Sveriges äldsta har avlidit 110 år gammal.

Efter att ha läst om allt som hade hunnit hända under hennes livstid, fick jag mig en riktig tankeställare av henne postumt.

https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2627856-sveriges-aldsta-har-avlidit?m=print

Jag har gått omkring de sista åren och nästa kvidit över hur lite tid och ork, som blir kvar till det jag föresatt mig att ro iland för min egen skull. 

JO, det är det här skrivandet i bokform, som ligger där och är så ofullbordat det bara kan bli. Inte har det blivit mindre problematiskt av att jag medan jag har funderat, hunnit tänka om flera gånger om. Ingen kan i alla fall anklaga mig för att inte ha gjort många och djupgående researcher.

Roligast var i alla fall, när min dotter kom ut från sitt rum och PC och såg ut som ett livs levande frågetecken och som om hon tvivlade på vad det var hon hade läst. Hon hade fått ett svar i sin mailbox från en biokemist vid Umeå universitet om vad en riktig fis innehåller för ämnen och varför en fis kan lukta så väldigt illa. 

Hon såg ut som om hon hade blivit stalkad av en suspekt typ. Men i själva verket var det så att vår dator hade havererat, så hade jag använt mig av hennes mailbox, eftersom jag ville ha ett kvickt svar.

Under just de här kapitlen hade jag ibland högläsning för Herr H sedan vi intagit sängläge. Han låg och såg ut som han svalt något väldigt illasmakande och kved:

Så skriver och säger inte min Gnu, vad är du för ruskig varelse som har intagit hennes kropp... Det fick mig att inse, att jag nog skulle behålla mina texter för mig själv.

Vid ett annat tillfälle fick jag vända mig till internfamiljen, som med sina medicinska studier kunde hjälpa till. De såg lite undrande ut till en början, ungefär som om de befarade att Herr H:s livförsäkringar snart skulle falla ut. Men efter att ha förklarat vad jag gjorde research för och vad jag ville uppnå, fick jag bra lästips och hamnade rakt ut i söderhavet och zombiernas värld.

Så så här långt vet jag egentligen inte vad som varit det bästa med det hela, alla tvärnitar, eller all research. Jag kan väl i alla fall konstatera så här långt att jag är bra mycket mer allmänbildad än jag var bara för 5 år sedan. Det är många nya fält som har öppnat sig för mitt sinne.

- Du är den mest envetna människan jag känner, ibland kan man bara bli stört galen på dig, fick jag en gång höra av en gammal vän och tänk jag tog det som en komplimang, som omväxling.

- Ja, svarade jag lugnt, hur har du då tänkt dig, att jag skall få veta allt jag behöver och vill veta om jag inte får vara enveten.

Dessemellan är jag som en lobotomerad typ, jag behöver det. Bli introvert och tänka klart för mig själv.

Men strax före nyår var jag så desperat, att jag bokade in mig och Herr H på två veckors frånvaro i de djupa skogarna där all mat ingick förutom boendet. Lugnt och tyst, inga telefoner, ingen TV, inte ens en radio. Ett tag drömde jag om att någon skulle ringa mig och säga: jag har en stuga mitt i ingenstans, som du kan använda, som skrivarstuga. Ingen eller inget kommer att störa dig. Men sådant trillar bara inte ner i huvudet på mig.

Dessutom såg jag till att Herr H skulle ha fullt upp om dagarna, så att jag verkligen inte kunde störas av något annat som slet och drog i mig, inte ens den evinnerliga träningen, som är det som håller mig på fötterna.

Höjden av egoism har mina tankar tänkt om mig själv, eftersom jag har så mycket annat som faktiskt pockar på min uppmärksamhet, så mycket att atomklyvning inte vore en dum idé.

Men när jag läste om den här 110 år gamla damen, som bott hemma ända tills hon var 102 år gammal, helt uppenbart klar i knoppen ända in i det sista, när hon bara lugnt och stilla somnade in. Då förstod jag att det kanske ändå inte är så förtvivlat, att jag inte får tid för mig själv nu heller. Eftersom jag rent kroppsligen inte längre är den där personen, som tycks ha haft en egen klocka med åtminstone 40 timmar per dygn.

Jag gjorde en sån´ där fånig test, som brukar finnas på de sociala medierna, som det så vackert heter. Då skulle jag enligt testet bli 111 år gammal. När jag berättade det för Herr H såg han tvivlande på mig, med den kroppen, såg jag riktigt att han tänkte.

Jag svarade:
- Ja, just med den här kroppen, jag tror att läkarvetenskapen alldeles snart kommer, att kunna göra det mesta för sargade kroppar. Kan man nu odla organ, brosk etc. så borde det bara vara en tidsfråga innan hela läkarvetenskapen står inför ännu större förändringar. Kanske inte alldeles runt knuten men ändå i ett perspektiv rätt snart. 

Jag hade suttit och tänkte på allt som hade hänt bara sedan min mamma gick bort och jag blev alldeles häpen vid blotta tanken. Det var ju liksom inte samma värld längre, som var för 50 år sedan, när hon levde.

Just den tanken fick mig också att räkna hur många år jag egentligen hade att skriva allt jag bara ville skriva och skapa, även om det inte kan bli med en 40 timmars per dygn klocka, inte ens en varje dygn klocka. Men tids fanns onekligen, eftersom jag fått lära om allt jag hittills vetat om hur man skapar. Jag har gått från kroppsligen till tankens arbetsverkstad, sedan när allt är formulerat så skall det bara sättas på pränt och vem vet, snart kanske det t.o.m. finns röststyrda apparater att tillgå. Rimligen borde jag då ha 40 år på mig att skriva och skapa allt jag vill. 

Vid ett närmare överslag insåg jag att jag nog skulle hinna ändå. För det kunde väl inte vara så, att jag skulle vara i onåd av livet självt där jag själv hyste en sådan stark önskan.

Eller..... en ek brukar bli gammal....

"Stå inte för nära kanten" av Annika Mayer.

Skriva ett omdöme om någons debutroman är nog det läskigaste man kan företa sig, speciellt när det blir så oskalat nära av olika anledningar.

Annika Mayer är född i Bayern och uppvuxen i Gällivare tillsammans med sina syskon och mor. Trots likheterna är det inte en självbiografisk bok skriver Annika Mayer på bokens omslag och uttrycker det som: ”skelettet är sant men köttet är ljug”.

Det är väl kanske så att en del har ovanligt kraftig benstomme.

Den här romanen handlar om Hanna Klein, som är född i Bayern, uppvuxen i Gällivare och bor i Göteborg och jobbar i reklambranschen. Hanna är 36 år 1995, nyskild med två små barn, när hon får ett jobb på Benzin, Göteborgs hetaste reklambyrå. Men innan det nya jobbet och det nya livet som skild småbarnsmamma skall ta sin början, åker hon hem till Gällivare för att samla krafter, eftersom hon liksom många i verkligheten även balanserar på knivseggen där allt lika gärna kan bli fullständig katastrof.

I Gällivare finns mamman och framför allt bästisen sedan skoltiden Kattis. Den trygga tillika naturliga bästisen från förr, sådana som man faktiskt bara kan hitta i den Lappländska fjällvärlden.

Trots att jag själv bott i Göteborg sedan 1991 har jag aldrig någonsin träffat på en person söderifrån, som kan vara det som en del människor i norr kan vara. De är lika uppfriskande naturliga, som det kan blåsa på Dundrets topp.

I romanen finns alla klassiska ingredienser, som brukar tillhöra en skilsmässa och ett självvalt uppbrott, liksom vad man som tjej faktiskt kan råka ut för i mötet med det andra könet, både i tonårstid liksom som fullvuxen kvinna.

Den som inte själv har liknande erfarenheter att falla tillbaka på är bara att gratulera!

Berättelsen håller hela vägen ut, eftersom det är så de flestas liv faktiskt ser ut. Jag kan i alla fall inte dra mig till minnes en enda familj eller släkt, där "familjehemligheter" inte existerar.

Inte ens de sedvanliga klyschorna, som man får kastade i ansiktet som mor, om man vill att barnen skall fortsätta att ha en vardagsrelation med den andre föräldern är utelämnade i romanen. Ord som slungas ut i ren okunskap och självpräktighet, men som träffar djupt ända in i själen och sitter där inborrad för evigt och med det enda budskap, som det varit menat: jag är så mycket bättre förälder än du och himla präktig, dessutom!

Arbetssituation, arbetsklimat eller olika kollegors beteenden känns alltför välbekant för att kunna avskrivas, som något konstruerat för handlingens skull, eller för den delen de andra personerna, som flimrar förbi i storyn, men som ger tyngd åt själva berättelsen. Handlingen kastas fram och tillbaka i tiden. Men det gör inget eftersom det inte blir något störningsmoment, som det vanligtvis brukar bli - den röda tråden förblir hel hela tiden.

Jag läste en recension om romanen och jag har lite svårt för att greppa påståendet om att  boken innehåller lite väl många ingredienser, personer introduceras men försvinner lika snabbt, det dras i många trådar men allt trasslas inte upp fladdrar förbi av ovidkommande personer. - Tvärtom tycker jag att romanen binder ihop olika konstellationer, som kan uppstå i det verkliga livet och som sedan av livet självt tonas ut i periferin, men ändå äger giltighet i en persons egna livsbeskrivning. Olika händelser leder också till egna slutsatser, egna sanningar, egen utveckling.

Tillbaka i Göteborg kastar romanfigurer Hanna sig in i arbetet och vardagsproblematiken med att få ihop vardagen med jobb & barn och allt det där andra som också måste skötas. Naturligtvis också, efter att ha befunnit sig i obefintlighetsregistret, stöter Hanna på en ny glädjeskuttande och omtumlande förälskelse. Alla varningsklockor finns, men tystas av "viljan att äntligen ha hittat rätt till det där himlastormande", som varenda idiot vet hur fel det i själva verket kan vara.

Berättelsen får en knorr på slutet, som också visar på hur oväntat saker och ting egentligen kan utveckla sig och där man minst av allt förväntat sig....

Romanen har också beskrivits som en norrländsk Bridget Jones, men någon efterapning är det inte här fråga om, utan Annika Mayer har ett eget skelettet som står helt av egen förmåga. Jag är rätt övertygad om att hon gått och burit den här berättelse inom sig rätt länge och även känt, att den måste få komma ut genom tangentbordet. Ibland blir det överfullt inom oss människor och det där överfulla pockar på, att få pysa ut i något konstruktivt.

Min egen hemlängtan till Dundret fick sig ett par rejäla ovarsamma knuffar av Annika Mayers roman. Jag låg där nedbäddad i sängen vedervärdigt förkyld och tyckte ännu mer synd om mig själv, eftersom det var såååå länge sedan jag själv fick uppleva det hon beskriver om Dundret och som jag vet, att vi alla känner inför återvändandet och åsynen av Dundret. Sedan spelar det ingen som helst roll, om det sker via Kalixvägen eller Porjusvägen, tåg, bil eller flyg, det handlar alltid om samma djupa rot och känsla.

När jag slog ihop boken efter sträckläsning och skulle sträcka mig upp mot sänglampan för att släcka den, summerar jag vad jag läst och då flimrade en egen minnesbild fram av Annika förbi: hur hon såg ut som flicka och då kunde jag inte bli annat än stolt över henne, denna underbart vackra flicka, som sedan länge har hunnit bli en kvinna, utan den minsta tanke på det från min sida. 

Men det som står i parentesen kanske jag själv kan framföra till Annika Mayer, eller inte. Vem vet. Endast framtiden vet.

Rask genombläddring bland nyhetsflödet för 11 januari 2015:

Politikerna i Börshuset i Göteborg och Trafikverkets navelskådande & skyddade verkstad inhyst i Postterminalshuset, de är behängda med gravt tunnelseende... Jaha, å skulle det vara en nyhet?

Skenande kostnader för enbart breddningen av Norra Hamngatan i Göteborg, från blyga 300 000:- och så här långt, trots att det är långt ifrån klart: 8,5 miljoner. Det kommer knappast som någon överraskning för oss räknekunniga inkl. Riksrevisionen, att verklighetsförankringen inte är den allra bästa hos de som har M A K T E N:s fullkomlighet i sin hand.

Riva gamla vackra tegelhus med koppartak (Gamla Hovrätten i Göteborg) för att ge plats till någon fantasibyggnad, säkert i bästa Öststatsmodell, som  tycks vara på högsta mode i den här förtätningsivrande maktelit i den här stan. Ja, jag vet vad som finns att kommentera. Det vore att begära för mycket, att de skulle kunna tänka till lite, eller jämföra kostnader och förstå vad ordet kulturarv betyder och innebär.

Det samma gäller väl alla gamla träd, som skall skövlas i centrala delarna av Göteborg, när hybris "Västlänken" nu omsätts och som kommer att innebära Göteborgs totala undergång. Det där med vilken nytta alla dessa gamla vackra stora träd gör för miljön, är ju svårt att förklara för de som inte begriper = (he´ä svårt att förklar´för de som int´begrip =bevingat uttryck av skidkungen Ingemar Stenmark)

Så till detta eviga klottrandet och skyddandet av de kriminella. Jag blir något less att läsa om vilka enorma summor som kastas bort på precis ingenting. Börjar det inte bli hög tid, att låta sabotörerna och de kriminella själva återbetala det som de har ställt till med.

Sedan att de här som klottrar, bränner bilar, förstör eller kostar samhället stora summor, som faktiskt slår tillbaka på dem själva är väl antagligen en alltför stor tanke, att de själva skulle kunna begripa något av. De tillhör väl inte de vassaste knivarna i lådan precis... Suck och snörvel...

Västra Götalands sjukvård.... Ja, man kan tappa sugen för mindre läsning. Mölndalsborna suckar uppgivet: Vi hade ett helt sjukhus en gång i tiden. Det hade vi också i Göteborg, en gång i tiden och faktiskt inte alltför länge sedan.


Nya nysattacker och snörvel....

Knut Ståhlberg "Rösten från Paris" blev 95 år gammal. Jag kan riktigt höra hans röst inom mig. Det är något speciellt med en del människor, som inte försvinner i första taget.

Våldsamma protester från upprörda demonstranter i Malmö och Stockholm över den "uppmärksammade Malmöfilmen" där två pojkar 9 och 12 år enligt polisen var på rymmen från ett HVB-hem (Hem för vård och beroende) och därför bett vakterna kvarhålla pojkarna till dess att de anlände.

Nu är professorer iblandade och tycker en himla massa. De kanske skulle tycka till istället om varför två pojkar 9 år och 12 år gamla sitter på hem för vård och beroende, eller spottar på vakterna.

Nä, visst ja, nu begär jag igen det omöjliga....Så korkad jag är!

- De här dunkningarna i golvet ger jag inte mycket för, eftersom det syns att pojken själv gör sådana utfall, som ger upphov till just detta. Något har föregåtts av att han faktiskt har brottats ner, men någon sådan tanke tycks inte finnas med i beräkningen. Sedan sitter inte vakten på honom mer än att den spottande och sprattlande pojken blir fast under vakten. Vakten håller sin egen vikt med hjälp av sina knän och jag tror inte man behöver vara raketforskare för att kunna både se och inse det. Men så är jag inte heller professor, eller demonstrant i godtycke.

Hård kritik mot kommun i Yarafallet, den 8-åriga Yara, som slogs ihjäl av sin ingifte moster med mycket välvilligt bistånd av sin biologiske morbroder!

Ungefär som Socialnämnden i Karlskrona kommun är det enda socialkontor i Sverige, som inte kan hantera barn som far och farit illa, hur mycket skola och omgivning än slår larm om. Själv blir jag enbart förbannad över att tänka på vad Socialbyrån i Gällivare och Kalix har lyckats åstadkomma, & inkl. BUP i Gällivare. DE måste väl vara väldigt nöjda med sina "samhällsinsatser", men värre långvariga amatörer är det svårt att uppbringa!

VD:n Jan Johansson vid SCA han premieras nu med 22 miljoner, när han nu avgår från sin post, dvs. själv slutar sitt jobb! Själv håller jag fortfarande på att slåss mot försäkringskassan, trots godkänd arbetsskada (1989!!!) odyl. bara för att uppnå minimikraven, som arbetsskadelagstiftningen omtalat. 

Som arbetsskadad har man inte ens rätt till något juridiskt ombud, som sopar banan. Nej ut i vilket skick som helst och slåss i lejonburen! Men så är jag inte någon som slagit ihjäl något oskyldigt barn, eller lekt jetset med etiken och moralen obefintlig, eller tillhör någon minoritetsgrupp som man inte får diskriminera! Lagstiftaren har tänkt ut att arbetsmarknadens parter (där Försäkringskassan bland annat är inberäknad) skall göra det sååååå rättssäkert sååååå för den som är arbetsskadad.

Jodå, bli arbetsskadad det är att också bli cyniker, jag är den första ett erkänna det. Det ingår liksom i slutresultatet.Men Försäkringskassan är inte ensamma om att begå regelrätta övergrepp och övertramp. Detsamma gäller ju faktiskt förvaltningsdomstolen som verkar vara mer än lovligt cementerande och intelligensbefriade. De drar sig inte ens att fatta beslut som går tvärt emot vad de själva angett som kriterier och resonerat sig fram till. - Det är så man inte tror sina egna ögon vad man läser att de skrivit.

De cementerar också genom att göra som Försäkringskassan gör, de hänvisar till tidigare illa hantering/ärenden och någon källhantering eller kontroll av faktiska förhållanden gör de inte heller. De rättsliga myndighetsutövarna de cementerar istället för att granska saken med förnyad och ofärgad blick och säkerställa rättssäkerheten. Men den åkomman den går som en röd tråd genom hela myndighets-Sverige av idag, där t.o.m. polis och åklagare har samma hantering. Så intet nytt under solen sas.

På det hela taget står jag där i slutändan helt ensam, trots arbetslagstiftningens skrivning och får jag bara en bråkdel hos AFA av vad som jag fråntagits och på väldigt lösa grunder nekats, då skall jag käka upp min stora röda vårhatt! - Men jag är rätt övertygad om att nästa gång jag cyklar iväg på min trehjuliga cykel ut i sommar-Sverige, med regissörsstolen, skissblocket, kameran, kikaren och picknickkorgen i cykelkorgarna, då lär min röda vårhatt vaja fram och tillbaka på huvudet och inte lär den heller vara det minsta lilla naggad i något hörn. Det är så enkelt att sparka på den som redan ligger, så är det och så  har det alltid varit.

Striden rasar vidare i Ukraina och jag tror nog aldrig vi varit så nära ett storkrig som nu, eftersom krigsivrarna USA och NATO finns med. Först har EU betalat Ukrainas obetalda gasräkningar till Ryssland och nu bistår man med allehanda stöd. Är Putin då en mysfarbror? Nej, det tror jag inte heller. Men ärligt och uppriktigt talat förstår jag inget av de politiska spelen för gallerierna.

Claes Malmberg avslutar sin humortrilogi och snart börjar Sveriges mest kände buddhist en tredje och sista turné med en blandning med humor och musik, under temat: Existentiell sörja, enligt honom själv.

Leif GW Persson var inte speciellt nöjd med Claes Malmbergs gestaltning av romanfiguren Evert Bäckström. Själv har jag lite svårt med hur Evert Bäckström har utvecklats under Leif GW Perssons tangentbord och fram till hans sista bok. Jag körde den under resan ner till Höganäs i bilens CD-spelare och Herr H begärde tillslut, under våldsamma protester, att få avstå att höra ett enda ord till om "Superaslamin", i annat fall skulle han personligen ta en långpromenad fram till resmålet.

Själv blev jag nyfiken på hur manusförfattarna i USA skulle ta sig an "Backstrom" och säga vad man vill, men många likheter med Leif GW Perssons bokmanus har inte denne variant av Evert Bäckström. Synd bara att den går på TV 3, vilket gör ett tittande helt omöjligt. Jag klarar inte av reklamavbrott var 4:e minut i en handling, jag har inte dylika nervösa anlag. Så håller också min TV-apparat på att bli alltmer tyst. Å andra sidan får jag ta det från den ljusa sidan, det blir mycket tid över till annat än att ligga som en avslagen pilsner i soffhörnet.

Livstidsfången den 80-årige Charles Mansons bröllop, ställdes in i sista stund sedan Manson uppdagat varför den 53 år yngre bruden ville gifta sig med honom. http://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Manson. Hon hade vädrat en lukrativ verksamhet genom att planera, att ställa ut hans lik i ett mausoleumliknande turistattraktion.

Är det så uttrycket "svinhugg går igen" möjligen har kunnat myntats.

Nyss nös jag än en gång OCH snöt jag mig. Nu är jag helt övertygad om att jag snöt ut det sista av mina hjärnceller....piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii..................

Det känns katastrofalt att man bara lagt ner Sveriges myriad av järnvägar, små järnvägspunkter och järnvägsstationer.

Jag har haft en lite mailkonversation om tåg, som pågått, stannat av och fått några ord till. Det slår mig hur mycket jag verkligen behöver dessa små normala konversationer, eftersom hela världen i övrigt verkar kunna slå ihjäl varandra vilken sekund som helst och av vilket "minsta lilla skäl som helst". 

Det känns helt enkelt livsnödvändigt, speciellt i tid då infektionen slagit rot i hela min kropp. Jag är tömd på alla mentala krafter och orkar inte ens bistå dem som drabbats av myndighets-Sveriges avarter.

I förmiddags när bomullen hade lagt sig i tjocka lager i mitt huvud, locket för öronen var ett faktum och det droppade från näsan, ömsom frös jag, ömsom svettades jag och efter ett varv in i köket insåg jag, att jag inte ens orkade fundera om jag skulle äta frukost, än mindre stiga upp. Det spelade egentligen ingen som helst roll om livet fortsatte imorgon, eller inte, kunde lika gärna kvitta.

Du kanske inte är i samma eländiga tillstånd som jag men kanske också behöver lite vila ifrån regelrätta krigsförklaringar, bestialiska dåd och girighetens svårbegripliga ansikte, som inte vet några som helst gränser.

Det hela hade inletts av ett mail, som andades känslan av att ha åkte tåg:

Just hemkommen från den lilla byn Nyhem på det ödsliga danshaket "Vänngåvan". Nyhem som Nordpilen, på sin tid, passerade på sin färd mot malmfälten. Många obekanta byar passerar fjärrtågen, men stannar gör ingen typ av rälsfordon numera. Inte ett stopp på sträckan Bräcke-Långsele, en hyfsad bit av det som kallas Norrland. Tror fan att ingen åker tåg?

Vänngåven är ett ganska fint namn på en dans/samlingslokal?

En sak som få vet är att banan Gällivare-Porjus blev klar långt innan Inlandsbana som sådan blev det. M.a.o. elektrifieringen av Malmbanan. Järnvägen behövdes för att bygga kraftverket i Porjus, transformatorstationerna och för att få elen till centralkraftstationen i Gällivare. Malmbanan elektrifierades i sin helhet 1915.

Småstationerna mellan Porjus och Gällivare gjorde livet något lättare i Jutsa, Allavaare, Kåsakobbo m.fl. bosättningar...

På min tid som lite brakskit i Malmberget, så åkte jag och min mamma tåg, rälsbuss mellan Malmberget och Gällivare och från Gällivare till Porjus. Tåg fanns också till Koskullskulle mycket hade säkert gruvan varit anledningen till.

Det kändes verkligen som om det var höjden av nymodigt då Gradins bussar började trafikera sträckan Malmberget - Gällivare och tvärtom, med biljettflickor som gick runt på bussen och sålde biljetter och tog upp betalning.

Snart revs stationsbyggnaden i Malmberget och järnvägsspåren likaså, var det verkligen ett smart drag?

Nedlagda järnvägar är mest tvärbanor till Inlandsbanan samt delar av densamma. 

Sträckan Karlskoga-Hälleforsnäs är delvis uppriven. Mora-Gällivare funkar under sommarsäsongen. 

Finns visserligen en del normal- och smalspårigt, som är borta på annat håll också. Man blir varse dem, när man helt plötsligt vid bilresa i Sverige passerar ett gammalt smalspårigt järnvägsnät. Ibland finns det inget annat där än själva järnvägsspåret, men ibland kan man åka dressin längs dessa banor.

Längs Norra Stambanan plockar man bort stationer. Går ej att komma av och på uttåget mellan ex Bräcke och Långsele. En hyfsad sträcka. Där emellan ligger hela Ragunda kommun, som helt saknar järnvägsstation numera.

Skulle heller inte gå att börja köra rälsbuss igen eftersom småstationer och perronger är borta.

Synen på kolonin "Norrland" besannas på många sätt...

En solskenshistoria (?) i sammanhanget är att det numera, vintertid, går dag- och nattåg till den lilla stationen Röjan vid Inlandsbanan på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. Från Stockholm förstås och visserligen för att skidturister ska nå Klövsjö och Vedalen. Finns ju ingen kontaktledning på huvuddelen av Inlandsbanan så diesellok gäller...

Inga/få människor - inga stationer. Steg två - inga tåg, steg tre - ingen järnväg...

Vem driver frågan om elektrifiering av Inlandsbanan? Bottnia- och den aviserade Norrbottniabanan följer ju kusten där det bor litet människor.

Upptagningsområdet Göteborg/Västsverige skulle enklare nå fjällområdena i Dalarna-Härjedalen-Jämtland-Västerbotten via Inlandsbanan. Och omvänt. Nu åker man över Hallsberg eller Stockholm. En jäkla omväg.

Från Storumans station är det inte långt till Tärnaby eller Kittelfjäll eller, eller...

I Östersund kan det funka med Norra Stambanan, eftersom det mest är Stockholmare som åker till fjällen i norra Lappland. Jvg Luleå/Boden och uppåt har funkat under förra seklet.

Men det skulle inte göra något om man uppdaterade Storuman-Arvidsjaur-Jokkmokk-Gällivare också.

I Göteborg har man svåra logistikproblem och även här visar hur galet rivningshysterin har drabbat till förmån för usla och kostsamma alternativ, där slutkostnaderna endast står skrivet i stjärnorna. Dvs. vi håller som bäst på att föröda framtiden från dem som den tillhör.

Sverigeleden för cykel går på den gamla upprivda smalspåriga järnvägen från Göteborg ända upp till Stockholm och de små stationshusen finns kvar längs sträckan. Tågnätet blev cykelbanor istället och hur kontraproduktivt det egentligen varit det förstår man när man kommer till Italien, där man kan åka lokaltåg mellan de flesta små samhällen och orter.

Åka tåg eller kommunalt är rena rama katastrofen idag och hur konstigt det än må låta, eftersom man inte klarar av de uppdrag man åtagit sig: utarmas landsbygden i allt snabbare takt, trots de större städernas helt uppenbara problem, som inte går att sopa under mattan: bostadsbrist, segregation, arbetslöshet, hemlösheten och allt annat som blivit väldigt väldigt väldigt galet.

HUR kunde Sverige få avvecklas till ett, med raska steg kommande U-land för gemene man, där vi inte ens har en landsbygd som kan försörja oss med inhemsk mat. Hur kunde det gå så illa och så snabbt...

Undra om det är många män, som är avundsjuka på mitt hårkokta förnamn: G U N

Igår trillade det ner ett mail (igen), som jag inte visste riktigt om jag skulle skratta eller gråta åt:

----- Original Message -----

From: MaxMan

To: min mailadress stor här!

Sent: Friday, February 06, 2015 9:49 AM

Subject: Få kroppsbyggnad du alltid velat!

FÅ STÖRRE MUSKLER SNABBT OCH EFFEKTIVT! Revolutionerande ny formel för att öka din muskeltillväxt och ämnesomsättning Ökar snabbt muskeltillväxt Ökar din energinivå Säker och naturlig Vi har rest runt i världen för att utveckla den mest effektiva formeln för muskeluppbyggnad och fettförbränning. Maxman är för män som vill ha en tvättbräda, atletisk och en attraktiv kropp. Män som inte nöjer sig med en medioker kropp och vill se muskulös och kraftfull ut, detta kommer att sätta dem i en helt annan kategori. Beställ Nu

Detta är en annons. Klicka här för att avregistrera dig från framtida utskick. 10685-B Hazelhurst Dr. #15891 Houston, TX 77043

I vart fall verkar det som om avsändaren/na fått allvarliga hjärnskador av intaget av Max Man. - Det enda som framgår av innehållet är att plånboken lär bli tom ganska snart, lika tom som huvudet torde vara på den som beställer Max Man.

Vad innehållet består av är väl skrivit i stjärnorna, som vanligt. Jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan stoppa i sig något som inte ens innehåller en varudeklaration. Än mindre några studier om det verkligen är något bra, eller helt enkelt livsfarligt. Tror man att man är odödlig eller vad, när man beställer något dylikt? Det måste verkligen vara att köpa grisen i säcken och inte veta vad som kan hända.

För många år sedan kollade jag återvinningstunnorna, på en kriminalvårdsanstalt (ingen nämnd och ingen glömd) där endast män var intagna. En skrämmande syn! Visserligen är det bra att träna, men knappast den inputen de behöver. De preparat (kosttillskott?) som låg i högar i form av tomma plastburkar av modell större, visade sig senare att de slutligen blev stoppade pga. det livsfarliga innehållet. Tänk att det skulle ta sån´jädrans lång tid innan svenska myndigheter vaknade. Men ännu cirkulerar det väl runt en massa skit.

Man kan undra hur många offer som finns i spåret på en "hulk-kropp". Helt vansinnigt.

Personligen känner jag många kroppsbyggare, såväl manliga som kvinnliga, som det gått riktigt åt skogen för. Det är många pållar som är ute på grönbete, i bästa fall.

Vad är det för fel på bra och närande kost och lagom med motion. Visst, jag om någon förstår den som har ett kroppsligt behov av att ta ut sig, eftersom jag själv mår väldigt gott av att göra det. Kan man inte göra det via kroppsarbete är idrott alls ingen tokig väg. I vart fall håller träning min hjärna i trim och idag kan jag dessvärre inte göra något annat än just träna, eftersom biten kroppsarbete sedan 24 maj 1989 är en saga all. Men jag har inte gjort mitt idrottande till ett missbruk. Därför att man bör komma ihåg att vågskålarna måste ligga i balans, när det gäller allt. Varför vara slav under en ohälsosam barlast, vad än det nu rör sig om.

Livet är alltför kort för att hanteras på ett vårdslöst sätt.

Herr H brukar titta undrande på mig, när jag drar ner ärmen för att hålla i ledstänger på allmän plats.

Jo, jag gör det, därför att det känns verkligen inte som någon hit, att inte veta vad som fastnar på mina händer. 

Ledstänger är nog det äckligaste man kan stöta på, speciellt i stora städer. Ibland kan man fundera om de används som avskrädeshögar, eller om folk inte tvättar händerna överhuvudtaget.

Det där med ledstänger kan nog de flesta avstå ifrån helt och hållet, men jag och småbarnen behöver en "livlina", vid nedfart.

Tänk att idag fick jag belägg för att mina tankar inte är helt nojiga.


Den lista av smittspridning, som en forskargrupp från Cornelluniversitetet hade hittats i New Yorks tunnelbanor gick sannerligen inte av för hackor:
Mjältbrand
Böldpest
Magsjunka
Urinvägsinfektioner
E-coli-bakterier och andra bakterier förknippade med matförgiftning.....

67 typer av sjukdomsalstrande bakterier, som forskarna upptäckte förekom på så låga nivåer att de sannolikt inte skulle få en frisk person att insjukna. http://www.di.se/artiklar/2015/2/6/boldpest-i-t-banan/

Men vi andra då, som redan har ett nedsatt immunförsvar?

Sedan tänker jag på hur städningen t.o.m. på sjukhus är och bland verksamheter där barn och åldringar vistas. Borde inte stora larmklockan ljuda hos dem som har ansvaret. Prioritera rätt är nog rätt viktigt med tanke på att allt fler resistenta bakterier dyker upp.

Allt mer, med stigande ålder, brukar jag tänka på de unga föräldrar, som inte är itutade med det som vi gamla mödrar fick oss till livs: att det lilla barnet skulle ha sina 40-dagar, där det inte konfronterades med folksamlingar.

De gamla 40 dagars reglerna var nog trots allt inte hämtade ur luften. Förr i tiden fick skeppen från fjärran länder ligga för ankar i 40 dagar, innan någon fick gå iland. Bara för att säkra upp att inte nya smittor fördes iland. Idag körs allt runt i fruktansvärda hastigheter och blandningar, som en följd av den internationella logistiken.

Är det då inte än viktigare, att tänka på städningen i det offentliga rummet och tänka sig för både en och två gånger vad man gör och inte gör.

Nejdå, glöm tanken, att Socialstyrelsen skulle förstå allvaret, eller politikerna.

Skulle ens svenska forskare, eller de svenska sjukhusen, inom den egna sjukvården, komma på idén att göra en dylik studie. Tror inte det...

Men inte jag!

Släktforskning är inte bara ett navelskådande. Det är i allra högsta grad vår egen historia, där nätet av släktskap sprider ut sig till ofantliga mönster.

Kanske är det en yrkesskada från min tingsrättstid, då jag ständigt mötte pappershistoriken bakom människor och fascinerades av det jag fick ta del av. Men det är en "bra yrkesskada" till skillnad från den andra, som jag fick mig till livs och som märkligt nog inte heller är helt av ondo, eftersom jag funnit ut att det är myndigheterna och vårt samhälle, som har blivit de verkliga "rättshaveristerna".  

Denna märkliga livsresa hade jag aldrig i hela mitt liv kunna föreställa mig den dagen, då jag steg in i rätts-Sveriges tjänst. Men helt uppenbart bjuder livet på många överraskningar och egna lärdomar.

Ibland undrar jag om det är slumpen, eller om det är meningen att jag skall utvecklas som människa genom, att just betrakta andra människors vägar och livsöden.

Det här med släktforskning det betyder också, att jag återfinner/återupplever gamla vänner från en helt ny sida, eftersom det visat sig att de är riktiga virituoser på släktforskning, tillskillnad från mig själv, som bara har ett halvt eget släktpussel, där många pusselbitar ännu saknas. Hur underbart överraskande det är att återupptäcka dessa människor, vet bara den som genomfarits av den lyckan, om att man är inte ensam kuf i denna värld av allmän förvirring.
 
En av alla dessa släktforskande människor trillade jag över av en ren slump, när jag läste något helt annat och mina gamla vänner visade mig egna nya pusselbitar om hur komplicerade släktnätet egentligen bredde ut sig.

Den nya släkthistoria jag hittade var den som Christina Berglund forskat fram på sin biologiske pappas sida.
http://www.webbgallerigotland.se/slakten_Viltok_1.htm 

Hon har hunnit till generation 14 i Viltoks antavla. Hela hennes släktforskning är en mycket intressant läsning från början till slut. Historien går över stock och sten och jag kan inte låta, att göra ett litet klipp ur hennes släkthistoria, som jag tar mig friheten att saxa ur:

Erik Ångerman Sursill bodde 1539 i Västteg - tros ha dött i slutet på 1550 Teg, Umeå, Sweden. Var en rik storbonde i Teg by, Umeå socken och Handelsman, gift med Dordi.I en av Stockholmstidningarna fanns 8/8 1954 en artikel som innehåller bla följande beskrivning: ..."Under befrielsekriget 1521-23 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångermanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette. Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming.

Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill".

Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för SURSILL.

Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet. Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser i spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika.

Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl a: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, OW Kuusinen, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Med andra ord de mest bemärkta inom finsk politik.

Så här skriver Einar von Bredow (2005):

Sursillarna är en fascinerande släkt. Ta bara det där med namnet. Enligt flera källor skrev Gustaf Vasas hövitsman Lars Olsson Björnram ett kontrakt med Erik Ångerman om stora leveranser av sill till hären under befrielsekriget 1521-1523. Den gode Erik levererade inte bara sillen utan, ångermanlänning som han var till börden, tillika några lass
surströmming för att glädja knektarna.

Men soldaterna uppskattade inte denna norrländska specialitet och gick rentav i matstrejk. Gustaf Vasa lär ha blivit minst sagt förbannad på Erik Ångerman, som ställdes inför rätta för att ha levererat ”rutten fisk” till trupperna. Till råga på allt fick han nu öknamnet Sursill som han dock med ett gott sinne för personlig PR gjorde till sitt släktnamn. Erik Ångerman Sursills barn och barnbarn flyttade i stor omfattning till Österbotten där de gifte in sig i en rad framstående familjer. Med tiden har släkten förgrenats ytterligare och i dag uppges Erik Ångerman Sursilll vara ättefader till uppåt 2.000 stora släkter, spridda inte bara i Norden utan också i Baltikum, Tyskland, Frankrike och USA. Bland dem som kan räkna sin härkomst från Erik Ångerman finns Jean Sibelius, fältmarskalk Mannerheim, Zacharias Topelius och Olof Palme.

Det som är lite märkligt och lustigt är, att Christina Berglund hittat igen något om samerna, som jag själv snubblat över i ett helt annat syfte. Men eftersom hon "översatt det till nutidssvenska" länkar jag bara den. Texten är hämtad ur "Källskrifter till lapparnas mytologi", av Edgar Rueterskiöld 1910 och vittnar om problemen som uppstod hos överhögheten med "lapparnas" avguderi:

 http://www.webbgallerigotland.se/Lapparnas_mytologi.pdf

Hon har även länkat Gällivares sockens tidigare historia, vilket torde vara mindre känt för de flesta:

http://www.webbgallerigotland.se/Gellivare%20_sockens%20_tidigare%20_historia.pdf

Men hennes övriga länkar är minst lika intressanta för den som vill känna sitt eget land historia, som den var.

Eris, osämjans gudinna, damen med Erisäpplet. Eris betyder "osämja", "tvist" eller "tvedräkt". 

Den saudiske bloggaren Raif Badawi - vad säger man. Vad tänker man.

Jag vet i vart fall vad jag tycker och tänker: Det är ett land som inget har med år 2015 att göra, eller ens profeten Muhammed.

I september fastställdes en dom mot Badawi på tio års fängelse, dessutom är han dömd till 1 000 piskrapp, fördelade på 20 tillfällen. Han skall också betala drygt två miljoner kronor i böter. Lämna landet är han dessutom dömd till att inte mer kunna göra. Vilket inte torde vara några problem med att uppfylla, eftersom det är en omöjlighet att klara av så många piskrapp med livet i behåll. 

Raif Badawi straffades med de första 50 piskrappen i början av januari, som utdelades efter fredagsbönen nära en moské i Jidda. Hur dessa två saker överhuvudtaget är förenliga med varandra är en smärre gåta.

Det är liksom ingen hejd på vilka "oförlåtliga brott" han gjort sig skyldig till. Bland anklagelserna han fälldes för fanns förutom att han hädat islam, cyberbrott och för att han inte åtlytt sin far. Hans blogg har stängts. Sedan tilltar listan på hans s.k. brott: Raif Badawi är en av grundarna till ett liberalt nätverk, Free Saudi Liberals (Fria saudiska liberaler), som också engagerar kvinnorättsaktivister. Nämnas kan att två saudiska kvinnor kan hamna inför en antiterror-domstol för att de kört bil från Dubai och twittrat om det.

Ja, det är till att skapa problem i Konungariket Saudiarabien. Problem som inte existerar i en vanlig människas huvud och tankebanor.

I saudiska fängelser sitter många samvetsfångar, dömda av ultrakonservativa domare till ohyggliga straff. Bland de fängslade finns framstående människorättsaktivister: professor Mohammed Fahad al-Qahtani och hans kollega Abdullah al-Hamid,  Palmepristagaren, Waleed Abu al-Khair, som försvarade Raif Badawi innan han själv dömdes till 15 års fängelse förra våren.

I Saudiarabien tillämpas dödsstraff med halshuggning på offentlig plats – precis som i det skräckvälde som IS för. Saudiarabien skapades med en rent häpnadsväckande historia. Ultrakonservativa salafistiska rättslärda, ulema, har gett saudiska regenter rätt att styra, med byteshandeln att de själva får tillämpa sin tolkning av islamisk sharia. Kungahuset har dock många ansikten. Det finns prinsar som lutar sig mot ultrakonservativa domare och andra som vill slippa sitt beroende av dem.

Det kräver sin man, att förändra Saudiarabien och kliva ut i samtiden och bli det blomstrande land och föredömet, som det faktiskt skulle kunna bli. Myntet har två sidor, det vet alla som vet vilka framstående projekt som finns bara utanför Saudiarabiens egna gränser. Senast i somras kom jag i kontakt med de sjukhus i London, som har avancerade resurser och en häpnadsväckande framåtandan, som syns på många områden, men som omvärlden vet mycket lite om beroende på medias enögdhet.

Baksidan av myntet finns: ockupationen av Stora moskén i Mecka 1979, som fick kungariket att exportera sin salafism och understödja gudskrigare i olika länder. Myntet har dock två sidor: extremismen hotar nu stabiliteten och borgar för en säker undergång av världens oljerikaste land.

Gud har 99 namn, enligt profeten Muhammed, som även sade: att den som lär sig alla namnen kommer att få en plats i paradiset. Muhammeds födelsedag firas den tolfte i månaden, trots att de muslimska rättslärda först var motståndare till firandet, då Muhammed enligt islamisk teologi inte är en person som skall vara föremål för dyrkan. Numera är det i de flesta muslimska länder en nationell helgdag där bön förrättas i huvudstädernas centrala moské i närvaro av ländernas ledare och regeringar. Några poeters dikter används överallt i den muslimska världen i samband med Muhammeds födelsedag, t.ex.används en dikt av Ja'far ibn Hasan al-Barzanji (död 1765) i den arabiska och turkiska världen.

När man studerat vilka de 99 namnen är på Gud, är det svårt att förstå alla dessa handlingarna, som de s.k. rättrogna vill rättfärdiga sina bisarra maktutövanden och som absolut inget har med Muhammeds lära att göra. För hur man kan utläsa Al-Barr (البر) (= All godhets källa, Den vänligaste och rättvisaste, Den som gör gott), eller Al-Muqsit (المقسط) (=Den rättrådige, Den rättvise, Den jämställande), eller An-Nafi'e (النافع) (= Den välvillige, Den gynnsamme, Välgöraren, Skaparen av det goda) i dessa handlingar, som de mäktar att utföra mot sina medmänniskor.

Det finns en anledning till att jag aldrig kommit på tanken, att bege mig till ett strikt muslimskt land i nutiden, trots att Herr H arbetat många år i Saudiarabien. 

För mig finns en självklarhet att rätta mig efter de regler som gäller, att träda in i någons religionsinriktnings helgedom,  vare sig det gäller en moské, katolsk kyrka, buddhistisk tempel etc. 

Men jag skulle aldrig kunna besöka och vistas i ett muslimskt land, som kräver av mig att jag skall underkasta mig mina egna mänskliga rättigheter som kvinna och därmed människa. Jag håller mig till Guds 99 olika namn (trots att jag inte tillber någon religion överhuvudtaget) och allt därutöver är bara mänskligt maktutövande.

Spontant kan jag bara tycka, att det är tur att Raif Badawis hustru och tre barn har lyckats ta sig till Kanada och där fått asyl.

Många människorättsorganisationer har reagerat starkt över domen, även Svenska UD har tidigare kallat upp Saudiarabiens ambassadör i Stockholm för att protestera. Men likafullt är Sverige beredd att fortsätta att ha ett fortsatt affärsutbyte/samarbete med Saudiarabien. Mer förljuget än så kan det knappast bli.

Må An-Noor (النور) (= Ljuset) och Al-Hadi (الهادي) (=Vägvisaren) två av alla Guds 99 namn lysa över mänskligheten.

                                              In šaʾ Allāh إن شاء الله

Ibland blir jag förundrad över all skräpmail, som dimper ner i min mailbox. Hur i hela helsefyr har de hittat mig?

Imorse brast jag ut i ett skratt, fastän det gör så förbaskat ont i mage & huvud av att skratta.

Nu klickade jag inte upp delar av mailet, men såg ändå att det stod att läsa:

Pormaskdödaren från USA!(bild som jag inte vågade klicka upp - med tanke på alla våldsamheter som visas från autentiska filminspelningar, med adress till alla otrogna, som fick det mina tankar att få en jättesnurr vad som doldes.I synnerhet med resten av texten i mailet:)

Ansiktsmasken från USA drar ut och dödar dina pormaskar! Bli av med dina pormaskar på 2 minuter!
 
P.S.: Vi skickar ikväll!

Med vänliga hälsningar,

Hälsningar,
Du accepterat att få e-postmeddelanden från denna partner: http://survey.duervelnokheldig.dk/survey.php
Den IP-adress som används för att opt-in: 81.237.253.100
Vänligen avbeställa Här ska tas bort frän framtida utskick.
860-1 S. STATE ROAD 7 WELLINGTON, FL 33414.


Är det inte något skumt där de påstår, att jag accepterat e-postmeddelande från en parter som allt att döma finns i Danmark, som man kan se av http-adressen - det är väl därifrån de också skickat ut mail, där de vill råda bot på mina bristande erektionsproblem, som de naturligtvis har snabba fix till, till ett gentilt pris. Naturligtvis. Hur det rent praktiskt skall gå till förtäljer dock inte historien, eftersom jag råkar vara till kvinna född. Men det löser sig säkert de också. - Men sedan blir det snårigt värre med tanke på adressen: Wellington, FL 33414.

De här hemsökelserna som härjar i folks privatliv, de verkar ha sina tentakler förankrade över hela världen. Men eftersom de styrande (makteliten) finner det lämpligt att dessa ljusskygga element tar över hela den tekniska världen är det väl bara att vänta på en större katastrof, eftersom t.o.m. saboterade samhällstjänsten inte längre är någon smärre företeelse.

Klicka på länken för att avbeställa framtida utskick det går bara inte, den gubben går jag inte på någon fler gång, därför att den dumheten är redan praktiserad. Då fullkomligt väller det in andra erbjudanden av ännu suspektare slag!

Ta bara det här företaget Zalando. Jag gjorde misstaget att beställa en klänning därifrån i höstas. Klänningen var nog klippt och sydd med förbundna ögon, men jag orkade inte skicka tillbaka den, utan tänkte att tyget går nog att använda till en modifierad klänning, dvs. omklippt och omsydd av mig, med öppna ögon. Vid beställningen tackade jag NEJ till en rätt stor rabatt, mot att de INTE skulle få skicka ut framtida mail till mig. NU kommer 
100 000:- frågan: är det någon som kan gissa sig till hur många gånger jag därefter har klickat i att jag INTE vill ha deras utskick? Inte ens separata mail om att de skall plocka bort mig från deras utskick funkar att bli av med denne hemsökelse: ZALANDO!

Bara jag ser reklamen på TV så ryser jag. Vad ni än gör beställ inget på Zalando, om ni inte vill bli för evigt förföljd.

**********
Nästa hemsökelse:

----- Original Message -----

From: "Christ Believers TRAIN" <christbelieverstrain@gmail.com>

To: <christbelieverstrain@gmail.com>

Sent: Saturday, January 31, 2015 7:19 PM

Subject: MINISTRY SUPPORT AND PARTNERSHIP

> Hello hope you and your families re doing great, please remember us we
> need your help and support to have a place for fellowship.
>
> Through God's grace I'm running a small ministry in my Village,
> CHRIST BELIEVERS TRAIN MINISTRY we re Building The Foundations of both
> young and old people Raising Today's Champions for Christ through praise and
> faith in God's Word by wisdom. Please we are really in need of a place
> to fellowship together and worship God as a Church, We will also want
> to partnership with you to help us work in love, faith and
> understanding to bring the gospel in full to this my Village please I
> want your help your directions to enable us get this help.
>
> Thank you and Remain blessed in Jesus Name Amen!
>
> Stanley N. Anyanwu
> (God's Servant)
>
> CHRIST BELIEVERS TRAIN MINISTRY
> (Building The Foundation, Raising Today's Champions)
> Address: Umuoba Village Irete
> Owerri -West L.G.A Imo State Nigeria
> Tel: +2348163079500
> Phone: +2347063935431
> Email: christbelieverstrain@gmail.com

***************
 Eller nästa variant av hemsökelse:

----- Original Message -----

From: Diana

To: min mailadress stod här

Sent: Friday, January 30, 2015 5:43 PM

Subject: Låna upp till 40 000 kr. helt utan krångel

Hej Gun Ek
Behöver du ett snabbt och enkelt lån? Hos Kvicklån kan du låna helt upp till 40 000 kr. och skriva under digitalt.
Låneavtalet kan skrivas under elektronisk med e-signering. Direkt efter du har mottagit godkännandet på ditt lån, kan du godkänna avtalet elektroniskt och därmed skicka pengarna till utbetalning på ditt bankkonto. Mycket enklare blir det inte.
Så lätt är det hos Kvicklån:
Fyll i formuläret - Skriv under ditt avtal med e-signering - Få pengar på ditt konto.
Låna upp till 40 000 kr. helt utan krångel.
Med venlig hilsen // Best Regards
Diana Mølbæk, Låne manager
Afmeld mig funktion
Rapporter problem
Se online verison

Nu är det bara så att jag inte skulle drömma om att ta några som helst suspekta kvicklån. Då sätter jag mig heller i Nordstan med en skokartong och drar trudelutter på flöjten, försedd med en textad skylt (i storformat så att ingen får miste om vad som står där): OM ni vill att jag skall sluta att spela, så fyll skokartongen med 100-lappar så lovar jag att sluta spela så snart den är fylld.

***************
Det kan bli en lång och sövande blogg det här:

----- Original Message -----

From: Mette

To: min mailadress stod här

Sent: Wednesday, January 28, 2015 9:03 AM

Subject: SV: SV: HD-videokamera til leverans

Kära Gun Ek

Vi har nöjet att meddela att du är vinnaren av en ny HD-videokamera.

Genom att klicka här kan du se hur man intyga att leveransadressen är korrekt:
Så stod min adress här...

Kom ihåg leveranskostnader 89 kr. - Vi önskar dig lycka till med din nya videokamera!
Med vänliga hälsningar,
Mette, Vinnare Posten

************
Jag förundras över alla dessa idrottsmän, som gör reklam för spel. Man kan undra om inte en sväng med flöjt i Nordstan vore mer hedervärt för dem, eller blir/eller är man rent av helt intelligensbefriad, när man tillhört idrottseliten.

Naturligtvis väller det in spelerbjudanden också, här är bara en av många:

----- Original Message -----

From: Question Gamblers

To: min mailadress stod här

Sent: Saturday, January 24, 2015 10:34 AM

Subject: 10 gratis spins väntar på dig hos Vera&John

Hej Gun

Du har precis fått 10 gratisspel på sveriges roligaste casino Vera&John!

Dem har även vinstgaranti hos Vera&John på upp till 50.000kr per dag!!

Helt otroligt eller hur? Så vad väntar du på? Skynda dig in och vinn hos Vera&John!

Klicka här!

*************

Eller så dimper det ner några tjog per månad av denna variant, som är att hänföras till rena bedrägerimail: ----- Original Message ----- From: "Peter Wong" <Peterwong@complex.net> Sent: Friday, January 23, 2015 10:39 PM Subject: Intresse > Jag skulle föreslå relationer som är av gemensamt intresse. Det är en > överföring av en stor summa pengar. > > Jag skriver till dig eftersom du har rekommenderat till mig som någon som > skulle kunna vara lämpliga för mitt projekt. > Vänligen kontakta mig på min personliga e-postadress; ett snabbt svar, > skulle jag verkligen uppskatta. > > Med våra önskningar > Peter Wong Men jag bara säger: käre Peter Wong, ha något samröre med Dig vore väldigt WRONG, dessutom är mitt huvud inte så ding-dong...

Tage Nyström: Stjärnskottet från Norr

som han själv uttrycker det hela.

Han var också skaparen av Dundret-björnen, vilket idag har blivit en välkänd symbol.
http://www.nsd.se/familj/tage-nystrom-skaparen-av-dundretbjornen-ar-dod-6063034.aspx

Jag fann Tage Nyströms egen livsberättelse av en ren slump, som en länk via Facebook och tyckte att idén var god, att samla dem i min blogg.

Så är det fler som känner till fler livs- eller släktberättelser från Gällivare kommun och som finns på webben, så tipsa mig! Jag lägger in dem i min blogg under denna etikett.

Tage Nyström, som föddes i Malmberget, hans egen berättelse är daterad juni 2010

och finns att läsa på följande länkadress:

http://engnor.se/tageslivsberattelse.pdf

Göteborgs-Postens PS hade ett riktigt lågvattenmärke i gårdagens tidning om Anna Kindberg Batra.

Till Christina Gustavsson i Västra Frölunda har jag och dottern, bara ett att säga: Är det så här jämställdheten skall befrämjas genom ett vidrigt angrepp på någons självkänsla.

Till Sture Hegerfors har jag ett annat att säga: något humormuseum i Göteborg lär inte behövas, om det är den här skall föreställa humor.

Till ansvariga inom Göteborgs-Posten ställer jag mig frågan hur det kommer sig, att man duckar för karikatyrteckningar där starka religiösa yttringar finns. Men i samma stund är man villig, att göra lyteskomik av en ung kvinna, som visserligen i sin ungdom klampat rakt i klaveret genom att påstå att "Stockholmare är smartare än lantisar", men som hon många gånger om, bett så mycket om ursäkt för.

Dessutom kommer detta efter att Anna Kindberg Batra medverkat i Skavlans talkshow och burit fram det ytterst smärtsamma och personliga till svenska folket i sina TV-soffor. Då bjuder man inte på en rejäl rundpall, som tack, utan förstår det sköra i människors privatliv.

Herr H gick omkring som en osalig ande igår hela dagen, medan jag själv sov bort större delen av dygnet, med spyhinken i närmaste beredskap. Tillslut fick han tillfälle på kvällskvisten, att berätta vad som tyngde honom och halade fram Göteborgs-Postens PS: - Ägna sig åt rena rama lyteskomiken borde inte anstå en tidning, som vill höja sig själv över skyarna.

Det här världskriget om betyg från årskurs 4, som har brutit ut, för att inte tala om integrationshysterin.

Det skrivs protestlistor, forskare, Lärarfack och lärare är helt emot betyg från åk 4.

Själv sitter jag här som en riktig byfåne och förstår inte stormen i vattenglaset, eller argumenten. Har vi nu ett samhället där betyg är det mått, som vi använder oss av, då blir det ännu knepigare att förstå motståndet mot tidiga betyg.

Inte kan jag heller förstå de här påstådda forskarna, som stoppat ner stora bromsen i backen, för betyg från åk. 4. Argumenten har varit, om jag nu förstått det hela rätt, att det blir så stressande för barnen med betyg.

Nu har jag själv hunnit med att vara både lärare/specialpedagog tillika klasslärare, liksom specialpedagog för fullvuxna på anstalt. Sedan är jag också mamma och har ett facit på tre egna barn med mycket stor åldersspridning, vilket i klartext betyder, att jag har hunnit uppleva skolans nedmontering! Sedan har jag faktiskt ett eget facit i form av mig själv, eftersom jag själv haft betyg redan från klass 1.

Klass 1-3 hade vi enbart två betyg, ett i ordning och ett annat i uppförande, som det så vackert hette på den tiden då man inte kunde komma inrasande i klassrummet och skrika lungorna av sig, eller köra sin egen stil under lektionstimmarna. Det här var två tidiga styrmedel för att ha studiero i klassrummet.

Från klass 4 hade vi regelrätta bokstavsbetyg, där C var underkänt, B skrangligt betyg, Ba som låg på ett medel, AB som var snäppet över medel och a, som tydde på mycket goda kunskaper. Sedan fanns en annan styrfart med dessa betyg, de kunde åtföljas av ett + eller minus och det behöver man inte vara raketforskare för att förstå vad det kunde betyda. Stod det Ba+ så var man på väg att uppfylla kriteriet för ett AB och stod det Ba-, så lång man på gränsen åt det andra hållet. Jag kan inte minnas att jag överhuvudtaget funderade så mycket över betyget, mer än att jag visste att det kändes som om det var rättvisa betyg.

Men så hade jag inte heller några föräldrar, som gjorde betygshets av mina betyg, utan jag fick utvecklas i min egen takt och förmåga under hela folkskoletiden. Dvs. det som idag motsvarar grundskolan.

Det här som nu framförts om de som har dyslexi etc. måste de ju gruvligen ha missuppfattat fullständigt därför att man får inte dumpa ett betyg pga. dyslexiproblematiken. Istället är det ju faktiskt så att skolan har en skyldighet att bistå elever, snabbt som ögat dessutom, om det finns inlärningsproblem eller en dyslexiproblematik. OM en elev har skraltiga betyg i åk 4 så måste det väl istället vara en hjälp och en klar indikation om, att just den eleven behöver extra hjälp, som skall sättas in omgående! En elev som har dyslexiproblematik eller läsförståelse saknas, då behöver man faktiskt läsa just den texten för eleven ifråga och utifrån det föra ett resonemang, för att eleven skall kunna tillförskansa sig lärostoffet.



Jag vet elever som varit riktiga klippor på att skriva pjäser och matte, trots svår dyslexi. Som förälder och lärare måste man finna vägen till glädjen att vilja lära sig! Dvs. VAD är det som just den eleven tycker är roligt. Det är ur det roliga som man lär sig, vill lära sig.

Ta nu och gissa vilka "elever" jag mestadels mött under min tid som pedagogisk ansvarig/lärare på kriminalvårdsanstalt?- JAPP! Det var de elever som skolans värld hade tappat bort redan i åk 3 i de flesta fall. När de fått berätta om sina skolerfarenheter har jag många gånger haft en tung resa hem från jobbet till hemmet. Så många tankar om vilken usel värld vi egentligen har att erbjuda dem, som inte har två räkmackor fastklistrade under vardera fotsula. Tänk så många människor som vi helt missar att odla deras starka sidor, istället låter vi det där eländiga bli självuppfyllande.

Det har varit med tungt hjärta, som jag många gånger fått övertyga de intagna (dvs. vuxna människor), som hamnat utanför ramarna, att det ALDRIG är försent "att bli den du ville vara", som "du egentligen var ämnad att vara". En dålig skolgång betyder inte att man är hjälplöst förlorad, man kan hämta hem det senare. Dvs. man KUNDE hämta hem det senare, men nu har ju de här politiska genierna monterat ner i stort sett alla möjligheter som vuxenundervisningen tidigare gav!
Sedan sitter de där politikerfåntattarna och funderar över hur det i övrigt blivit ute i samhället. - TJA, det är ju rent av märkligt! - Kan det verkligen vara så komplicerat att förstå, att vårt samhälle inte kan ses i små välförpackade brottstycken, utan man måste alltid betrakta något ur ett HELHETS-perspektiv. Det finns alltid ett orsaks- och verkanssammahang vad än det gäller.

Undra när polletten skall trilla ner hos de här stora tänkarna. När skall de inse att det är i senaste laget, att börja fundera på hjälpinsatser om man gått ut åk 7 och har skraltiga betyg. Då är man nog i det allra närmaste rökt istället, eller har en våldsam uppförsbacke, att ta sig igenom. Inte omöjligt då heller men kräver inte lite av eleven och den som skall fylla alla dessa luckor av år! Därför att det hunnit bli stora kunskapsluckor, som måste hämtas in innan åk 9. VEM är det som kan klara ut en sådan uppförsbacke, ja, det krävs nog en hel del faktiskt och hjälpinsatser!

Jag har ju själv suttit i den problematiken med de s.k. kvartssamtalen istället för regelrätta betyg. Finns inga fullvuxna föräldrar till barnet och finns det ingen lärarkollegium, eller skolledning för det fall att det nu är fråga om den gängse kommunala skolan, som har förstånd till att förstå vad som skall göras. DÅ kan det lika gärna kvitta vill jag påstå.

Däremot måste man nog faktiskt börja inse, att det språk som används i skolan måste nog faktiskt ges företräde, i annat fall beläggs eleven med dubbla krav och det hela blir bara pannkaka.

Det där snacket om att man måste tillgodose det där med egen kultur och eget språk annars "kommer hela taket att rasa i huvudet på det stackars vilsna barnet" är i min värld enbart nonsens. Jag har sett hur det går för elever som nödvändigtvis måste släpas iväg till hemspråksundervisning på lågstadiet, de får hjärnsläpp och i samma ögonblick, som hemspråksundervisningen startar, så tappar de eleverna genast mark och hamnar efter sina dittills tillförskansade färdigheter.

Den där biten med kultur/religion och tradition går hur fint som helst, att väva in i den ordinarie skolundervisningen ändå. Det enda som krävs till det är att det är en VUXEN lärare, som kan se och förstå lite längre än näsan växer. Jag vet vad jag talar om även där därför att mina små förstaklassare var rena rama FN-nationerna. OCH det tar lite tid och mycket kraft, att jämka ihop dagens barn, dels beror det på att det är så väldigt många olika strömningar om man har en sådan mix bland eleverna. Men det går och tillslut så ser de och förstår, att vi människor har mycket att lära av varandras kulturer och seder och de gäller även föräldrar till de här eleverna, som är ett måste om det skall lyckas fullt ut!


Man skall som lärare och ansvarig för elevernas framtid vara helt på det klara med, att utländska barn (som har föräldrar som har en invandrarbakgrund) kan prata hur klanderfri svenska som helst, men har de inte en svensk bakgrund då kan de inte svara rätt på så enkla frågor som:
"kan man damma med en damm", eller "kan man skruva med en skruv". Det är där man direkt ser vilka barn, som har erövrat språket och vilka som man behöver lära en hel del från skolans värld.

Bara just därför blir också den här fullständiga nojan som utbröt, när man i TV-nyheterna hade släpat in en ung dam från FP med det stora svenska humanhjärtat, som påstod utan att blinka att de som kommer hit kan inte lära sig svenska, de behöver tid till annat som nyanlända. Tid till vadå, undrar jag? Det bästa botemedlet mot att komma snabbt in i normala gängor, det är faktiskt att ha något VETTIGT att göra!

- Sedan är jag rätt övertygad om, att samma unga FP-dam knappast är förespråkare av att sjuka, cancersjuka, eller utbrända skall ges samma rådrum hos försäkringskassan, nej, då skall man istället jaga dem med blåslampa och sparka på dem, allt vad tyget håller. Helst med Dr Martenskängor.