Termometern i pergolan visar + 46 grader och jag håller på att flyta ur skalet!

Tidigt imorse vid femtiden studsade jag iväg in till tvättstugan och ställde om pannan till att den bara producera varmvatten, ingen värme överhuvudtaget.

Jag trodde i min enfald att om jag bara hade sovrumsfönstret öppet och fönstret i badrummet och stängd balkongdörr så skulle den tryckande värmen inte kunna komma in. - De svarta persiennerna nedvickade på solsidan så att solens strålar inte når insidan, det går bara att se ut ändå.

Men totalt felkalkylerat!

Herr H undrade vad jag ville äta till lunch vid 14-tiden, själv var han inte sugen på något lagat. Det har låtit som om det blev ett glas mjölk och fyndet från Cloetta, som  han hade med sig när han, ena barnbarnet och dotter var ute på en kanalresa i lördags. Han låter som en stenkross när han sitter och tuggar i sig dessa tingestar framför TV:n.

Ett tag funderade jag om lådan inte snart kunde vara slut, det är trots allt fredag idag. Men icke. Sådana små mintknappar i en låda om dryga 2 kg är dryga - öronbedövande dryga! Pust urk stööön...

För min del blev det en tallrik Kefir på morgonen vid 8-tiden, lagom till fredagens Quiz i Göteborgs-Posten som brukar gå av stapeln då. Nu när klockan börjar närma sig 16, känns inte tanken på mat alltför påträngande. Men en svag känsla i magtrakten att jag kanske är lite hungrigt ändå gör att jag nu sitter här och funderar. Eftersom det är för varmt att överhuvudtaget företa sig något vettigt....

Ett tag funderade jag på något mer yvigt som:

Men det vete gudarna. Det kommer antagligen att sluta med att jag hänger krokig arm i kylskåpsdörren och undrar om det skall hoppa fram något som känns överkomligt.

Risken är väl att frukosten får gå i repris... Kefir!