lördag 10 maj 2014

Det har blivit en otäck anda, när alltfler kommuner har blivit en herrelös blandning av moraliskt förfall och godtycke.

I Göteborg finns ännu ett nytt enfrågeparti, som fått namnet "Öppna Göteborg!" http://www.oppnagoteborg.se/

Nu har det partiet även en nättidning som heter "Visslan". http://visslan.se/

Det som är så djupt tragiskt är, att dylika partier överhuvudtaget skall behövas. Så borde inte vara fallet, eftersom vi har lagar och arbetsordningar, som borde styra vår arbetsmoral och rättssäkerhet.

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz konstaterar efter en långvarig och krånglig insyn i korruptionens Göteborg, att det i stort sett inte finns några kontrollfunktioner i Göteborg. Dessvärre är Göteborg inte ensam om den saken, utan det här är ett fenomen som är enormt utbrett i Sveriges kommuner.

Lika illa är det också i alla svenska myndigheter och där går inte ens regeringskansliet fria, eftersom många alarmerande uppgifter kommit enbart det sista året. Pengarna har flödat fritt, utan någon större uppföljning. Riksrevisionen har mao haft ett styvt arbete bara de sista åren och ändå är deras arbete enbart en hastig visp på ytan.


En annons i Öppna Göteborg den 25 april har fått en snillrik vikning http://www.oppnagoteborg.se/blogg/ 
Vikningen i annonsen på det göteborgska socialdemokratiska kommunalrådet Anneli Hultén har efter vikningen fått en betydligt sannare framtoning. Sanningar brukar alltid komma fram på ett eller annat sätt oberoende i vilken kommun dylikt förekommer. Här i Göteborg fanns också en kommunpolitiker som ville vara anonym pga rädsla att bli utstött av partiet. Här gällde det frågan om trängselskatten:

- Inför valet 2010 blev vi alla tillsagda att hålla käften. Trängselskatten fick aldrig bli en valfråga.

Själv är jag rätt övertygad om att väljarna vill ha politiker de kan lita på. En dålig sanning är ändock alltid bättre än en lögn oavsett vad saken gäller.


Efter vikningen av annonsen så framstår det socialdemokratiska kommunalrådets Anneli Hulténs budskap mer verklighetsnära:

"Jag gör vad jag vill
det är min stad."

Den hybrisen delar hon med andra kommunalråd i andra kommuner.

Här i Göteborg går i alla fall de styrande socialdemokraterna än en gång med samma erbarmliga gamla valfläsk till val. Samma valfläsk som de gjorde redan när jag flyttade hit med mina barn till Göteborg år 1991. Redan då hade man börjat med allt större barngrupper i barnomsorgen, "som en temporär åtgärd". Barnomsorgen har idag år 2014 urartat till förvaring och man har under de här åren som förflutit, lyckats slå sönder en hel yrkeskårs arbets- och yrkeskunnande genom att utnyttja den långt över bristningsgränsen.

Barnomsorgen i Göteborg är inte det enda som har försämrats, utan sjukvården har blivit en totalkatastrof, liksom äldrevården, omsorgen och skolan. Det betyder också att i alla dessa yrkesområden har man gjort detsamma som man gjort med barnomsorgens yrkeskår. Det är en sådan personalförslösning att man bara kan skaka på huvudet. Istället håller man på med den ena dyrbara konstgjorda andningen efter den andra i organisationer, som har allt övrigt att önska av medmänsklighet.

De enda som skär guld med täljkniv är bemanningsföretagen, stafettyrkeskåren och de som ägnar sig åt "vinster i välfärden". Administrationerna har blivit allt större och yrkesrollfördelningen fullständigt makaber!

Segregationen i Göteborg har nu tangerat till det som måste anses, som rena katastrofen. Det visar tydligt på att kommunpolitiker inte är de som skall handha och sköta dylika samhällsfunktioner.

Sälj inte skinnet innan björnen är skjuten!
I lilla Gällivare kommun, min gamla hemkommun, finns också ett nytt parti, som i mångt och mycket skjutit in sig på det erbarmliga som hänt i den s.k. samhällsomvandlingens spår.

Sverige går fn. på knä och trots det så väljer regeringen, att vifta bort de digra problemen, som om de inte fanns och regeringspartierna är inte de enda som gör det. Den s.k. opinionen och kandidaterna till EU-parlamentet skall vi inte ens tala om. Medvetenheten är det skralt om och man får helt enkelt glädjas varje gång man lyckas upptäcka en tänkande människa bakom någon funktion ute i samhället. Men de börjar bli en solklar bristvara.




 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar