torsdag 7 maj 2015

Nej, det går bara inte längre. Jag måste erkänna, att jag börjat avsky alla dessa horder av tiggare, som kryper innanför mitt skinn.

Eländet som jag bevittnar varje gång jag besöker Ica-butiken har sedan förra våren fått mig att pendla mellan sorg och ilska. Sorg över de här människorna som skjutsas dit till obygden tidigt om morgonen och hämtas vid kvällningen i en inte alltför oäven bil. De människorna som tvingas sitta där i ur och skur och som blir utbytta allt eftersom kroppen kroknat på dem, eftersom man får fel i kroppen av att sitta i den ställningen hur många månader som helst. Ilska över de som helt uppenbart utnyttjar dessa utsatta människor.

Jag ryser, jag fryser invärtes, när jag möts av åsynen. Ändå är den mer uthärdlig än det jag möter inne i centrala Göteborg. Jag rannsakar mig själv och inser, att jag vill inte. Jag värjer mig, därför att jag har noterat att det är alltför många, som inte är där av egen förmåga. Jag vägrar att bistå kriminella som lever på andras misär och det riskerar jag i allt högre grad, att göra så fort jag bara öppnar börsen för en enda pappmugg!

De här tiggande människorna de placeras om av män, som säger till dem att nu får du inte stå här längre, nu är det någon annan som skall ha din plats.

Kanske var det den där dagen, när jag stod och väntade inne i Nordstan på Herr H, som sprungit tillbaka upp till tandläkaren i all hast. Men den lilla stunden hann jag observera vad som hände inför mina ögon med kvinnan, som stått där när vi anlände till tandläkaren. Det hade då länge pågått en debatt om det var kriminella som låg bakom, eller inte. Jag har sett hur det varit när de blivit avplockade det som de haft både ur kassar och i form av pengar.


Maktmännen, slavdrivarna i Nordstan, de fick mig att vilja gå fram till dem, som på fullt allvar tror sig om att äga andra människor, vara lika hänsynslösa som de var mot den skygga kvinnan, som hukande tog sina pinaler och försvann med ett kroppsspråk, som talade sitt alltför tydliga tecken. Medan dragspelaren ställde sig på hennes plats.

Kanske är det så att jag helt enkelt med vilje undvikit dylika situationer efter den dagen. Jag har för mycket av människor runt omkring mig, som råkat illa ut ifrån svenska statens sida, som jag försöker att hjälpa ifrån att helt ensamma och prisgivna åt sig själva gå under i den herrelösa byråkratin
.

Människor blir så utsatta, när makten visar sina muskler. De musklerna drar de sig inte heller för att visa, det har blivit en sådan allmän och utbredd hänsynslöshet, att jag saknar ord!

Jag har inte besökt Centralstationen på mycket länge och det gjorde vi därför, att vi skulle vinka av en familjemedlem, som vi skulle träffa där innan tåget.... tja, ersättningsbussen skulle gå. Vi skulle sätta oss ner och prata en liten stund innan det var dags för hennes avfärd och hade bestämt var inne på Centralstationen vi skulle träffas.

Det blev ett fruktansvärt chockartat besök inne på Centralstationen. Det fanns horder, jo, jag menar verkligen horder av kvinnor i långa kjolar, som antingen viftade med sina pappmuggar, eller tidningar under näsan på alla förbipasserande. Det var inte så att vi mötte dem en och en utan klungvis blev vi stoppade alternativt  provokativt påhoppade.

T.o.m när vi satt vid bordet på Express House för att prata med familjemedlemmen, som skulle vidare och hem, fick vi sitta ifred. Jag vet inte hur många gånger under det 40 minuter långa samtalet vi blev avbrutna med, att det stacks in en pappmugg under våra näsor och på ett mycket provokativt sätt anmodades, att fylla pappmuggen med pengar.


Vår familjemedlem sa, att det var likadant i Stockholm. Tiggarna fanns överallt och det var precis likadant där.

Ja, jag medger det utan omsvep, tillslut vet jag att jag tänkte: de är som ohyra, som man inte kan bli kvitt!

Det var en sak till som jag lade märke till då och som jag inte tänkt på dessförinnan. De Faktum-försäljare som jag normalt träffar på inne på Centralen, de såg jag inte ett spår av. Inte har jag sett någon av dem utanför den lilla Ica-affären heller, där vi vardagshandlar, sedan de permanenta tiggarna intagit platsen. Det var därför inte förvånande att slå upp dagens Göteborgs-Posten och bara få bekräftat, det jag fått klart för mig i söndags, men inte hunnit tänka på dessförinnan: De som redan bor i det här landet, kommer inte att klara av anstormningen av detta som nu pågår.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2707305-gatusaljarnas-kamp-om-kunderna-hardnar

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2707309--i-dag-har-jag-inte-ens-fatt-ihop-till-mat-

Jag är ledsen över att behöva säga det, men jag kommer att avstå de nya tidningarna och alla pappmuggar jag får instuckna under näsan. Jag kommer absolut inte vare sig låta mig hotas av någon som tror sig äga makten över vad jag skall göra med mina egna surt förvärvade pengar, eller låta mig antastas. Jag är inte skyldig att redovisa för någon vad jag ämnar göra, eller inte göra med mina pengar. Varken av någon tiggare eller omgivningen ute på stan.

Jag håller fast kring mina FAKTUM-försäljare, de jag brukar handla av, bara jag nu kan hitta rätt på dem igen. De är nu helt uppenbart bortdrivna av horden, som vällt in över Göteborg.

Jag kan inte låta bli att fundera - HUR skall detta sluta?
      NU måste EU-parlamentarikerna ingripa, det här kan inte få fortgå.

5 kommentarer:

  1. gör man ett överslag hur mycket de tjänar på att sälja sina tidningar så måste de vara skattskyldiga. Ca. 9000:- i månaden eller vad är det som gäller??

    SvaraRadera
  2. Jag har inte en susning och ärligt och uppriktigt så bryr jag mig inte heller. Det enda jag vet är att det här måste man göra något åt, det går inte att ha det så här. Passerar man förbi i Götatunneln, så har de legat där under betongbalkarna hela vintern och i parkeringsdäcket vid Läppstiftet. Nu har det dykt upp en del tält, som de säljer billigt i stan. Men det är ju inte klokt, att politikerna i den här staden och på regeringsnivå bara tror att problemet skall försvinna, när det är så uppenbart att det blir bara värre och värre.

    En hel del av dem har ju visat att de är i stånd till vad som helst för att få pengar. Helet uppenbart så tycker en del av dem att man är skyldig att betala pengar till dem och då är det allvarligt galet! Det är väl bara ogjort innan det händer något allvarligt med en sådan framfart som de visade i söndags och mängden andra tiggare som de har grötat ihop sig med.

    Det här har blivit riktigt allvarligt!

    SvaraRadera
  3. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2708336-fler-eu-migranter-en-utmaning-pa-centralstationen

    nog har något gått över styr!!

    SvaraRadera
  4. Det var just det som jag försökte beskriva med mitt blogginlägg.

    Det har helt plötsligt förvandlats till en mycket otäck situation. Kan man inte ens få sitta och samtala vid ett kafébord ifred, där man har betalt och beställt in från menyn, då har det gått alltför långt. Situationen har blivit ohållbar.

    Dessutom gäller den fria rörligheten för jobb och studier, inte tiggeri eller kriminella verksamheter.

    Tyvärr har problemet växt oss över huvudet. Vi har inbrottsvågar, vägpirater, bortforsling av diverse stöldgods ur landet, som man inte heller tagit itu med på allvar!

    Läget är akut och allvarligt!

    SvaraRadera
  5. Människohandeln inte att förglömma!

    Polisen har inte ens möjligheter längre att följa människohandeln, som har prostitution och andra kriminella verksamheter i släptåg. Än mindre har de resurser till att klara av alla lägenhets- och villainbrott. Det är bara kontrollera skörden av papper som dräller in från vår Grannsamverkan!

    Det håller på allvar att gå åt helvete med hela det här landet!

    SvaraRadera