onsdag 8 maj 2013

Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö, han satsar nog på att smygbyta yrke.

Under 1 ½ år har han hållit på med att skapa kontakter.

 - Tänker karl´n  satsa på att bli en cyklande elektriker eller vadå? undrade Herr H igår.

Under tiden växer alltfler öststatsliknande skyskrapsfasader i fyrkantiga former upp i himlens höjd. Hela stan ser i övrigt ut som om Blitzen dragit fram. Verklig stadsplanering det har inte stadsarkitekten Björn Siesjö tid med, han säger med en axelryckning: Han kan inte engagera sig i allt.

Nej, det tror väl katten det. Han har fastnat i drömmar om hur lilla Göteborg, skall jämföras med storstäder som New York etc. Det är liksom ingen ände på hur han kan fördjupa sig i världsstorstäders utseenden. Han har gått och blivit hemmablind, sina glasögon till trots!

Jag har nu lyssnat till honom flera gånger, med en ängels tålamod, dessutom och jag förstår fortfarande noll av hans budskap. Det hela liknar mest 60-talets flower-power-flum, men här på hög nivå och det är väldigt svårt att förstå vad han egentligen vill. Förutom att synas förstås. Det budskapet har gått fram. (Phew alltid något, som jag fått kläm på!)

Öststatsliknande byggkomplex insprängt bland alla gamla vackra hus i stan, eller är det rent av rena rama bondvischan han vill ha här? Getter i Brunnsparken -  det vill han i alla fall ha, det redogjorde han grundligt för i en av alla dessa framträdanden, som han satsar stort på.

Jag antar att alla gamla träd som fällts och alla gator som har blivit uppgrävda, kanske skall bli någon form av framtida potatisfåror. Kanske rent av sammanbindas med den gamle Jonas Almströmer, som står staty på Lilla Torget.

Jag kunde nog tycka att hälften vore vunnet och idén vore nog så god, om Björn Siesjö åtminstone kunde få dit några gärdsgårdar, som man kunde sitta och dingla med benen ifrån. Bänkar och alla former av sittplatser är bortrationaliserade ur Göteborgs stadsbild. Det vill till att barn, gamla och stadsflanerade har friska ben och hela tiden skall vilja löpa amok, bland bussfiler och uppbrutna gators kaos, eller villig att kasta in pengar till alla café- och restaurangägare, som Västlänk och Trängselskattspolitiker har gett sitt yttersta för att försöka ta död på.

Igår deltog Björn Siesjö i en av sina sedvanliga framträdanden, som tycks vara det enda han kan lägga energi på, när han inte är ute och cyklar, både bokstavligen och bildligen. Då tyckte han helt plötsligt i debatten: att vi kör inte tanks här!

Det är bara det att karl´n inte visste hur genialisk han egentligen var med det uttalandet. 

Det är nog faktiskt det enda fordon, som kan ta sig fram i den här stan, utan att skaka sönder och samman, efter Västlänks, Trängselskattspolitikers och ny stadsarkitekts framfart: TANKS! 

Här TANKS det verkligen till!

Det är ungefär som det där bensinbolaget St1:s helt obegripliga reklam, som väl på något underligt sätt skall vara rolig.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar