fredag 26 juli 2013

Reseberättelse forts. Palermo Sicilien lördag 22 maj - 23 maj 2010. Utflyktsmål: Cefalú - Mondello

Efter frukost tog vi bussen till tågstationen och tog tåget till Cefalú. Det tog ca 1 timma. Tågbiljetten en väg kostade per person 4:90 Euro.

Lite sandstrandsbesök och ett nedslag i en av strandbarerna. Jag valde en risotto med havets "Frukter" och Herr H åt en pizza med ett berg av bläckfisk (?)....
Det där med att ligga på sandstrand, bland loverboys är ett passerat stadium i mitt liv.
Vi knallade in bland gränderna istället. På en klippa, La Rocca, i Cefalú fanns en gång i tiden ett tempel helgat åt Diana.
Fortfarande kan jag häpna över att Muossolini och Hitler anses som rumsrena inom vissa kretsar och dessutom ständigt drar till sig en nya krets människor. Men det är ju inte de enda. Kan man hylla Stalin, Lenin, Franco, Idi Amin, Pol Pot, eller någon annan av samma kaliber, förstår man också varför världen fortfarande ser ut som den gör. Nej, jag har inte glömt de ständigt krigande USA och inte tror jag heller, att lilla Sverige kan sätta sig på några högre hästar, vi levererar ju mycket av skiten som man dödar och lemlästar folk med.
Allting går att sälja med mördande reklam kom och köp... Prezzo speciale per voi 10 Euro (men det avser bara skylten!)...
Vi halkade in på museet Mandarlisca som det hade gjorts reklam för. Inget särskilt om man nu inte är fascinerad av mynt och snäckor. Någon var tydligen intresserad av det sistnämnda och hade slagit hål i rutan och tagit en hel radda av ovanliga snäckor. Vill minnas att det inträdet kostade 8 Euro per person.
Katedralen påbörjades redan på 1100-talet av Roger II och var tänkt att bli det viktigaste religiösa sätet på Sicilien. Men att tänka och att utföra är inte riktigt samma sak.
Vi hade tänkt gå in och kika på mosaikerna i katedralen, men fick vackert slå oss ner och invänta alla bröllop som gick av stapeln först....
En sedvanlig syn från vilket torg som helst ute i Europa. Gubbar på parkbänk tillhör väl världsstandard.
Så skall brudparet stuvas in i bilen, som till en början var fylld av ballonger. Utan för Katedralens dörr väntade vita duvor i bur. Men också ett lagt hjärta med brudparets initialer i konfetti med makarondekorationer i som brudparet fick trampa sig igenom på vägen ut från Katedralen.
Folk roar sig världen över med ungefär samma saker. Det gick lika livat till där som här hemma.
Fast så här stor bounganville har jag aldrig lyckats få till stånd, på sin höjd ett par rankor i fönstret.
Det hann bli mörkt innan vi fick syn på, genom tågrutan, Palermos klippformationer som dök upp i solnedgången.
I Vucciria låg grilldimman tät och hela stan var på fötter.
Söndag 23 maj
Strykmannen i full aktion. Hemmet eller tillfällig bostad utan galgar med sånt som skall strykas, det ingår inte i hans liv. Är jag på resa då struntar jag i att jag har resväskeveck på kläderna. Brukar hänga dem i närheten av duschen så att det värsta skrynklet rätar ut sig.
Hela Via Roma söndagsavstängd igen - skönt med bilfritt!
Vi tog bussen till Palazzo Storso och tog buss 860 till Mondello. Mondello är nog Palermos "gräddhylla", vackra hus/grindar med bevakning. Väldigt fint men smockat med badfolk vid sandstranden, vattnet kristallklart och vackert turkost. Vi valde att ta buss 833 som istället åkte kustvägen tillbaka, i stället för 806 som kör förbi "Jaktparken" till Politana.
Hotel Palme, inte alls så farligt dyrt och skulle bli mitt val om jag återvände fler gånger till Palermo. På detta hotell utspelade sig en hel del intressanta saker under andra världskriget och den som läser krigsromaner etc. lär känna igen namnet.
Jag jagade som vanligt frankobollo (frimärken). Men fick ge upp. Vi tog vägen förbi en del av de gamla hantverkarna bland bakgatorna, intressant att prata med hantverksfarbröderna. På kvällen gick vi till en restaurang - som låg bakom spektaklet: Posten, där de väl "domani domani" skulle sälja frankobollo, men inte no Oggi. - Det var ett vansinnigt trevligt ägarpar till restaurangen, som avslutningsvis och naturligtvis, bjöd gästerna på fruns egna Limoncello.

Herr H filosoferade över vad Gud gjorde den 8:e dagen.... Tja, säg det, så högkyrklig som Herr H är kan man ju börja fundera om det är den Sicilianska solstingen som slagit till.

Nu börjar jag närma mig resans slut och nästa gång skall jag skriva om bl.a. Corleone & varseblivningar och klardrömmar (?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar