Google+ Followers

tisdag 28 augusti 2012

Ha´ en fortsatt trevlig dag!

Vad i hela snårskogen är det för nytt påfund, att förutsätta att personen ifråga har haft en trevlig dag, so far...  

Man kanske med nöd och näppe hängt fast i trapetsen för att lyckas hålla sig kvar, utan att tänka någon tanke av kalibern "nu känns det som om det lika gärna kunde kvitta", eftersom alternativet, att knäppa ihop ögonen och vakna först när allt är över, inte existerar i det verkliga livet. Utan man får helt enkelt hänga kvar i tandköttet bäst det nu går att uthärda. 

Idag kändes det verkligen provocerande, att höra den där frasen igen.


Har vi blivit så personligt opersonliga, att vi bara kastar ur oss något, av artighetsskäl alt. dålig information hur man talar till en presumtiv kund, eller vad det nu kan vara fråga om.

Jag börjar nog tangera gnällkärringstadiet, men jag gillar faktiskt inte, att en vilt främmande människa ringer till mig och säger:

- Hej Gun! Hur mår du? Vad gör du?

Varvid jag per automatik frågar, eftersom jag inte känner igen rösten, som någon ur min närmaste bekantskapskrets:

- Tackar som frågar, men vem är det jag talar med?

Medan jag tänker i mitt stilla sinne, det skall du bara skita i så länge jag inte vet vem du är!

När det sedan visar sig, att det är försäljning på gång, trots att jag tror mig ha barrikaderat mig bakom NIX-tjänst och i princip pansarutrustning för att få vara ifred från allsköns försäljning i tid och otid. Då kan jag vissa dagar känna att jag har lust att säga precis, som min arbetskamrat Ingrid svarade, när hela dygnet i princip hade varit en smärre mardröm.

Rakt upp och ner och fullkomligt avskalat, utan omskrivningar!

Då kanske jag hade sluppit höra avslutningen på telefonsamtalet från andra ändan telefonluren:

- Ha´ en fortsatt trevlig dag!

Fasen heller, det är duger inte, tänkte jag sedan jag lyckats fumla på telefonluren.

Jag lyckades sätta mig upp i sittande ställning på sängkanten, sedan jag fått ge tappt ett par gånger och sjunkit tillbaka för att världen skulle sluta snurra i 200 knutar. 

Medan jag satt där och funderade på vad jag skulle ta mig till, kom jag på att hade något behov i alla fall. Det kändes som om jag var ett hoptorkat russin hela jag.

Jag hasade mig ut till köket och fram till kylskåpsdörren, försökte lyfta upp handen mot mjölkpaketet och klarade med viss tvekan konststycket, att få ner 1 liter mjölk från hyllan. Medan världen snurrade betänkligt och kroppen kändes som om en ångvält kört över den i 90 knutar, fram och tillbaka ett par vändor.

Tanken fungerade i alla fall. Inte illa det i alla fall, alltid något att hänga i julgran:

100 %-ig Arla, mellanmjölk, innan gommen fullständigt torkade ihop. Mat är inte den första tanken man tänker under dylika omständigheter. Men ett glas kall mjölk, det känns som om livet kom på rätt köl igen. Nu gäller det bara att bita ihop och att ha modet att hålla sig uppe ett tag. Ingen kropp mår bra av sängläge. Speciellt inte den här i redan uruselt skick.

Jodå, jag skall ha en fortsatt trevlig dag...

 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar