Google+ Followers

lördag 14 april 2018

Gunillaskolan i Malmberget som gruvbrytningen slukade - allt som gruvan äter upp - regionens förfall påverkar musiken, konstigt vore det väl annars.

Jag lyssnar så gott som dagligen på Sveriges Radio P 1 - under många år lyssnade jag mer på skvalradion, men nu har jag definitivt återvänt till barndomens/uppväxtens radiolyssnande.

Vill jag verkligen komma in i ett meditativt tillstånd lyssnar jag till sjövädret. Det är många ljuvliga barndomsminnen som finns däri. Det är mycket Ost, Väst och Sydväst, kanske inte direkt Substantiven men som liten tolkade jag dem som så, även om jag visste att det inte var det som menades.

"Billig humor, alt. kvinnlig humor" påstår Herr H att det är. Jag anser dock att det haft mycket att lära därför att som den envetna och nyfikna unge jag var så lärde jag mig var alla dessa platser faktiskt ligger. Ärligt och uppriktigt tror jag inte att alla människor känner till det som bor i det här landet.
 
Helt nyligen lyssnade jag till ett program som fick mig att nicka igenkännande och även dra mig till minnes en del saker som hänt i vårt eget liv. Mina söner har båda två gått i Gunillaskolan i Malmberget, den som gruvan slukat. Min syster arbetade under väldigt många år i den skolan.

Den skolan, Gunillaskolan,  var utsatt för många bränder men det var innan mina barn gick där, min syster fick dock uppleva även detta. Det kunde gå väldigt livat till där, det kördes moped i korridorerna och gudarna vet allt som vildarna hittade på. Själv minns jag tiden då min yngste skoltrötte son gick där, eftersom jag var fascinerad över taket i en av lokalerna. Det tog mig en lång stund innan jag insåg att det var snusprillor som hela taket var garnerat av.

För att inte tala om när min äldste son och hans klasskamrater lyfte upp fysiklärarens bil på en enorm snöhög. Jag kan förstå den upprördhet som rådde hos rektor som jag var inkallad till, men själv satt jag mest och funderade hur de i hela fridens dar hade lyckats lyfta upp bilen på den stora snöhögen. Den snöhögen var faktiskt flera meter hög!

- Gissa det du, svarade den äldste förmågan, när jag berättade att jag hade varit inkallad av rektorn pga. deras tilltag med den stackars fysiklärarens bil som de hade lyftat upp på snöhögen..

Sonen teg som muren men erkände utan omsvep att han hade varit med och lyft upp bilen. Vilka mer som hade varit mer vägrade han i sten att säga.

Själv låg jag den kvällen och funderade innan jag somnade om det var så att de här juvelerna faktiskt hade gjort en fysiklaboration med lärarens bil, någon form av hävstångsprincipen, eftersom sonen vägrade att svara på varför de hade gjort något så himla korkat.
 
Morgonen därpå vid frukostbordet frågade jag honom om det var det som de hade pysslat med. Men svaret blev bara än en gång:
- Gissa det du, följt av ett gapflabb.
- Det är inte så mycket att flabba åt, svarade jag och visade att jag med all övertydlighet inte var speciellt road. Funderade ni aldrig på hur eländigt ni bar er åt, undrade jag.
Ja, det kunde han ju hålla med om att det varit, men det var inte i det syftet de hade gjort det. De gillade faktiskt fysikläraren.
- Men varför gjorde ni då något så urbota korkat, kunde jag inte låta bli att undra.
- Gissa det du, blev svaret.

Så när jag lyssnade på detta program:
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6929443

som handlade om den verksamhet som nu finns där och det faktum att skolan bara väntar ännu på att rivas, eftersom marken är starkt påverkad och instabil. Hela Malmberget är bara ett enda långt sorgebarn, för att inte tala om ägaren svenska staten av gruvbolaget LKAB.

Därför känns det som en viss tröst att det finns annat som kan finnas i detta elände: replokaler för traktens musiksjälar.

Lyssna gärna på programmet som handlar om:
 
Johan Airijoki är aktuell med nya skivan "En blyg viol" som släpps den 18:e maj. På lördag spelar han på Umeå Open tillsammans med Malmfältens Rockklubb.
I helgen går 21:a upplagan av inomhusfestivalen Umeå Open av stapeln. På scen står artister som Lamix, Beatric Eli och Linnea Henriksson. Festivalen har under dem senaste åren utökat sin verksamhet från att vara en musikfestival till att också hålla i samtal om brinnande ämnen.

Johan Airijoki ska utöver att spela på festivalen delta i ett panelsamtal under lördagen tillsammans med bland annat Dennis Lyxzén och Annika Norlin som handlar om att verka som musiker utanför storstaden.

Tidigare i våras besökte Musikguiden i P3 bandet i deras replokal i en gammal skola i Malmberget för att prata om hur platsen påverkar deras musik och hur det är att göra musik och bo i Norrbotten.
– Musikskapandet är ett sätt att minnas platser, speciellt här uppe i Malmberget så är det den viktigaste tiden just nu att skapa de här minnen genom musik, säger Airijoki.

"Platsen och replokalen kommer att försvinna"

Replokalen ligger i en nedlagd skola där Airijoki själv satt i skolbänken. Byggnaden och replokalen ska så småningom rivas allt eftersom att man genom går en samhällsomvandling till följd av gruvbrytningen under Malmberget.

– Det finns en känsla i luften, att man vistas på en plats som kommer att försvinna. Jag vet inte om det har en inverkan på musiken, men ur en psykologisk synvinkel är det hela tiden där, säger Thorbjörn Ömalm i bandet.

Johan Airijoki framför gruvstängslet i Malmberget. Foto: Amanda Darehed/Sveriges Radio

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar