Rundresa Spanien Dag 3 Malaga

Efter frukosten tog vi oss en tur till Media Mark och köpte kortläsare som glömts kvar hemma 14 Euro, kostade den glömskan. Men vad gör väl det. Vi knallade iväg till buss/järnvägsstionen med det klämkäcka läspnamnet, som får en att låta som en riktig spanjorska. Rolig utsmyckning hade de klämt dit sedan sist. Men i övrigt var det lika ofärdigt på en del ställen, som förra gången vi var i Malaga.

Köpte biljetter till Malaga Tour (Sightseeing), eftersom vi inte gjort det förut i Malaga. Det var nu hög tid att få en total överblick över hela Malaga. Få hela kartan inplanterad i huvudet. En biljett kostade 16 Euro och det är det väl värt. Men det blev många hop on/hop of  från bussen. Hett så in i glödheta i solen och sightseeing skall man se från bussens övre plan.

Stranden i Malaga låg öde och tom VEM orkar ligga och vändsteka sig i 30 graders hett i skuggan....

Tapas tapas och åter tapas... det är ett väldigt småätande folk. Ofta gratis tapas till vinet, men det är uträkning bakom det hela, därför att tapas till ett glas vin det gör att suget efter mat tilltar för att inte tala om törsten. Dock fungerar jag inte så. 5 smårätter för 9 Euro går man runt på rätt länge. Min favorit är Gambas al Ajillo (räkor i vitlök), som serveras rykande heta i sin egen form. De är enormt goda tillsammans med en liten yttepyttebit baguette, som doppas i det aromatiska vitlöksspadet…

Inne i Katedralen i Malaga (tyst och svalt!) hade man försökt sig på en annan variant av Michelangelos Pietá, som finns i St Peterkyrkan i Rom. Men här hade den döde och korsfäste Jesus halkat ur Marias famn.

Jag blir alltid lika glad när jag hittar gamla notböcker. De är riktiga konstverk och man kanske inte tänker på det till vardags, men även noter har haft sin egen utveckling och förändrats genom tiden.

Förargligt men jag har glömt vem som målade denna våldsamma tavla, som man inte kan låta bli att hajja till vid. -  Skäms på sig Gun!

Däremot fanns i Katedralen, Alonso Canos Madonna del Rozario. Cano var en mycket speciell herre. Han blev hovmålare i Madrid och gjorde flera utsmyckningsarbeten. I Pradomuseet i Madrid finns bl.a. hans tavla "Kristi lik upphållet (eller det kanske skall vara upprätthållen) av en ängel". Det låter inte speciellt lustbetonat, men det var Cano inte heller själv. På grund av sitt våldsamma temperament och misstanken om hustrumord blev han tvungen en tid att hålla sig borta från Madrid. Han höll till i flera spanska städer men hamnade slutligen i Granada, där han blev överbyggmästare vid katedralen i Granada. Även Magdalenakyrkan i Granada bär spår av hans yrkeskunnande.

- Nej, jag vet inte vad en överbyggmästare i Spanien gjorde på 1600-talet, men jag antar att man är en överdängare på kyrkobyggnader, eller så var han bara det som en överbyggmästare i Sverige var=bygglovsgranskare. Men sån´t lär väl inte ha funnits i 1600-talets Spanien, det känns mer som om det bara är en svensk nutidsåkomma.

Den här bilden fick mig att förstå hur exceptionella foton kan komma till, även om denna inte är av någon högra klass. Den erfarenheten gjorde att jag fick en riktigt bra bild av Uppståndelsekyrkan i St Petersburg, som är alldeles omöjlig att få ett bra foto av, med kameran direktriktad mot kyrkan. Jag hittade och fångade den i en bils bakruta, där den avspeglades.

Pablo Picasso föddes i Málaga i Andalusien, i ett hus vid Plaza de la Merced. Det var rätt häftigt att sitta i hans trädgård, sedan vi knallat runt i museet, huset, som bjuder på lite överraskningar, som jag inte skall avslöja.

Det var konstigt nog en mycket speciell känsla, att sitta där på bakgården och kika upp mot de fönster och veta bakom dessa fönsterrutor och öppna balkongdörrar, där hade hans liv hade pågått och det kändes för ett ögonblick att tiden hade stannat. Jag hade inte blivit ett dugg förvånad om någon av dem hade stuckit ut huvudet genom de öppna bakongdörrarna med "spyräcke".
Nu suckar min dotter högt! Det finns nämligen ett Picasso museum i Barcelona också, eftersom det var där han tillbringade många år av sina studier. Av antalet år att döma och ofullbordade verk i Barcelona, så måste han ha ägnat sig mer åt andra nöjen än sin blivande karriär. Det var först när han kom till Madrids konstskola, som det blev fart på studierna.

Men i museet i Barcelona, som ligger bland de gamla slingrande gränderna, där har man ju inte lyckas plantera in ett enda verk som han slutfört, vilket fick det att tillslut riktigt ånga ur öronen på min dotter, som är en riktig konstnärssjäl och inte minst en riktig sprinter på att färdigställa sina verk. Hon avskyr Picasso, som måste vara en världsmästare på att ha lämnat påbörjade verk efter sig.

Jodå, jag blir grön av avund på min dotters snabbhet, därför att vad än jag gör så är det i lus på tjärsticka-variant. Jag är nog mer besjälad med Picassos konstnärshastighet, men i övrigt har vi inte många gemensamma nämnare, jag kan t.ex. sätta dit näsor och rätt antal ögon på ungefärlig rätt plats. Det privata planet skall vi inte ens tala om!

Tja, jag tillhör nog inte nutidsfreeken, dylika byggnader går jag igång på med att betrakta, det finns så mycket att hitta i utsmyckningen. Jag undrar alltid men hur kom man på att man skulle göra så där? De mest enkla lösningarna och saker kan se våldsamt märkvärdigt ut, ända tills man börjar studera hur det egentligen är gjort. Men alla dessa utsmyckningar med gubbar och amoriner och annat hejsvejs, det har nog krävt sitt mått av konstnärskap.

Växtligheten är rätt fascinerande på dessa breddgrader.  Vad sägs om en liten dadelpalm inne i vardagsrummet?

Eller en hibiskus?

Denna änglatrumpet är något större än min, som varade endast en sommar.

Idol á la Malaga?
Aquí vamos!

Monstera i krypvariant. Min här hemma har rundat taket. Denna vinter har den dessutom fått oss att gå hukande fram till TV-soffan. Det är väl straffet för att den inte fick stå kvar i hörnet och slicka TV-rutan. Men jag har inte haft ork att börja bråka med den just nu. Om ett tag skall den få en stödkorsett för dålig hållning. Kutryggig Monstera som hindrar all framfart är ingen höjdare att glo på, eller umgås med.

Alcazaba, en arabisk fästning, av modell större. Här på fotot ungefär som en fondvägg. Byggt på 1000-talet, byggherre här är dock en morisk kung, men som erövrats av nasriderna (se resmål Alhambra). Alcazaba är nu hem till det arkeologiska museet, som vi inte besökte. Jag har lite svårt för det här med arkeologiska museer. Det är liksom inte riktigt min grej.

 Eftersom jag nu berättade att vi tog en dagstur med Hop On Hop Of Malaga Tour (Sightseeing), så får jag väl glänta på på lite utsikt från den bussturen.

Jag gillar arkitektur, men det kanske redan har framgått. Vissa byggstilar fascinerar mig mer än andra. Skulle jag välja mellan en betongbunker i fyrkantig stil, totalt avskalad, eller en dylik byggnad, skulle valet bli väldigt enkelt. Min hjärna vill helt enkelt ha roligt!

Här på Malagas gräddhylla fanns många hus och lägenheter till salu. Det har säkert inte förändrats med tanke på det ekonomiska läget i Spanien. Men varför köpa, när man kan hyra och känna sig för, vart man vill bo. Om man nu skall tillbringa vinterhalvåret, eller en del av vinterhalvåret på lite varmare breddgrader, någon gång, eller mer frekvent.

Framemot kvällningen var det riktigt skönt, att komma ner till stranden igen och känna en stilla bris från havet. Vi satte oss ner och jag grävde ner tårna i sanden en stund, innan vi tog oss tillbaka till hotellet. Vilade ett slag och gick ut vid 21-tiden för att äta.

Beställde Paella mix, men fick en Paella Valencia. Det var snubbelfot som serverade på Pasteria Anglada. Han rörde ihop beställningarna, hade lite svårt med allt annat också. Men man lär sig att ta det mesta med ro. Han hade väl gått i lära hos Basil och Manuel, ni vet mannen från Barcelona....