Google+ Followers

lördag 30 augusti 2014

Stadsbibilioteket i Göteborg har nu svartlistat föreningen Cui Bono och sagt upp avtalet med dem.

Jag måste tillstå att jag har väldigt svårt, att förstå anledningen till det. Därför att det betyder i slutändan, att vi nu hamnat i ett godtycke, som allvarligt inskränker/kränker yttrandefriheten.

Här är ett utdrag av de föredragshållare, som funnits genom Cui Bono: http://www.foreningencuibono.se/

Många av föredragshållarna tycker jag är synnerligen intressanta och hade mer än gärna lyssnat till en hel del av föredragen, som jag dessvärre har missat.

Anledningen till den drastiska åtgärden från Stadsbibliotekets sida är att Karl-Olof Arnstberg, fd professor i etnologi, skulle hålla ett föredrag, som det på förhand är svårt att ha någon bestämt uppfattning om vad infallsvinkeln skulle komma att ligga. Arnstberg har bl.a skrivit om romer i en bok som uppfattats som rasistisk. Själv kan jag inte ha någon uppfattning om det, eftersom jag inte läst något av hans skrivna ord, eller mött hans uppfattning. 

Men det i sig betyder också, att jag själv mer än gärna hade gått och lyssnat på det föredraget. Bildat mig en egen uppfattning om hans utläggningar.

I spåret av den smutsigaste valkampanjen inom svensk historia hade det varit på sin plats att göra det, eftersom jag har föga förtroende för ryggvändare, våldsverkare och de som genom att högljutt sabotera vad någon annan har at säga, själva tar sig rätten att tysta. I min värld klassas alla dessa former, som att ta lagen i egna händer och enbart värdiga diktaturer. I ett civiliserat samhälle möter man meningsskiljaktigheter med regelrätta samtal, så länge det inte gäller hets mot någon, oavsett tillhörighet - Varför svenskar inte omfattas av denna lagtext är däremot svårgripligt. ALLA oavsett etnisk identitet, sexuell läggning etc. borde ha samma rättsskydd. Kan man inte klara av så elementära saker kan man lika gärna krypa in i den där grottan där man kommit ifrån.

http://fof.se/tidning/2011/3/de-undflyende-romerna Sverige bär på en svart historia, när det gäller förhållandet till romer.
Mellan åren 1914-1954 var romsk invandring till Sverige förbjuden. Det innebar att romer inte kunde söka skydd i Sverige under andra världskrigets förföljelser. De romer som levde i Sverige fick det etter värre. Enligt 1923 års fattigvårdslag fick ”zigenare och tattare” inte vistas mer än tre veckor i samma kommun – sedan skulle de förpassas. Denna ordning praktiserades ända in på 1970-talet inom många kommuner i Sverige.


De familjer med romsk härkomst, som var bosatta i Malmberget under min uppväxt på 50-talet skilde sig inte från någon annan där bosatt familj, mer än att de äldre damerna bar sina egna kulturella dräkter, som vilken annan folkdräkt som helst. Tack och lov fick de barnen gå i skola, de bodde i vanliga hus och lägenheter och var en del av samhället. Det fanns inget vi och dom. Jag är glad över att jag växt upp med dylika värderingar och inte kände till, att det kunde vara helt annorlunda på andra platser.

Under mina yrkesverksamma år inom den svenska kriminalvården har jag insett vilka kulturella skillnader det finns, i de fall då man istället valt, att inte inlemmas i det svenska samhället. Tvångs/barnäktenskap har varit det absolut mest bekymmersamma problematiken i de fallen.

Under andra världskriget kryllade det av nazister i Sverige. De lär ju inte bara ha försvunnit över en natt. Det bästa botemedlet mot svårare meningsskiljaktigheter är öppna och fria diskussioner, våld eller förbud har aldrig varit lösningen på allmänmänskliga åsikter. Det är också på det som våra lagar om yttrandefrihet grundar sig på. Trots allt vad nu än FN tagit sig ton om är det så, att samerna alltjämt har negligerade rättigheter av den svenska staten. Det talas det däremot väldigt tyst om både inom FN och även hos de här anhängarna, som säger sig vara förespråkare mot rasism!

De länder som gör upp och diskuterar sitt svarta förflutna är de enda, som tillhör framtiden. Resten tillhör alltjämt de hycklande med en osmaklig dubbelmoral.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar