"Tusen gånger god natt",

såg vi på bio Roy i Fårösund för någon vecka sedan.

Filmen går alltjämt på de svenska biograferna och är en mycket sevärd  vuxenfilm, till skillnad från det alltmer tvivelaktiga utbudet, som jag i mångt och mycket tycker påminner om tonårsfilmer och i många fall rena rama barnfilmerna, alternativt är en släng av dataspelens världar.

 Den norske regissören Erik Poppe har grävt djupt i det komplicerade ämnet, vilket pris som får betalas för krigsrapportering och vad det är för mekanismer som kan styra en människa, trots den uppenbara risken för sitt eget liv.

Än mer obegripligt blir det i min värld, när det finns en familj någonstans i kulisserna. Vad är det som driver en människa till ett dylikt arbete. Filmen tycker jag i mångt och mycket tydliggör vad det kan vara fråga om. Helt enkelt vad det är för olika mekanismer som kan driva en människa till ett dylikt arbete.

Enbart i Syrien har över hundra journalister dödats sedan kriget utbröt 2011, enligt CPJ, en organisation för skydd av journalister. Trots det går de allra flesta konflikter nästintill spårlöst förbi, eftersom obalansen i rapporteringen bidrar till att forma folks uppfattning om världen. 

Enligt Virgil Hawkins docent vid Osaka School of international public policy har medierna misslyckats med sin dubbla uppgift: de fungerar varken som tillförlitlig spegel av verkligheten, eller som en vakthund gentemot andra aktörer. 88 procent av världens konfliktrelaterade dödsfall efter andra världskriget har inträffat i Afrika (6 procent i Asien, 4 procent i Mellanöstern), men mediernas nyhetsvärdering är närmast den rakt motsatta. Hur den fördelningen kommer att se ut efter den nya oroshärdarna, som tycks sprida sig som en löpeld återstår dock att se.

Bilderna är från National Geographic fotografen Steve McCurry utställning i Köpenhamn midsommarhelgen 2012 och just de här bilderna från den stora utställningen skildrar "Kuwaitkriget".
Mao allt går i dålig repris och åter bombar USA, målet är nu inställt på Isis i Irak istället för de egna oljeintressen. http://gun-m-ek.blogspot.se/2012/06/national-geographic-fotografen-steve.html

Frågan återstår fortfarande: gör medias rapportering någon skillnad överhuvudtaget, eftersom den också är styrd av andra krafter.