tisdag 10 februari 2015

Det känns katastrofalt att man bara lagt ner Sveriges myriad av järnvägar, små järnvägspunkter och järnvägsstationer.

Jag har haft en lite mailkonversation om tåg, som pågått, stannat av och fått några ord till. Det slår mig hur mycket jag verkligen behöver dessa små normala konversationer, eftersom hela världen i övrigt verkar kunna slå ihjäl varandra vilken sekund som helst och av vilket "minsta lilla skäl som helst". 

Det känns helt enkelt livsnödvändigt, speciellt i tid då infektionen slagit rot i hela min kropp. Jag är tömd på alla mentala krafter och orkar inte ens bistå dem som drabbats av myndighets-Sveriges avarter.

I förmiddags när bomullen hade lagt sig i tjocka lager i mitt huvud, locket för öronen var ett faktum och det droppade från näsan, ömsom frös jag, ömsom svettades jag och efter ett varv in i köket insåg jag, att jag inte ens orkade fundera om jag skulle äta frukost, än mindre stiga upp. Det spelade egentligen ingen som helst roll om livet fortsatte imorgon, eller inte, kunde lika gärna kvitta.

Du kanske inte är i samma eländiga tillstånd som jag men kanske också behöver lite vila ifrån regelrätta krigsförklaringar, bestialiska dåd och girighetens svårbegripliga ansikte, som inte vet några som helst gränser.

Det hela hade inletts av ett mail, som andades känslan av att ha åkte tåg:

Just hemkommen från den lilla byn Nyhem på det ödsliga danshaket "Vänngåvan". Nyhem som Nordpilen, på sin tid, passerade på sin färd mot malmfälten. Många obekanta byar passerar fjärrtågen, men stannar gör ingen typ av rälsfordon numera. Inte ett stopp på sträckan Bräcke-Långsele, en hyfsad bit av det som kallas Norrland. Tror fan att ingen åker tåg?

Vänngåven är ett ganska fint namn på en dans/samlingslokal?

En sak som få vet är att banan Gällivare-Porjus blev klar långt innan Inlandsbana som sådan blev det. M.a.o. elektrifieringen av Malmbanan. Järnvägen behövdes för att bygga kraftverket i Porjus, transformatorstationerna och för att få elen till centralkraftstationen i Gällivare. Malmbanan elektrifierades i sin helhet 1915.
Småstationerna mellan Porjus och Gällivare gjorde livet något lättare i Jutsa, Allavaare, Kåsakobbo m.fl. bosättningar...

På min tid som lite brakskit i Malmberget, så åkte jag och min mamma tåg, rälsbuss mellan Malmberget och Gällivare och från Gällivare till Porjus. Tåg fanns också till Koskullskulle mycket hade säkert gruvan varit anledningen till.

Det kändes verkligen som om det var höjden av nymodigt då Gradins bussar började trafikera sträckan Malmberget - Gällivare och tvärtom, med biljettflickor som gick runt på bussen och sålde biljetter och tog upp betalning.

Snart revs stationsbyggnaden i Malmberget och järnvägsspåren likaså, var det verkligen ett smart drag?

Nedlagda järnvägar är mest tvärbanor till Inlandsbanan samt delar av densamma. 


Sträckan Karlskoga-Hälleforsnäs är delvis uppriven. Mora-Gällivare funkar under sommarsäsongen. 


Finns visserligen en del normal- och smalspårigt, som är borta på annat håll också. Man blir varse dem, när man helt plötsligt vid bilresa i Sverige passerar ett gammalt smalspårigt järnvägsnät. Ibland finns det inget annat där än själva järnvägsspåret, men ibland kan man åka dressin längs dessa banor.

Längs Norra Stambanan plockar man bort stationer. Går ej att komma av och på uttåget mellan ex Bräcke och Långsele. En hyfsad sträcka. Där emellan ligger hela Ragunda kommun, som helt saknar järnvägsstation numera.

Skulle heller inte gå att börja köra rälsbuss igen eftersom småstationer och perronger är borta.

Synen på kolonin "Norrland" besannas på många sätt...

En solskenshistoria (?) i sammanhanget är att det numera, vintertid, går dag- och nattåg till den lilla stationen Röjan vid Inlandsbanan på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. Från Stockholm förstås och visserligen för att skidturister ska nå Klövsjö och Vedalen. Finns ju ingen kontaktledning på huvuddelen av Inlandsbanan så diesellok gäller...

Inga/få människor - inga stationer. Steg två - inga tåg, steg tre - ingen järnväg...

Vem driver frågan om elektrifiering av Inlandsbanan? Bottnia- och den aviserade Norrbottniabanan följer ju kusten där det bor litet människor.

Upptagningsområdet Göteborg/Västsverige skulle enklare nå fjällområdena i Dalarna-Härjedalen-Jämtland-Västerbotten via Inlandsbanan. Och omvänt. Nu åker man över Hallsberg eller Stockholm. En jäkla omväg.

Från Storumans station är det inte långt till Tärnaby eller Kittelfjäll eller, eller...

I Östersund kan det funka med Norra Stambanan, eftersom det mest är Stockholmare som åker till fjällen i norra Lappland. Jvg Luleå/Boden och uppåt har funkat under förra seklet.

Men det skulle inte göra något om man uppdaterade Storuman-Arvidsjaur-Jokkmokk-Gällivare också.

I Göteborg har man svåra logistikproblem och även här visar hur galet rivningshysterin har drabbat till förmån för usla och kostsamma alternativ, där slutkostnaderna endast står skrivet i stjärnorna. Dvs. vi håller som bäst på att föröda framtiden från dem som den tillhör.

Sverigeleden för cykel går på den gamla upprivda smalspåriga järnvägen från Göteborg ända upp till Stockholm och de små stationshusen finns kvar längs sträckan. Tågnätet blev cykelbanor istället och hur kontraproduktivt det egentligen varit det förstår man när man kommer till Italien, där man kan åka lokaltåg mellan de flesta små samhällen och orter.

Åka tåg eller kommunalt är rena rama katastrofen idag och hur konstigt det än må låta, eftersom man inte klarar av de uppdrag man åtagit sig: utarmas landsbygden i allt snabbare takt, trots de större städernas helt uppenbara problem, som inte går att sopa under mattan: bostadsbrist, segregation, arbetslöshet, hemlösheten och allt annat som blivit väldigt väldigt väldigt galet.
HUR kunde Sverige få avvecklas till ett, med raska steg kommande U-land för gemene man, där vi inte ens har en landsbygd som kan försörja oss med inhemsk mat. Hur kunde det gå så illa och så snabbt...

2 kommentarer:

  1. Morrn Gun. Det Svenska järnvägsnätet börjar efter alla omfattande bolagsbildningar och annat stolleri, likna flyget med Aeroflot. Man betalar biljetten där man lyckas efter allt krångel hamna. Haparanda kommun satsar 5 miljoner för att upprusta järnvägsstationen. Fan det går ju inga tåg hit. Men de tänker göra det till nån sorts resecenter. Med tanke på hur uselt de svenska tågen går vintertid lär det inte bli nån vidare trängsel där vintertid. Ha en bra dag trots allt.

    Mad Max

    SvaraRadera
  2. Ja, morrn och morrn. Lunchtid iaf... ;)

    Just det vi också menade. Det hela liknar storsnurr och skulle det nu inte vara så att det var sant, så skulle det kunna klassas som en riktigt bra amsaga! Blir nog stoff för nästa nobelpristagare i litteratur (=att bara beskriva verkligheten).

    Du får väl trösta Dig med att de i vart fall har rustat upp istället för att bara riva och jämna med marken, alltid något att glädjas åt.

    Ha´en bra dag själv Mad Max, trogne vapendragare.

    SvaraRadera