Hon försvann ur verkligheten en vårdag 1974. Ändå har hon inte slutat att förvåna omvärlden, som är stum av förundran.
Det var hon som t.ex. slet upp ytterdörren, när några småbarn ringde på, inte på hennes dörr utan på någon annans dörr där hon var på besök och så sa hon med en hög och påfordrande röst, medan småbarnen utanför darrade av förskräckelse:
- VAD gör ni här!
Sedan smällde hon igen ytterdörren med en sådan våldsam kraft, att dörrkarmarna gav upp en suck och utan att småbarnen ens så mycket som hade hunnit få något ord ur de vidöppna munnarna.
Sucken kom inte bara från dörrkarmarna, skall jag villigt erkänna.
Man saknar inte uppslag på händelser precis, när man väl stött på en sådan person som min kära syster... lilla My.
Sant?
SvaraRaderaVisst är det väl sant, det beror dock på om du menar bokstavlig eller bildlig sanning.
SvaraRaderaHar vi inte alla sådana människor runtomkring oss? Fastän vi inte delar samma föräldrar.
Dvs. våra systrar och bröder, oavsett ålder eller släkttillhörighet. Biologiskt släkt med varandra behöver man väl inte vara, eller?