Göran Persson". https://www.youtube.com/watch?v=PzTEtHcBg9U

Det är samma gamla positiv som körs om och om igen. Något handlingskraftigt som handlar om LANDET Sverige, det verkar inte finnas i deras medvetande. Det är bara ett evigt tjafsande som inte leder till något positivt för Sverige.

Jag är övertygad om och har varit det ända sedan barnsben, att politik är en utdöd kvarleva. Nya tider, nya förhållanden kräver nya grepp.



Karin Edin Trafikverket, hon surrar i nattmössan om Västlänkens inverkan! - HUR rimligt är det att all trafik i Göteborg påverkas till MINST 2026!

Man kan undra hur det står till under pannbenet för de som tycker sig skall försvara denna fullständiga katastrof för Göteborg.

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/sv%C3%A5ra-%C3%A5r-f%C3%B6r-bilister-v%C3%A4ntar-n%C3%A4r-v%C3%A4stl%C3%A4nken-byggs-1.4722827

De här jubelåsnorna som propagerar för Västlänken befinner väl sig på trampbilsstadiet fortfarande. Vi andra som sitter i bilköer som redan för flera år sedan tangerade ÖVRE gränsen för vad som är acceptabelt, förstår ju hur läget kommer att bli med ännu mer tillkrånglad trafik. Dessutom upplevt hur allt bara blivit värre och värre. Det är mer än en gång jag har tänkt "men nu kan det väl ändå inte bli så mycket värre", men då har jag tänkt väldigt fel! Det verkar kunna bli hur jävligt som helst och då snackar vi ändå bara ur ett trafik/logistikperspektiv, allt det andra finns inte ens med i den diskussionen.

Det är ju inte så att de här intelligensbefriade planerarna ens kan förstå hur man gör en FÖRBIFART! Sitter man väl fast i en bilkö, oavsett från vilket håll man än kommer så gör man det, eftersom de här jubelåsnorna stängt av alla möjligheter att vika av och välja annan väg. Å andra sidan skulle det ju inte vara till någon nytta eftersom det är precis igenkorkat vilken väg man än väljer att ta.

Man får tacka sin lyckliga stjärna för varje dag man lyckats överleva Göteborgstrafiken. Olyckor saknas det verkligen inte och den blir alltmer aggressiv allt eftersom propparna skapas av trampbilsfolket vid Trafikverket!


Men för Göteborgs del är det redan kört, det finns nämligen inga "genvägar" längre, allt är uppgrävt och havererat! Man har inte ens lyckats åstadkomma att lastbilarna/långtradarna har en egen ringlinje som de kan välja!Det är ju helt otroligt, det finns inte pengar till det mesta basala mänskliga, men här verkar det finnas hur mycket pengar som helst. Jag slås varje gång jag ger mig ut i trafiken av hur overkligt hela situationen är.

Men jag kan ju inte mer än gratulera alla norskregistrerade bilar, som faktiskt lessnar på idiotin och helt frankt kör in i bussfilerna, som man dessutom lagt till överallt på den övriga trafikens bekostnad! En busstrafik som både är livsfarlig att åka med, eftersom man inte ens har fordon som är trafiksäkra, eller tillräckligt tilltagen. Det var ju inte länge sedan man drog ner rejält på logistiken. Hur man ens kan kalla det för logik är jag och många många fler med mig inte människa att förstå.Visserligen har jag pension men jag behöver ge mig ut i Göteborgstrafiken ett par dagar i veckan av andra anledningar. Det är en vidrig upplevelse varje gång, därför att man vet aldrig om man måste starta 1 eller rent av 2 timmar innan utsatt tid man har att passa, trots att resan egentligen skall ta ca 15 minuter! Jag ser hur det påverkar stressnivån för våra vuxna barn, som har småbarn. Hur många timmar de får sitta i bilköerna istället för att vara med sina barn törs jag inte ens fundera över för då blir jag skogstokig!



Nu hoppas jag verkligen domstolen stoppar denna idioti innan hela Göteborg inkl. närområden och kranskommuner är totalt ödelaga för all framtid. De här  individerna vid Trafikverket och i Regeringskansliet går det ju inte att göra sig hörd hos, eller föra några sakliga samtal med för att finna några vettigare lösningar. Det är enklare att ha med järnspett att göra.

PS. Eftersom det tydligen inte går att göra inlägg i min blogg, sätter jag själv in detta inlägg, som gick att läsas i Göteborgs-Posten 11 oktober 2017. I min blogg finns inga sekretessbelagda inlägg, när det rör sig om adekvata och seriösa inlägg:

En dinosaurie
Under tio år var jag ansvarig för all information om Västlänken. Jag lyckades bl a övertyga chefen för dåvarande Banverket Väst i sista stund innan den utlovade presskonferensen att det här var ett bra projekt trots att hon var väldigt tveksam.
När jag gick i pension för åtta år sedan insåg jag att detta var ett gammalmodigt projekt som inte borde genomföras, men då var det för sent - politikerna och Banverket hade låst sig och skulle genomföra det till varje pris.
Alldelse nyligen träffade jag två av dem som födde idén om tågtunneln. Den ene sa att det är ett antikt projekt. Den andre sa att detta inte borde genomföras eftersom det inte ökar kapaciteten för kollektivtrafiken i Göteborg. Istället borde man satsa på en järnväg mellan Oslo och Köpenhamn i en tågtunnel under Göteborg. Då kan man också få med expansionsområden på Hisingen, sa han.
Kristian Pedersen, f d informationschef på stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden i Göteborg