lördag 25 juli 2015

Är du nattsuddare? Grattis i så fall då kan vi diskutera om du och jag är korkade, eller tillhör den mer intelligenta populationen däggdjur.

Alla däggdjur har något som kallas den cirkadianska rytmen  https://sv.wikipedia.org/wiki/Dygnsrytm
där den biologiska rytmen motsvarar ungefär 24 timmar och rör växlingen mellan sömn och vakenhet. Men också hos en del växter är det så. Kanske hos jättenattljus... Nej, förlåt nu skall jag bli lite mer seriös.

Men till skillnad från bl.a. en del av däggdjuren lär människan ha den unika förmågan, att hoppa över den biologiska klockas rytm. Enligt den här studien
https://www.psychologytoday.com/blog/the-scientific-fundamentalist/201005/why-night-owls-are-more-intelligent-morning-larks 
är mer intelligenta personer mer nattugglor än personer med lägre IQ.

Jag bara undrar om det egentligen är så smart att vara nattuggla, när det kommer till kritan.


Jag har en känsla av att vi nattugglor bränner ljuset i båda ändarna. Visserligen har jag en tendens att "sova igen" fastän vetenskapen hävdar att man inte kan sova igen.

Det hävdas ju också att man inte kan "äta igen" heller, vilket jag också är ett levande bevis för också. En del dagar äter jag inte mycket, kan komma på mig själv frampå kvällskvisten: Men ojdå, jag har visst inte ätit något idag, man kanske skulle göra det.
Medan andra dagar kan man lugnt konstatera, att jag lider av någon form: skulle inte det och det och det var rätt gott att äta. Jordgubbar, saftig persika, vitlöksmarinerade räkor, stekt röding...

Men för det mesta är det inget som smakar speciellt gott och jag ifrågasätter ofta vad jag egentligen tycker är gott. Ställer jag den frågan i denna stund till mig själv, kan jag bara ärligt svara: jag vet inte. Jag vet att jag under en kort period av mitt liv åt sjötunga walewska med hummerbitar i, var och varannan dag och andra lyxiga rätter. Men sanningen var den att jag blev så urless, att jag tillslut började längtade efter vanlig hederlig hemlagad PÖLSA! T.o.m. Pölsa på burk hade nog varit gångbar, när det var som värst.

Det har fått mig att förstå, att det är så mycket som egentligen bara hävdas.

Den här studien med nattsuddare/nattugglor har gjorts på unga amerikaner och där lär resultaten ha visa att intelligenta individer går och lägger sig för att sova senare både under veckan och på helgerna och att sovmönster och IQ-nivåer är helt klart relaterade.

De mer intelligenta skapar sina egna sovmönster och att det i själva verket skulle handla om en vägran att följa strömmen.

Medan medelmåttor följer solens upp- och nedgång och....

Tja, det där om att vägra följa strömmen, det kan jag ta gift på är helt riktigt. Det var nog intet för intet min pappa brukade ställa den allvarliga och retoriska (notoriska?) frågan till mig:

- Är du obstinat, unge?Ungefär som om han inte redan visste svaret på sin enfaldiga fråga!

Men resten.

Jag är nog en tvivlare till att jag p.g.a. min tendens, att genom livet har varit en ohejdbar nattuggla, skulle tillhöra ett intelligent kategori. Själv kan jag nog spontant tycka att det tyder på, att man trots allt är rätt korkad. Det är inte gratis att vara nattuggla, det kostar på rejält mellan varven. Speciellt när man är så trött så att man känner, att man nästan skulle kunna vara kapabel till att stå och sova och ändå fortsätter att vara vaken.

Hur många väckarklockor som jag har tagit död, det vete gudarna, men om jag inte hade varit en nattsuddare/nattuggla hade nog inte mitt väckarklockskonto inte varit fullt lika högt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar