lördag 19 maj 2012

101 årig dam med stridsvana!

Hon intog en hotfull försvarsställning, istället för att bli rånad.

Ja, dessa sköna människor. Ibland är det väl tur i oturen, att de hunnit bli prövad av livet redan innan.

Skönt är det också. Därför att när det väl händer, blir det inga lagrade tankar, som dröjer sig kvar inom en. I vanliga fall skaver den här sortens vetskap i mitt minne och sinne. Därför att oftast blir de gamla otrygga och vågar varken gå ut eller öppna dörren. De blir mer eller mindre fråntagna sina liv och tämligen vingklippta.

När det istället får sluta som en solskenshistoria hamnar det istället på det positiva mentala inneliggande kontot. Det känns betydligt skönare att veta, att där gick ännu en ynkrygg på pumpen. Istället för att ännu ett till offer skall ha fått livet förstört, eller påverkat och kringskuret.
Det händer sällan, men när det väl händer, kan man inte annat än glädja sig åt det hela. Man kan väl hoppas att den lille ynkryggen fick sig en rejäl näsbränna.

Själv funderar jag skarpt på om jag inte skall ansöka om vapenlicens för innehav av en elpistol, den dagen jag känner att jag inte har något att sätta emot dessa fräcka ynkryggar. Man kanske kan ladda elpistolen med rullatorns hjälp och på så sätt göra två flugor på smällen. Både ladda pistolen och sköta den viktiga och förebyggande hälsovården.

Men det är klart, som vanlig skraltig medborgare har man väl inget att sätta emot vapenlagar. Det är ju aldrig offren som försvaras, utan allt utgår ifrån förövarens synvinkel.
Man får väl satsa på att bli kriminell den dagen, när förmågorna tryter. 
Är det någon som vill gå med i mitt framtidsparti VEM
(Vi som El-återvinner Muskler)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar