Google+ Followers

lördag 17 januari 2015

Rundresa Spanien. Córdoba - Dag 16 Dagen som fylldes av frågan: Kan det finnas minnen från tidigare liv?

Jag vet inte hur många av er som såg en programserie för bra många år sedan. Den gick i TV 5 och hette "Tidigare liv" där diverse olika personer under hypnos ledd av Jörgen Sundvall i Gränna kunde lämna häpnadsväckande detaljer, som visade sig stämma på bra många punkter fastän personen ifråga aldrig hade varit där i verkliga livet. Jag minns att jag fäste mig vid en av dessa personers berättelser, eftersom han inte verkar vara typen för att kunna manipuleras. Det var den kände konstnären Ernst Billgren. http://www.expressen.se/noje/har-stred-han-for-danskarna/

Vid en närmare efterkontroll av de uppgifter som Ernst Billgren lämnade under hypnosen, fanns även i hans fall en rad uppgifter som inte gick att bortse ifrån, eftersom inte han heller kroppsligen i detta liv funnits på plats, eller känt till något om vad som berättats under hypnosen.

Det där låg och grodde ett tag ända tills den dagen jag själv av helt andra skäl vände mig till Jörgen och bonusen blev så att säga i förlängningen, att jag själv kunde uppleva tidigare liv. Det hela var mycket förbryllande och jag vet ännu idag inte om jag själv bär en urkärna i mig själv, som överlevt den kroppsliga döden, eller om det kan vara så att det är helt andra saker som kan spela roll. Inom kvantfysiken tycker jag mig ha funnit en komponent, som kan tala för att det inte är helt omöjligt att det kan vara så, att en del av allt det som är "jaget" kan överleva den kroppsliga döden. Det här kan man möta hos små barn om man är observant på deras berättelser och en del barn hävdar med större emfas än andra.

Vad som kom fram i mina egna tidigare-liv-upplevelser, eller om det är andra personers starka minnen, som jag kan ha fungerat som mottagare av (likt en radiomottagare), det vill jag däremot låta vara osagt. I det fallet gör jag som Ernst Billgren, det överlåter jag till kvantfysikerna att studera närmare. Däremot kunde jag se kvalitéer hos mig själv, som mycket väl överensstämde med kärnan av det jag upplevde i dessa tidigare liv. Det här är ett stort och vitt begrepp och det finns mycket jag hade kunnat skriva här, men jag avstår.

Var sak har sin tid i våra liv, det enda jag kan dra någon som helst slutsats ur en dylik upplevelse är att man blir varse sig själv på ett djupare plan, att man bara får en bekräftelse av vad som rör sig inom den egna alldeles personliga sfären, som man aldrig egentligen delar med någon annan människa. Det finns något som Carl Gustav Jung skrivit om i det kollektiva undermedvetandet, som det finns all anledning att fundera över, eftersom det är många människor som kan varsebli stora katastrofer.


http://sv.wikipedia.org/wiki/Kollektiva_omedvetna

Vi hade ett intressant samtal om detta långt senare och Jörgen svarade på min fråga, om vad han själv trodde om detta märkliga fenomen egentligen handlade om, att någon kan ligga försänkt i hypnos och berätta om så specifika detaljer från tidigare liv.
Jörgen svarade mig, att han visste faktiskt inte, men ett visste han: han hade lärt sig mycket geografi på kuppen. Han berättade för mig om ett tillfälle då han själv blivit oerhört skeptisk och tänkt när personen berättat om en strand på Gibraltar under andra världskriget "Inte en chans! Det kan inte se ut så där". Vid en närmare kontroll visade det sig att Jörgen hade haft fel.

Själv blev jag alltmer förbryllad över vad som hade hänt mig under tidigarelivregressionen/Ihypnosen, eftersom det på intet sätt varit så att Jörgen på något sätt påverkade mina svar, utan jag själv utifrån vad som rann upp i mitt medvetande berättade av egen förmåga. Jag har också mina skivor som spelades in från de tillfällena och jag kan notera att svaret kommer enbart från mig och Jörgen leder mig inte vidare in på några egna påhittade spår. Till en början så lade jag bara det åt sidan, men efter att det gått ett år så lyssnade jag på den första skivan och kunde bara än en gång inse att det är jag som hela tiden berättar ingående om vad som kommer till mig och där jag utförligt beskriver omgivningar och situationer.

(Det var inte som i fallet med Thomas Quick, där terapeuterna skapade falska minnen - jag vill starkt poängtera det, med tanke på det skrämmande resultat som kan bli, när man under hypnos manipulerar en person).

Det går inte att belägga Jörgen med något manipulerande under hypnosen, därför att tidigarelivregressionen har inga dylika inslag överhuvudtaget och att vara försatt i hypnos, är egentligen bara ett sätt att nå skärpa av det eget medvetande, fri från all påverkan utifrån, som vi i annat fall alltid behängs av. Hypnos är egentligen inget underligare än att man är klart medveten om allt som händer utanför, det finns inte i något led man inte kommer ihåg vad som äger rum under hypnosen och i en hypnossituation man kan i vilket ögonblick som helst även bryta hypnossituationen helt av egen förmåga.

Men jag höjer samtidigt ett varningens finger över detta med hypnos, därför att felanvänt går det att övertala människan de mest makabra. Det kan fungera precis likadant som en del föräldrar, som separerat från den andre föräldern gör: hjärntvättar barnet. Därför finns all anledning att höja ett varnande finger, därför att det går faktiskt under hypnos att övertala en person om, att den räknar till fyra fingrar även om det sitter fem fingrar på handen!

En gång i tiden var nog de här byggnaderna så gula, som de var i min tidigarelivregression.


Marken hade alltjämt kvar den väldigt speciella och gula färgen.

Det var en märklig upplevelse att känna igen byggnaden, trappor, utsikt och även förstå att allt jag beskrivit i verkligheten fortfarande var så.

Känslan var obeskrivbar och alltjämt, fastän jag är helt på det klara med, att man bara kan och skall leva det här livet fullt ut, går jag alltjämt och funderar på om jag skall, eller inte skall göra en större research över det jag fått till mig, eller om jag bara skall släppa det...
Utsikten och svalkan finns inom djupet inom mig och jag är helt övertygad om, att nattsvalkan är precis som jag upplevde dem under tidigarelivregressionen.  Sedan om det är min egen, eller något jag mottagit ett minne från som svävar runt i sfären, det saknar egentligen betydelse för min egen del.

utsikt från en annan position

fortfarande uppe på taket.... OM det verkligen varit jag, så förstår jag varifrån mitt behov & känsla av att betrakta något i ensamhet, när allt är lugn och ro och vardagslarmet lagt sig. Som liten satt jag ofta uppflugen i ett högt träd. Betraktandet ovanifrån har alltid varit en befriande känsla hos mig.

Stå vid en vägg och försiktigt skrapa lite för att se om det även är lika gult inunder är frestande. Men jag avstod, det saknar betydelse eftersom jag förstår att min upplevelse kommer från en verklighet. Det är bara en fråga om VEMS verklighet det var.

Inse att Córdoba har en mycket speciell snideritradition är bara något ytterligare.

Hemska EU-beslutlampor som fullständigt förblindar mig med sitt skarpa sken.



Det här med spår och även utplånade spår, det blev en svår sak att hantera, även om jag intalade mig själv, att jag var tvungen att släppa det.
Ändå kunde jag inte låta bli att fundera varför vissa skyltar var borttagna och vad som egentligen hade stått på dem. 

Här borde det ha varit enbart apelsinträd och vatten och längst bort i trädgården började hjärtat klappa fortare, hade det funnits ett stall där.... JO, det är klart att det hade gjort det.

Det måste ha funnits lika många stridigheter, som dem jag själv kunde berätta om i min tidigarelivregression.
Jag kände inte igen höjden på marken och blev ett slag mycket förvirrad, men så fick jag syn på en utgrävning längre fram längs muren ner mot floden och då visste jag att även det "minnet" var helt rätt. Jag undrar bara vad som funnits ovanför dörren och om det verkligen inte suttit sniderier i form av facklor även här vid dörren.



Allt gammalt var inte helt utplånat och ersatt med nytt.
Jag skulle behöva nå kontakt med en historiker, som är inkörd på i vart fall hälften av 1300-talets händelser i södra Spanien och ända fram till år 1427 i Córdoba. Finns t.ex. dödsfall registrerade i 1427 års Córdoba och barn?

Vandra på den plats där jag, eller det minne jag tagit emot likt en radiomottagare (vilket det nu än är), mött sitt öde var en mycket märklig känsla, att kunna peka ut:  här var det, som det skedde och att sedan flacka runt med blicken sökande efter en möjlig plats där jag (den här personen - vem det nu än har varit) tagit sig nerför den branta trappan ner till båten, i ett annat skede och under bron tagit sig längs med floden dit den flyter fram (den flyter mot Sevilla-hållet kunde jag konstatera), det lämnar en evighetsfråga hängande kvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar