torsdag 8 mars 2018

Så länge vi behöver fira internationella kvinnodagen, betyder det att vi inte har lika rättigheter.

Hela #metoo-rörelsen om något har visat att vi sannerligen inte hunnit så vidare värst långt trots att kvinnodagen infördes i vissa länder redan på 1900-talets början.

Först 1919 gick slutligen ett lagförslag igenom i Sverige och det sägs ofta att det var första valet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor till andra kammaren som hölls 1921. Men det är dock en sanning med modifikation därför att det var först efter att lagen hade ändrats 1922, så att även män som hade gjort värnplikten fick rösträtt och som en könsneutral rösträtt var införd. Trots detta är lönediskriminering fortfarande tillåtet och hur det står till t.o.m. inom svenska domstolar med kvinnosynen är kanske inte någon större hemlighet för den som är någorlunda intresserad av hela mänskligheten.

När jag började på tingsrätten 1974 kunde det fortfarande dyka upp epitetet gamla äktenskap, som man hade att förhålla sig till. Men man skall också hålla i huvudet att lönediskriminering är alltjämt lagligt i Sverige. 


Den 8 mars är idag en nationell helgdag i Angola, Armenien, Azerbajdzjan, Burkina Faso, Cypern, Eritrea, Georgien, Guinea-Bissau, Kazakstan, Kambodja, Kirgizistan, Laos, Madagaskar, Moldavien, Mongoliet, Nepal, Ryssland, Serbien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uganda, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland och Zambia. I Kina får alla kvinnor en ledig eftermiddag från arbetet!



I Sverige håller man på med stormsteg att återinföra alla former av kvinnoförtryck, ett resultat av en illa skött migrationspolitik. Vi svenska medborgare av det kvinnliga könet får nog vara glada så länge vi inte behöver ta till den större av bordsdukarna för att täcka oss från topp till tå. Men det är väl bara en tidsfråga om det får fortsätta på denna inslagna bana.

Själv önskar jag att alla män och kvinnor kunde vara fria individer med lika rättigheter och skyldigheter varthän man än levde i vida världen. Men den dagen lär jag aldrig hinna få uppleva.

För mig personligen har 8 mars en alldeles speciell personlig betydelse. Där varje spår av manlig skyldighet lyser med din frånvaro. Men också hur raffinerat även kvinnor kan handla mot andra kvinnor, det är en bedrövlig visshet hos mig.
Jag har en gammal tändsticksask från 70-talet i min digra samling, som är en form av dagbok (utan datering) över mitt liv och leverne. Den asken är från Fredrika Bremer Förbundet och på den asken står det kort och gott:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar