Nordiska motståndsrörelsens demonstrationståg i Borlänge samlade ca 150 personer.

Jag förstår inte dessa motdemonstrationer vad det än gäller, eller vad de än må heta eller kallas för. De är sannerligen inte heller av godo i någon form. Det enda som sker är att aggressiviteten får en otäck grogrund på alla tänkbara sätt och sår split människor emellan, men det är väl det som är motdemonstranternas syfte förstås. Något annat går ej att förstås.

För mitt vidkommande sköt sig Hitler i huvudet i sin bunker i Berlin = end of story!

Har man inte ännu förstått av historien att den idén/ideologin är döfödd och att den inte fungerade trots en så massiv hjärntvätt och tvångsanslutning, så lär den inte bli till det bättre en andra gång.

Organisationen, Nordiska motståndsrörelsen är öppna för att det krävs en kamp som kommer att kräva blodutgjutelse. 

Citat ur deras manifest:

" Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer "

Jag vet sanning att säga inte om jag skall skratta eller gråta när jag läser deras manifest, veklingar eller fegisar, allvarligt talat... Är det verkligen så mycket att motdemonstrera emot. Det förefaller med all övertydlighet hos dessa motdemonstranter att det i själva verket finns ett behovet av att göra sig av med egna sura molekyler och egna dolda agendor och då får räkningen istället hamna på skattebetalarnas bord, fastän vi i själva verket hade behövt dessa knapert tilltagna polisresurser på annat håll. Börjar inte den här s.k. "demokratin" kosta lite väl mycket i form av läktarvåld, demonstrationsvåld... Det hela står i alla fall mig ända upp till halsmandlarna.

Den här Motståndsrörelsen är lika kontraproduktiv som alla dessa falanger, som också påstår att just de står på motsatta sida och deras val är så mycket bättre, fastän de också är beredda att ta till vad som helst. I mina ögon är det inte annat än: same shit just different name.

Allt detta meningslösa våld, mentalt eller handgripligt, är det verkligen det man vill ägna sitt korta liv åt, att våldföra sig på en annan människa och tro sig om att det är så man bygger ett hållbart samhälle människor emellan.

Jag säger NEJ TACK!

Häromdagen så hände det åter att en invandrare, en äldre man, kom fram till oss när vi satt i köpcentret i Bäckebol, Roberta Carlssons Café, med en av de små telningarna vi brukar ha i sällskap när vi går dit p.g.a. den avslappnande miljön och lättillgängligheten. Innan han dök upp hade det suttit ett annat äldre svenskt par i bordet bredvid oss, som också hade spontanpratat med vår lille telning och blivit glada av mötet med honom.

Invandrarmannen var bekymrad över att man som mansperson inte längre kunde prata med ett barn, utan att genast bli betraktad som pedofil. Han hade en hel del egna upplevelser att dela med sig och jag förstår mycket väl att han känner att hela samhället har blivit sjukt förvridet. Det som förut var normalt att man pratade med varandra oavsett ålder hade nu blivit något perverst och sjukt. Han kunde inte förstå hur föräldrar anammade att barnen överlämnades att ensamma surfa runt på mobiltelefoner, men ansåg att ett samtal med andra människor var farligt och skadligt. Var hade medmänskligheten tagit vägen, undrade han.

Han var också brydd över vad som håller på att hända i Sverige, denna utbredda laglöshet. För att inte tala om problemet med alla ensamkommande flyktingbarn som man aningslöst bara tar emot, utan att säkerställa någonting överhuvudtaget. Han efterlyste en hållbar invandringspolitik liksom många invandrare gör, han är inte den enda som spontant inlett ett samtal med mig om den saken, utan att jag själv ens fört det på tal, eller uppvisat några önskemål om att inleda något samtal.
 
Starkt oroad var han också över hur kriminaliteten som fått breda ut sig och uppvisar därför ett hopplöst läge för framtiden. Han liksom många andra han kände hade blivit utsatta för inbrott i sitt eget hem när han själv varit hemma! Han hade också blivit misshandlad helt oprovocerat ute på stan, brottet nedlagt direkt! Han ansåg upprört att det Sverige han hade anlänt till för mycket länge sedan numera var en enda stor herrelös skuta där politikerna stod långt ifrån den vanliga människan ute i samhället.

Inte förstod han heller meningen med EU, när man samtidigt fortsätter att föda krigen, utan att ställa villkor på all biståndspolitik och vad hade alla dessa tiggare i Sverige att göra? Deras länder tillhörde EU, det var inte Sveriges problem att ta hand om dem och den kriminalitet som också följer i dess spår. Var man med i EU fick man ta hand om sina egna medborgare, både kriminella och icke kriminella!

Nu hade den lille telningen börjat skruva på sig betänkligt, det har var inget samtal han ville lyssna till. Men invandrarmannen var nu uppe i varv och hade glömt vad han initialt hade haft för ärende: Förmedla den lycka han kände när han hade sett det glada barnet med sin glassbägare, som satt där med oss i Roberta Carlssons Café.

Han hänvisade till alla lagar som finns i Sverige och som inte följs varken av polis, åklagare eller domstolar. Själv hade han ett litet barnbarnsbarn på 4 månader och han var starkt oroad över vad som skulle hända framtidens barn. Vad skulle bli deras liv egentligen som det svenska samhället hade urartat sedan han kom till Sverige för väldigt många år sedan. Inte förstod han något heller över alla krigsivrare som ville att Sverige skulle ansluta sig till Nato.

Jag hann lyssna till mycket som han hade att prata om under den här halvtimman, som vi dröjt oss kvar därför att han hade mycket på hjärtat.

Han förstod inget heller av hur man kan för ett ögonblick tro att det finns någon framtid i att våldföra sig på en annan människa. Jag sa att jag hade full förståelse för vad han sa och hade så långt i hans samtal inte haft några invändningar emot det han sa. När jag reste mig för att gå ikapp Herr H och den lille telningen, som nu otåligt hade börjat ta sig bortåt i köpcentret, vilade hans hand tungt på min ena axel. Det var så mycket mer han ville prata om, som han verkligen var förtvivlad över.


Men jag förstod att vi båda hade hunnit se och visste så mycket om världen att vi aldrig skulle kunna bli några offer för någons dolda agendor och maktbegär. Vi var bara bekymrade över vilken värld det var vi skulle lämna över till våra små.

Vi ville ha en betydligt vackrare värld den lilla stund som är vår stund på jorden och den betydligt vackrare världen ville vi lämna över till dem som hör framtiden till. Jag vet inte riktigt hur hans ord föll, men när jag närmade mig bilen tänkte jag på John Hron

och på alla andra som förespråkar att just deras styrda trosuppfattningar är det enda rätta.https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Hron
http://www.johnhronfilm.com/

Ja, vi kan väl säga att det är så att även deras tankar är ok att tänka. Men själv förbehåller mig rätten att stå helt utanför, därför att jag har redan tagit ställning för livet och medmänskligheten och där finns inget utrymme för våld eller tvång i någon form eller tappning. Jag vill att de som kommer efter oss skall få leva i en rättvis och kärleksfull värld.