tisdag 10 juni 2014

Styckningsdråp och andra blindskär.

Högsta domstolen nekade prövningstillstånd och därmed är fallet med den unga styckade kvinnan i Boden, Vatchareeya Bangsuan, avslutat. Vi har med andra ord fått något nytt begrepp i lagen, som måste gå under benämningen styckningsdråp. Helt uppenbart ett litet förargligt olycksfall si så där i förbifarten, som bara råkade hända, ett styckningsdråp...

Det stora antal rena avrättningar som ägt rum där offret varit en fru, flickvän eller har hunnit bli en dylik fd sådan, genererar inte längre några kännbara straff. Betänker man då att det sker en straffreducering av den egentliga utdömda strafftiden, blir det totalt obegripligt. Det kostar inget att avrätta en annan människa, ta hela livet och framtiden ifrån en annan person, ta sig rätten.

Jag trampade på och kände hur vinden rasslade i löven, det var skönt när det fläktade. Korna som betade på ängarna, eller låg loja och tittade upp när jag susade förbi med cykeln, iakttog mig ungefär som om de tänkte: Fara fram på en grunka med några runda saker som rör sig, kan det vara något?
De otäcka tankarna fladdrade bort i vinden ju längre jag hann längs det nerlagda järnvägsspåret.
Vatchareeya Bangsuans liv fladdrade bort i vinden. Men kommer hon att förbli där i det bortglömda. Kanske ändå inte. Hon försvann samma dag, som jag firade födelsedag. Säkert går det väl inte att vara, men för mig känns det troligt att det var den dagen hennes unga liv utraderades av någon som ansåg sig ha den rätten.

En firar födelsedag och en annan förringas rätten, att någonsin kunna göra det i framtiden. Så olika våra liv kan gestalta sig och ändå inte. Jag har också varit en ung flicka med alla mina drömmar om framtiden. Mina drömmar grusades men smulades inte sönder till ett intet, som hennes gjorde. Vad var det sista hon tänkte? Jag vet själv av egen erfarenhet, att man hinner tänka mycket, när man inser att livet håller på att flykta ifrån en. Allt blir så glasklart, så kristallklart, så enormt medvetet....

När jag nått de ängarna där en pilgrimsfalk brukar stå och ryttla, eller göra sin uppvisningstur i luften, skärpte jag blicken och trodde för ett ögonblick, att jag inte skulle få se den idag. Men den kom där än en gång, precis när jag gett upp hoppet. Dock så gjorde den en lång svepande tur innan den återvände och försvann bland klipporna vid skogspartiet. Det var något nytt beteende.

Jag cyklade vidare en bit, men inte längre än att jag kunde slå mig ner och plocka fram en flaska vatten ur cykelkorgen och ändå hålla blicken mot klipporna där den hade försvunnit. Kråkorna kraxade lite längre ner kring klippartiet i skogen och det hördes också något, som jag uppfattade som ljud av fågelungar och plötsligt dök pilgrimsfalken upp igen, men nu var den i sällskap.

Det måste vara ett par
tänkte jag. Ögonblicket därpå trodde jag nästan inte mina ögon och förbannade mig själv över, att jag inte hade lagt ner min pappas gamla kikare i cykelkorgen. Helt uppenbart fick jag bevittna något som jag dessförinnan aldrig någonsin har sett: Pilgrimsfalkungar som sannolikt var ute på sin första flygtur.

En svettig man stannade sin cykel bredvid mig och frågade efter en liten ort. 

- Ojdå, svarade jag, då har du cyklat alldeles för långt och får vända tillbaka. 

Efter ett väldigt dividerande var han inte längre säker på ortsnamnet och tillade att det var något med red.

- Jamen då har du hamnat på alldeles rätt sida av Sverige, svarade jag, därför att här kryllar det av ortsnamn, som innehåller ordet red. Du kan nog ta dig en tur förbi Ulricehamn också och ändå hitta ortsnamn, som innehåller ordet -red.
Jag talade om för honom att kunde han inte precisera sig lite bättre var det nog en svårare historia att reda ut, eftersom i den här nejden finns skyltning för gårdsnamn. Han tackade för sig och vände på cykeln och försvann, som i ett sporrsträck.


Själva ordet red
lär betyda "röjd mark", eller "röjning i skog". När man tänker på Ullared, köpparadiset nr 1, så förstår man att ordet i det fallet har fått dubbel bemärkelse både naturmässigt och även företagsmässigt. Ständigt går det shoppingresor till Ullared och TV-program om just Ullared har det inte heller saknats. Men än så länge lyser både Knipared, Bingared, Björsared, Dockered, Dansered, Kappered, Gullered och Angered med sin frånvaro på pengahimmelen.

Tankarna på alla red-namn avstannade och jag klev av cykeln för att studera hur ett UFO-ägg blir till. Det är något helt annat än när jag som liten fick vara med resten av släkten hemma hos mormor och morfar på slåttern och räfsa hö, som hängdes upp på långa hässjor för att torka, innan de kördes hem med häst och vagn till den stora höladan.

Jag hade precis börjat trampa på igen, när den förvirrade cyklisten körde förbi mig, han hade helt uppenbart varit på någon avtagsväg, eftersom han kunde passera mig en gång till. Hittat hade han också det han sökte, ett hus som han skulle titta på. Konversationen skedde i hans cykelfart och två ögonblinkningar bort så var han åter försvunnen, medan de sista orden dränktes av suset från trädens löv. Medan jag steg av cykeln igen och fotograferade midsommarblomster, som är min uppväxts blommor.

Det är ett spännande landskap att cykla omkring i. Det är inte bara en unik bygd, utan här finns även djurarter och växtarter som är unika, så är det också klassat som ett Natura 2000. Men det hindrar inte, att ett av våra större byggföretag med myndigheternas goda minne för härja fritt och dumpa allsköns goja rakt ner i backen. Man kan undra vad flodmusslorna, bävrarna och salamandrarna kommer att tycka om det här i framtiden.

http://stadsmuseum.goteborg.se/wps/wcm/connect/2340ad37-1418-421f-b62b-ce0b04dee20d/Bergum_pilotstudie_v%C3%A4rdefulla_odlingslandskap.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=2340ad37-1418-421f-b62b-ce0b04dee20d

Sverigeleden går från Göteborg till Stockholm längs det nedlagda tågspåret och har diverse avkrokar, som leder in på andra cykelleder. Så här i ljuvliga sommartider passeras jag mellan varven av cykelturister. Några småkillar i förskoleåldern, eller möjligen förstaklassare, undrade vad jag hade i cykelkorgen. Jag som gillar att gäcka barns fantasivärld, talade om att i den finns det alltid stora hemligheter. Jag möttes av två foderluckor på vid gavel och ögon stora som tefat. De såg ut att tänka: Milde himmel det är nog en riktig häxa, som drar runt längs cykelleden. 

När jag kom hem och ställde upp den återanvända mineralvattenflaskan på köksbordet, tog jag på mig läsglasögonen och helt plötsligt förstod jag varför den här pantflaskan aldrig lyckas pantas på ICA. Flaskan kommer från resan till Leningrad och följaktligen står det på ryska på andra sidan. Den blir nog bra att ha med sig till Angereds Arena i fortsättningen, så smälter jag bättre in i den multikulturella miljön i det gigantiska plurret, som t.o.m. har bassänggolv som går att höja och sänka. Dvs. varmvattenbassängen.

Jag har gått från träning i Hagabadets Jungentmiljö till Angereds Arenas ultramoderna, där man bara förväntar sig att någon rymdvarelse kliver rakt in i den gigantiska sportanläggningen, eller ner i någon av de otaliga bassängerna.

Lady in a Green Jacket - August Macke

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar