måndag 21 maj 2012

Prinsessdop och den svenska dubbelmoralen är åter ett faktum.

- den 21 maj 2012, kl 16:37
Inte vet jag. Men än så länge har vi en monarki, som majoriteten av befolkningen önskar behålla. Kungen är statschef och som varje svensk medborgare betalar ca 5:-/år till.

Personligen bidrar jag hellre med denna 5:-/år, eftersom jag kan läsa en redovisning över vad denna slant åtgår till. Hur den politiska makteliten använder sina, eller ens hur de sköter sina åtaganden, har jag däremot ingen som helst aning om. Men turbulensen kring dessa oräkneliga politiska personer och tjänstemän har varit betydligt allvarligare och mer frekvent än turerna kring kungahuset, som i det fallet närmast kan liknas vid "en storm i ett vattenglas."

I vårt kungahus har glädjande nog fötts en ny liten prinsessa. Nu skall det lilla flickebarnet döpas. Trots att hon har en familj, som bryr sig om andra barns väl och ve. En familj som lägger tid, pengar och energi till dessa ändamål, är det många beklämmande uttalanden, man kan läsa om detta lilla flickebarn och hennes familj.

Nu har jag sanning att säga lite svårt med religioner och religiösa yttringar, men själv har jag valt att döpa mina barn. Sedan har det varit upp till dem själva att vidare i livet bestämma över sina egna val. Dvs. att själva välja religion eller välja icke religion.

Men enligt Bibelns Markusevangelie lär Jesus skall ha sagt: Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Han tycks inte ha sagt: Låten barnen komma till mig, men inga kungliga prinsessor, ty denna sort hör icke himmelriket till.

Vart och ett av de små barnen borde inte vara föremål för vare sig dubbelmoral, eller människans tarvligheter.

Jag väljer att glädjas med de glädjeämnen, som livet fortfarande erbjuder. Barn, alla barn, oavsett härkomst är ett sant glädjeämne. En ny möjlighet till lite mer människokärlek människor emellan, oavsett om man är ateist, eller bara allmänt akterseglad på den fronten.


*****

Fotot föreställer ett flickebarn som döptes 1951 på övre plan i det hus, som en gång stod på Dalagatan 15 i Malmberget. (En gata som gruvan slukade i början på 90-talet.) Dopfunten var en efterrättsskål, sannolikt i slipat glas och inte i kristall, trots att de äldre barnen var övertygade om att någon vackrare skål aldrig någonsin funnits.

Samtidigt döptes två grannflickor, som var betydligt äldre och själva kunde stå på egna ben.

En av dessa flickor, den mindre av dem, stod gömd bakom sin mamma, eftersom hon var rädd för prästen. Den lilla flickan var ivrigt sysselsatt med att knäppa upp och knäppa igen alla knapparna, som fanns hela vägen baktill på mammans kjol.

Ingen av de två barnafäderna, som hjärtligt avskydde prästerskapet, var närvarande.

Efteråt bjöds på kaffe- och saftkalas. Det doppades hembakta bullar och kakor i sällskap med  kyrkoherden, som förrättade dopen.

Fotot är taget av fotograf Lea Wikström i hennes fotoateljé på Köpmangatan 11 i Malmberget, några dagar efter dopet. Den döpta dock inte iförd dopklänningen, utan snarare i den dress som "Vår Herre skapat".


1 kommentar:

  1. Totalt 2 inlägg

    Gun Ek (2012-05-23 09:30:32)

    Jodå, jag vet vad man som regel anser om kungahuset. Men det är väl så att man kanske inte riktigt har läst på vad de gör, eller förvaltar. Det visste inte jag heller förut tills för några ca 15 år sedan, när jag fick en närmare inblick/insikt av olika anledningar.

    Läs gärna 8 barnsmamman, Helena Juusos NK-blogg "Prinsessornas dop". Ytterligare direkthämtat ur den svenska myllan.

    (flagga som olämplig)

    här går inte ens kattpest (2012-05-22 17:45:31)

    Fel inlägg igen. Här gillar man bara politiker och annat löst folk som lurar byxorna av dom. Folk förstår i allmänhet inte ens reklamvärdet av kungahuset.

    Trevlig dophistoria från Dalagatan, 1951. Tror att den här landsändan alltid haft svårt med präster adel borgare och bönder. Det är därför de tycker att det är bra när grannarna har det jävligt och byarna avfolkas och läggs ner.

    (flagga som olämplig)

    SvaraRadera