Reseberättelse forts. Palermo Sicilien söndag 24 maj 2010. - Finns klardrömmar & ett högre medvetande? - Jordiskt utflyktsmål: Corleone finns i alla fall.

Jag vet inte hur universum hänger ihop, eller vad vi som människor egentligen är. Men ända sedan jag själv höll på att stryka med när min dotter föddes har något märkligt börjat hända i min egen kropp, med mitt eget medvetande, som inte låter sig förklaras i brådrasket.

Drömmar, stilla tillstånd i mitt inre, eller oförklarliga upplevelser har fått en märklig betydelse i mitt liv. Det är svårt att förklara men rent krasst så är det så det förhåller sig. Jag lägger inga aspekter på vad som är vad. Redan en gång tidigare under den här vistelsen på Sicilien, fick jag åter en av dessa märkliga upplevelser. Vi hade legat på hotellrummet och haft lite siesta. Mellan det vakna tillståndet och drömmens värld, upplevde jag hur en bil kom rusande mot mig och föraren såg mig inte. 

Jag gick den här dagen ensam ner till Internetcafét och på väg tillbaka till  hotellet skulle jag passera över Via Roma, där trafiken framförs i uppskattningsvis mellan varven 80-90 knutar. Den bil och den händelse jag i det här mellanliggande tillståndet hade upplevt, utspelade sig i verkligheten och hade jag inte haft denna märkliga förvarning, hade jag onekligen blivit påkörd. Bilföraren blev han rätt chockad och den upprörda omgivningen gjorde inte saken till det bättre för hans vidkommande. Men jag förstod verkligen hans osammanhängande förklaring: han hade verkligen inte sett mig, jag förstod det, eftersom han hade haft samma oseende ögon, som jag redan hade upplevt det, när jag låg på sängen och upplevde hela situationen i förväg. Dvs. innan allt egentligen hände.

Natten till den 24 maj, hände mig åter något märkligt och jag har lärt mig, vis av skadan att inte negligera det som kommer till mig. Jag fick klart för mig att bussen som vi skulle åka tillbaka med från Corleone, den kom aldrig och vi blev helt prisgivna åt fri prissättning för att komma åter till Palermo. Situationen var allt annat än trevlig och vi hade dessförinnan gått omkring på  tomma gator i Corleone. Så långt förvarningen om att själv kunna påverka livet, eller vad man nu skall kalla dessa märkliga tillstånd för. Innan vi åkte iväg till Corleone besökte jag internetcafét och i mailboxen låg ett nytt dödsbud från Sverige. Det gjorde att jag med bävan undrade över vår planerade färd till Corleone.

Vägen upp till Corleone och de andra små samhällena ännu längre in i hjärtat av Sicilien, som jag egentligen också skulle ha önskat besöka, är väldigt vacker. Jag kan verkligen rekommendera den och skulle jag göra om resan, skulle jag ordna med övernattning i Corleone, så att bussresan, som inte är lång, gick att genomföra till de andra byarna/samhällena också. Det här är en av samhällena med märkliga bergformationer, som man kommer till innan man når Corleone. Bergstopp sticker upp som en sockertopp mitt i bebyggelsen.

Överallt finns gårdar, skogar och bergsnatur. Det är en vindlande vacker busstur till Siciliens mitt. Synd bara att bussturer inte går att anpassa till returresor samma dag. Det som är bra med att åka buss istället för tåg är att man åker in i alla småbyar och samhällen, det blir en helt annan totalupplevelse. 

Bergen kring Corleone, där molnen nuddar bergen och stryker sig över dem.  När vi nådde Corleone regnade det lite, trots att jag hade korsat mina fingrar och på skämt sagt till Herr H "vik hädan alla makter", när han hade pekat på de mörka molnen ovanför Corleone. - Turistbyrån i Corleone var stängd - stängd under den tid som turisterna med buss kan befinna sig i Corleone!

Vi beslöt oss för att inte ge tappt denna gång och återvända med vändande buss. Vi steg in på det enda stället som var öppet "Bar Sweet Temttaion Leggio Dino" på Piazza G Falcone e P Borsellino, där väggarna pryddes av bilder från filmen Gudfadern, som så många andra barer på Sicilien också har bilder ifrån. Vi tänkte vänta ut regnet den här gången. (Jodå, bussbaren var också öppen, men den hade vi redan upplevt vid den förra misslyckade resan att se Corleone). Jag frågade om det inte fanns något ställe i Corleone, som sålde vykort över Corleone, men det såg nästan ut som om det var en chockartad fråga.

Statyn av Padre Pio, som man kan hitta överallt i Italien även på fastlandet och i alla kyrkor, fanns på piazzan Falcone & Borsellino i Corleone.

Mitt emot busstationen på piazzan låg även Carabinieri och där fick man inte fotografera....

Så då gjorde jag inte det sedan jag väl upptäckt skylten, utan ställde om kameralinsen till skylten på piazzan. - Märklig känsla att komma till ett ställe som i det allra närmaste är folktomt och bara känna sig iakttagen.

Att det inte alltid var folktomt och öde i Corleone, det förstod vi eftersom det fanns spår av ett annat liv också.

Stegen uppför trappan lönade sig, det var en mycket vacker dörr. Med många inslag, fler än de på just den här bilden.

Med en vacker inskription nedanför S Lucia - helgonet från Syrakusa

Man har varit mån om att göra Corleone vackert och blandningen mellan väldigt gammalt och nytt lever i symbios.

Corleone, "City of hundra kyrkor", är omgiven av klippor som med tiden har modellerats om i form av befästningar och torn. Landskapet domineras av "Twin Rocks" och hela Corleone påminner om Malmbergets bergiga struktur. Sålunda en plats som inte alls kändes främmande och trots bristen på människor kändes som om det var ett samhälle/stad att vara i.

NEJ, jag tror att det fanns en annan väg att välja för bilar....

Ännu en till av de tomma vägarna

och de stängda barerna/affärerna etc.

och de tomma gränderna....

Det är ordentligt skyltat i alla fall om det nu hade varit öppet någonstans förstås....

Soprano var ett namn, som jag hajjade till för. Jaha, det fanns en grund även i den filmatiseringen, som jag inte hade känt till innan vi kom till Corleone.
Staden har en gång i tiden varit dominerad av araberna, Sicilien blomstrade under den arabiska tiden. Vilket har inneburit en anmärkningsvärd ekonomisk och politisk utveckling innan normaderna intågade. Det finns en lång och tillika både uppgång och bedrövlig nedgång vid alla övertagen. Även inkvisitionen har drabbat Sicilien. 
Förr i tiden var Corleone omgiven av försvarsmurar som förbinder Castello Soprano och Castello Sottano. Sottano är idag förvandlat till ett franciskanerkloster.Väldiga och nästan sagoliknande skogar med ekar, lönnar och även korkekar finns runtomkring Corleone, Bosco della Ficuzza. Kung Ferdinand av Bourbon lät uppföra en jaktstuga i Ficuzza. Inte svårt att förstå varför kungen gjorde det valet.

Namnet Corleone kan väl knappast ha undgått någon, efternamn huvudpersonen i Mario Puzo bok "The Godfather". Al Pacino s morföräldrar invandrat till USA från Corleone. 

Det verkliga Corleone var känd som "Modiga Civitas" från sin position i frontlinjen i alla krig som utkämpades på Sicilien. Det blev en kunglig egendom runt slutet av 14-talet och senare gått in i de feodala innehav av Federico Ventimiglia. Kanske var det under feodaltiden, som fattigdomen och oförrätterna blev allmänt utbredd och som slutligen ledde fram till maffians tillkomst och utbredning.

Ett minnesmonument som inte är ovanligt över maffians offer. 
När vi hade tagit oss mödosamt nästan längst upp i den lilla staden på helt folktomma gator, körde en vit liten bil ikapp oss. Mannen i bilen vevade ner rutan och sträckte fram ett vykort åt Herr H. Sedan svängde bilen in på en bakgård, och körde iväg på de tomma gatorna. Vi stod där och såg ut som två fiollådor i ansiktet. Vykortet föreställde en vy över Corleone.


Vi sökte kyrkorna och torget i hopp om att något skulle vara öppet. Men alla kyrkor vi hittade var stängda, så inte ens kyrkokonsten var tillgänglig. Helt plötsligt hörde vi röster och fotsteg närma sig genom en av de trånga gränderna. Det var en dam som var ute på promenad med en äldre kvinna. De tycktes förstå vår belägenhet och kom fram till oss och pratade. Vi berättade vad vi sökte. De berättade var det låg men att allt var stängt.Det fick mig att inse att Saracena tornet, som kom till på 11-1200-talet inte var någon idé att försöka att besöka. Det sägs att tornet erbjuder en fantastiskt utsikt över Cascata delle Due Rocche, fritt översatt vattenfallet över de två stenarna, längs Corleonefloden.

Herr H ville nu ta upp täten och följaktligen hamnade vi långt utanför all ära och redighet. När vi hamnat i utkanten, som jag började känna igen från bussrutan, visste jag att vi var rejält på villoväg. Jag ville vända upp igen. Efter en längre fotvandring i de branta små vägarna och gränderna stegade vid in på "Sweet Temptation" igen, dvs. busstationsbaren.

Buss AST kl. 15:45 kom ej.
Ej heller AST buss 16:05
och den Gallobuss som gått sönder och vars passagerare stod och väntade få att stiga på, tycktes alla vara från Corleone.

Det fick mig att få en bestämd känsla av att det här var precis som det hela hade handlat om när jag fått föraningen, eller vad man nu skall klassa det som. Hade bussen verkligen gått sönder för att jag skulle kunna träffa ett val? NEJ, så kunde det väl ändå inte vara? Eller? Men jag förstod att detta kunde jag inte ignorera, det var hemresedag tidigt nästa morgon. Vi skulle missa flyget hem om vi blev tvungna att söka natthärbärge i Corleone och hur tar man sig från en stad som uppvisar tomma gator och det mesta igenbommat. Hela vistelsen hade hittills varit som jag på förhand hade fått en insikt om. Kunde jag verkligen ignorera det....

Jag mindes med en rysning vad som kommit till mig. DET ville jag verkligen inte riskera att det kunde slå in. Det skulle inte komma någon AST-buss, som vi hade biljetter till, jag visste det då.

Jag frågade därför busschauffören om vi kunde få åka med Gallobusssen istället om vi löste biljett på bussen. Det gick bra att lösa biljett på bussen, något som inte hade fungerat på någon annan buss tidigare under hela vår vistelse på Sicilien. Jag håvade därför genast fram 10 Euro och ropade på Herr H, medan jag hörde textramsan om och om igen till låten "Hotell California" med Eagles inombords:

"Relax, " said the night man,
"We are programmed to receive.
You can check-out any time you like,
But you can never leave! ".....
På hela vägen ner till Palermo mötte vi ingen AST-buss.

Jag frös hela vägen ner till Palermo. Hur hänger världen ihop egentligen...