Så räknar den mestadels underhållande kriminologiprofessorn emeritus upp en skara Göran-spaning 1-3, som han haft en komplicerat förhållande till mer än män, som burit andra förnamn:
Först ut i Göran-spaningraden är Göran Lindberg, juristen, polischefen, rektorn för polishögskolan och länspolismästaren, som talade sig varm för jämställdheten och därför fick smeknamnet, Kapten Klänning. HUR sjukt det hela varit inser man när man betänker, att denne person mässade om etik och moral i alla upptänkliga sammanhang!
Men när hans kollegor inom poliskåren tillslut insåg, att det var inte något missförstånd och påbörja en spaningsinsats mot Göran Lindberg. Insatsen hade kodnamnet "Operation Värdegrund", något som han själv hade som ledord i sina föreläsningar. Den värdegrunden var inte ens vatten värd, eftersom han i själva verket var en person som var kapabel till de mest groteska kvinnoövergreppen och slutligen också dömdes för dessa brott.
Fastän sona sina brott gentemot offren, som inte hade haft något att sätta emot, där stupade det svenska rättssystemet i vanlig ordning. Skadestånden blev som brukligt är i denna företrädesvis, förhärskande gubbärld ett riktigt hån mot offren. Så lite var offrens förstörda liv värda! Det är ett märkligt rättssystem och människosyn vi har i det här landet. Hade de här offren istället varit direktörer eller högt uppsatta ämbetsmän hade ljudet i skällan varit betydligt annorlunda.
- OK och avbockad även av mig på "Göran-utvisningsbänk", antagligen i samma veva som Leif GW Persson placerade honom där.
Anledningen är mycket simpel: min magkänsla är helt osviklig, när vibbarna väl är mottagna så är de.
Andre ut i Göran-spaningraden: Göran Persson f.d. statsminister.
- OK och avbockad även av mig på "Göran-utvisningsbänken". Dock hamnade denne Göran där långt innan Leif GW Persson förpassade honom dit.
Anledningen: sunda förnuftet sade mig, att där kunde det knappast röra sig om den ärligaste tillika skarpaste kniven i lådan. Hans tilltrasslade privatliv och förhållande till i synnerhet kvinnor talade sitt tydliga tecken, att här travde en riktig machogris omkring och att det sannolikt inte behövdes skrapas så mycket mer, innan ännu mer oönskade saker skulle se dagens ljus. Mao min magkänsla hade haft rätt även när det gällt honom.
Tredje ut i Göran-spaningraden: Göran Lambertz fd. Justitiekansler (JK) och sedan 2009 justitieråd i Högsta domstolen.
Jag har förstått att den infekterade stämningen flöt upp till dagern under sensommaren 2012, när nämnde Göran debatterade i SVT:s Aktuellt med Leif GW Persson och då Göran Lambertz försvarade vissa av de fällande domarna mot Sture Bergwall (alias Thomas Quick m.fl. hitta-på-namn, under den här tiden då det begav sig med massmordserkännandena, som var betydligt fler än de 8 som åklagaren som gjorde karriär på en chimär. Quick som även understundom gick under namn som ”Nana”, ”Cliff” och ”Ellington” de namnen och handlingarna, lät hämtat ur vilken välskriven fantasybok som helst. Men Quack-gänget gillade väl fantasy.) Göran Lambertz menade i en artikel i Dagens Nyheter s.d., att det "finns utomordentligt övertygande bevis om Bergwalls skuld". Redan journalisten Dan Larssons ifrågasatte Thomas Quick 1994 och även senare i mer detaljerad form i boken "Mytomanen Thomas Quick", som utkom 1998. Redan där måste det ha framstått för Göran Lambertz, att här stod det inte rätt till. Inte blev det väl mindre välgrundat av att Leif GW Persson bemötte och förkastade vad Göran Lambertz pekat på som bevis.
Kriminologprofessorn blev senare så upprörd över Lambertz inställning, att han vid en intervju med b.la. Expressen sa att han skulle "säga upp vänskapen med Lambertz". Mer skulle det bli under TV-debatten, när Leif GW Persson uppgav att Sture Bergwalls tidigare försvarare, Claes Borgström, var en av Lambertz bästa vänner, varför Lambertz enligt Leif GW Persson skulle ha varit jävig, som granskare av Quickutredningarna då han gjorde detta år 2006. Låter som en helt rimlig slutsats, men i Sverige förekommer ett otal liknande jävsfall.
I "Veckans Brott" hade kriminologiprofessorns tålamod nått sitt slut och det var det mer uppfriskande inslaget i en debatt som hörts inom svenskt media.
Så nu när Göran Lambertz i dagarna gav ut boken "Quickologi" där han anklagar den avlidne Hannes Råstam för att ha haft fel om Thomas Quicks oskuld, blev det nog bara droppen som fick bägaren att rinna över. Den numere emeritus kriminologiprofessorn m.fl. titlar, skall ha stor eloge för att han ingriper med att ekonomiskt och ombudsmässigt hjälpa Hannes Råstams anhöriga att föra ev. förtalstalan.
De allra flesta människor, som inte är åtalade för brott, står helt ensam mot en motpart som har betydligt större muskler (läs ekonomi), eftersom samhället har undergrävt varje form av möjlighet, att kunna få rättshjälp. Alla andra "möjligheter" som man kan vända sig till, är betalda av sina uppdragsgivare dvs. motparten. Det är sålunda fullt jämförbart med ett rejält och präktigt jävsförhållande. - Statsverket har mao aktivt medverkat till, att det inte längre finns någon likhet inför lagen. Det är enbart den som har tyngsta börsen, som kan sitta tryggt.
- OK och avbockad även av mig på "Göran-utvisningsbänken". Dock hamnade denne Göran där långt innan Leif GW Persson förpassade honom dit. Jag som alltid tidigare betraktat Göran Lambertz som en rådig och klok jurist, som visat prov på att han vågade sätta sig emot dunka-varandra-i-ryggsystemet i början av år 2005 och att han även ifrågasatt, att polisen inte DNA-testat en person i Catrine da Costa-fallet, som tidigare varit känd för styckmord (Catrine Bäckström var född -56 i Luleå).
Göran Lambetz hade även gjort sin notarietjänst vid Gällivare tingsrätt och var därför inte någon helt främmande fågel för mig.
Men när Göran Lambertz under 2005, i egenskap av justitiekansler inte yrkade avsättning av justitierådet Leif Thorsson, som genom ett strafföreläggande bötfällts för brott mot sexköpslagen, då föll Göran Lambertz definitivt & obönhörligt ner från den piedestal jag hade placerat honom på. - Det betyder att jag redan då insåg att Göran Lambertz i sitt ämbete ingick i den vida klanen ryggdunkare, beroende på åt vilket håll vinden vände. Poliser gick tydligen bra att hänga ut, däremot inte den krets han själv tillhörde.
 |
| Justitia utan ögonbindeln=symbolen för likhet inför lagen, viftar lite oseende med sitt svärd och vågskålar som får svaja fritt åt vilket håll som vinden blåser. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar