Nu jädrans är iranska frisörförbundet ute på krigsstigen. Undra om det blir sax, påse eller sten, som de skall ingripa med.

Punkiga och ovanliga frisyrer är djävulsdyrkan och kommer i fortsättningen inte att tillåtas. Det har Irans frisörförbund slagit fast. 

 

"Alla frisörer som klipper i djävulsdyrkarstil ska behandlas strängt och få sin licens indragen", säger ledaren för det iranska frisörförbundet Mostafa Govahi till den iranska nyhetsbyrån ISNA.

Bland yngre iranska män har tatueringar och att gå på solarium blivit populärt på senare år, men myndigheterna anser att sådant är västerländskt och oislamiskt, och förbjuder även det.

"För det mesta har den här typen av utsmyckningar erbjudits av icke auktoriserade frisörer. Vi ska ta itu med dem nu", säger Govahi. (enligt TT)

Då skulle de se tjejen, som sitter i kassan på kvarters-Ica. Herr H, som är som ett barn, han kunde inte låta bli att fråga henne häromdagen om hon var indian, eftersom hon hade indianfrilla: rakat i sidorna och en stor, yvig tuppkam, som stod upp på mitten och lite smått "annorlunda kulör", som man nästan kan utgå ifrån, att det inte ligger i släktgenerna.

Vid närmare eftertanke tror jag nog, att jag skall avhålla mig ifrån att stöta ihop med alla som är med i iranska frisörförbundet, med tanke på vad jag gjorde med mitt lilla barnbarn häromdagen. Han har gått omkring länge i en  rak kalottfrilla som hans mor klippt, men nu hade luggen växt sig så lång att han knappt såg ut. Mao en sån där frilla, som är en snabbklippt och enekel att klippa riktigt små barn i.

Jodå, mina egna stackars små pojkar har också haft rak kalottfrilla mellan varven, innan jag hade lyckats öva upp lite bättre klippvana. Gå till frisören med dem hade jag helt enkelt inte råd med alla gånger, så var det bara.
Men i det här fallet hängde det inte på "att ha råd", barnbarnet vägrade i sten, sedan jag väl hade placerat honom på brädan i frisörstolen!

Herr H, som jag i normala fall brukar klippa, gick i bräschen för att visa honom, att det var inte något farligt att bli klippt hos frisör. Funkade ändå inte. Han stenvägrade även sedan Herr H blivit klipp och det åter var hans tur.

Herr H svor långa tysta ramsor på hemvägen, han gillade inte klippningen. Å andra sidan kan det vara bra. Då kanske han håller tyst nästa gång jag klippt honom. När han brukar klaga om hur jag klippt honom och det gör han varje gång, då brukar jag bara säga:

- Ja, man får ju det man betalat för! ☺

När vi kom hem igen, med en Herr H i släptåg, som blivit klippt för hela slanten, frågade jag mitt barnbarn:

- Får farmor klippa dig?
Han nickade till svar. Men tid för att klippa igenom hela håret det fanns det inte. Trots att han hade mer tålamod än hans pappa och farbror brukade ha när de var små.

Nåja, han ser i alla fall ut genom luggen med den hemska virveln och kanske får jag klippa igenom hela håret till helgen, nu när ändå det värsta är gjort. Men ändå skall jag nog avhålla mig från iranska frisörförbundet, säger mig min magkänsla.