Google+ Followers

söndag 26 juli 2015

Jag mår rätt illa när jag inser, att jag missat en jämn bemärkelsedag den 17 juli i år.

Är det en ursäkt att jag haft mycket omkring sig och att kontakten inte längre är det som den borde kunnat ha varit.

Nej, naturligtvis inte. Hur skulle det kunna vara det.

Vi människor är rätt bra på att ta mycket för givet här i livet.


Jag tittar ut genom fönstret. Det är dag efter natt fyllt av åska och hällregn och så plötsligt så finns en melodi där och jag inser, att livet fortsätter ändå.



Allt går inte att backa eller förändra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar