Google+ Followers

söndag 8 augusti 2010

"Vad roligt" att Annika Östberg har sommar-

- den 8 augusti 2010, kl 17:42

förstora
pratat i år.

Det måste ha blivit ett bra tillskott i hennes kassa förutom dagersättningen från kriminalvårdsanstalten.

Låt gå för att ansvariga politiker tyckte att dagslön och villkor för intagna vid svenska fängelser, skulle vara högre/bättre än t.ex. de till militärtjänstgöring inkallade. Men detta drabbade unga pojkar, som många gånger fick överge en anställning, därför att de skulle försvara oss medborgare i händelse av krig. Att de sedan inte hade någon anställning kvar när de kom ut igen från militärtjänstgöringen och fick klara sig bäst de kunde, det var trots allt en andrahandsfråga enligt höga politikers bedömning.

Huvudtemat var att de inkallade skulle "lära sig att veta hut och göra rätt för sig". Vägrade man militärtjänstgöring gjordes processen kort. Då var det direkttransport till kriminalvårdsanstalt, utan pardon. Jag vet t.o.m. ensamstående fäder, som vackert fick promenera rakt in i kurran. Några förmildrande omständigheter var det aldrig ens tal om, eller ett barns rätt till sin förälder.

Ja, tiderna förändras sannerligen.

När Annika Östberg kom "hem" till Sverige, efter att ha varit frånvarande i 45 år är det inte så lite anmärkningsvärt, att hon gör det i ett specialchartrat privatjet som kostade skattebetalarna 650 000 kronor. I vanliga fall brukar fångtransporter nämligen skötas diskret med vanligt reguljärflyg. För mig är det totalt obegripligt, att man med ett sådant digert och synnerligen allvarliga brottsregister blir upphöjd till skyarna av både politiker och press till någon form av stjärnstatus. Speciellt som hon aldrig har kommit till insikt över sina handlingar och redan tidigt i sitt liv visat prov på extra ordinär förslagenhet.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Annika_%C3%96stberg#Biografi

År ut och år in har man från svenska toppolitikers och UD:s håll bekostat, naturligtvis också på skattebetalarnas bekostnad, resor till USA där man försökt att snacka henne loss. Detta har man utan någon som helst tvekan gjort, trots att det finns bortförda svenska barn, där man inte ens lyfter på ett ögonbryn för att bistå dem. I det ena fallet lägger man ner enorma resurser. Medan andra blir dömda till ett verkligt livstidsstraff, utan möjlighet till frigivning och trots att de knappast kan ha gjort sig skyldiga till något annat brott, än att de fötts av fel föräldrar.

Annika Östberg gör sig själv till ett offer och tar den enkla genvägen genom att skuldbelägga sin psykologiskt sadistiska styvpappa och den nya miljön hon mött i USA. Därmed gör hon sig själv till ett offer, som inte är ansvarig för sina egna medvetna handlingar. Alla vi som befunnit oss i liknande situation vet att hon valt den enkla reservutgången för att freda sina egna dåliga, men likväl aktiva handlingar och val. Vi är många som under tidiga år mött mycket skit och besvärligheter att kryssa sig fram genom. Ändå har vi aldrig låtit oss göras till några offer, utan tagit ansvar för våra egna handlingar.

I samband med att Annika Östberg talar om de två morden, där hon åter framställer sig som ett omedvetet offer, talar hon om dem som inte längre finns. Det ingår i hennes "omstrukturerade verklighet" där hon gjort sig själv till offer för yttre påverkan, istället för att hon, som hälsosammare vore, ser sin egen inverkan till att tre(3) högst levande människor, inte två som hon låter påskina, inte längre är i livet! Hon har inte heller ännu tagit till sig hur många brott hon i övrigt gjort sig skyldig till under sin "karriär". En karriär som är kantad av ett våldsamt drogande. På så sätt är hon inget undantag från alla andra drogare, som är experter på att dupera och agerar förslaget.

Skillnaden är bara att hon fortfarande är beräknande och vet vad som skapar lyssnare. Men det är knappast dessa två, eller tre dödsoffer och deras anhöriga hon talar om, när hon säger det. Det är sina egna förluster hon talar om, om och om igen. Människor hon själv haft anknytning till och som inte längre finns.

När hon beskriver de foton, som betyder mest för henne och som håller henne uppe under fängelsetiden:  "hennes mamma och en plats(!)" Blir det uppenbart hur hennes verklighet omformats till: "offrets som saknar insikt om vilka offer hon själv varit med om att skapa". Hon är fortfarande inget annat än den där lilla flickan, som började droga och dessförinnan spårat ur från alla former av sans och balans! All tid dessemellan har upphört att existera i den värld hon skapat för sin egen överlevnad.

Hon vill inte ens tillstå vad hon har förorsakat sitt enda barn. Lika lite som hon vill tillstå alla andra offer, som hon lämnat efter sig i sin egensinniga värld.

Många är de samtal jag haft i de många hundratals utredningar jag gjort under min yrkesverksamma tid. Vissa samtal med kvinnorna på kvinnofängelset ljuder åter inom mig, när jag tar del av Annika Östbergs egna ord. Dessa kvinnor jag mött, som vågat gå den långa, svåra vägen och upphävt självbedrägeriet genom sina egna uppriktiga analyser. De har funnit den nakna och smärtsamma sanningens fixstjärna inom sig och haft mod att se den. Det är dessa ord som åter kommer för mig, när jag lyssnar till Annika Östbergs självbedrägeri till sommarprat. Det är också anledningen till att jag förstår, att Annika Östbergs egen väg till verkligheten, är ännu lång att vandra.

När det gäller Annika Östbergs skuld till sin son, som aldrig fick en chans till det liv ALLA barn borde ha, blir hennes berättelse åter till en omskrivning hur hon är offret genom hans död. Vad hon själv förorsakat honom blir åter av underordnad betydelse. Hon upphäver åter all tid och hans 15 år försvinner i "hennes verklighet". Den enda hon törs famna inom sig.

Annika Östberg har landat i sin dröm om det "Svenska folkhemmet", med andras begivna och bedrägliga "hjälp". Ett bedrägeri som hör hemma hos en liten flickas flickdröm och om hur livet var när livet levdes rätt. Allt som hon SJÄLV dessemellan genom sina aktiva handlingar och val gjort sig skyldig till, de försvinner rakt ner i vattnet med de tysta årtagen, där hennes farbror Sven säger till henne, att man måste vara tyst om fångsten skall bli lyckad.

Annika Östberg är åter ute på fiskafänge, men den här gången för alla aningslösa och godtrogna.

Mitt råd till Annika Östberg är: läs "Profeten" av Khalil Gibran. Kanske kan den bli en väg ut till den verkliga friheten, där självbedrägeriet inte längre har någon plats.

Jag läste ur "Profeten" varje morgon för kvinnorna på säkerhetsavdelningen. Vi tog oss gemensamt igenom livets alla faser, som finns i "Profeten" och hade många fina men oerhört smärtsamma samtal. Därför att vänta på att bli "räddad" och att slutligen bli "räddad", kan innebära mer komplikationer än vi till en början av denna längtan efter räddningen kan förledas att tro. - En gudomlig hand tycktes ta oss genom alla bokens händelser, som lades upp allt eftersom livets verkliga avsnitt kom. En märklig upplevelse som jag för alltid bär med mig och som fått mig att inse, att vi alla är en del av ett mycket större sammanhang. Men vi kan bara ljuga för oss själva, bedra oss själv. Aldrig någon annan. Det är däri allt självbedrägeriet består i.

Nu ser jag redan fram emot nästa sommars "Sommarpratare".

Då lär vi väl få höra Tommy Alexandersson (som idag bär ett helt annat namn), Anders Eklund, John Ausonius, Mattias Flinck (skyddad identitet), Tommy Zethraeus, Malexandergänget och många många fler.

Ja, det är faktiskt ingen hejd på hur många, som Sveriges Radio måste klassa som "intressanta", eftersom det är det uppgivna skälet till att de anser det vara angeläget, att en icke frigiven skall sommarprata inför hela svenska folket. Jag tror att det kommer att bli hård konkurrens hädanefter nu när Sveriges Radio lagt om ribban, utan en tanke på alla offer som finns i förövarnas väg. De överlevande offrens straff blev verkligen ett livstidsstraff, utan någon möjlighet till frigivning.

http://www.youtube.com/watch?v=QtYWdOqTFdg&feature=related

5 kommentarer:

  1. Debatten startad av Läs på innan brönäbben glappar
    Startad: 2010-08-09 07:29:41

    Det finns 10 kommentarer.

    Stefan, även du har dömt. Även om du inte riktigt har greppat det.

    Du har dömt AÖ:s offer till "att vända andra kinden till" och jag har valt att inte göra det. De vill inte heller göra det, dessutom! DET respekterar jag fullt ut och jag förstår även deras ställningstagande.

    Jag är visserligen för att man skall förlåta. Men kan man verkligen förlåta precis ALLA handlingar? Jag tror faktiskt inte det. Dessutom är jag rätt övertygad om att vissa handlingar mår man bättre av att inte ens försöka att förlåta.

    Det är en svår balansgång att skilja mellan brott och människa. Många gånger har jag själv ställts inför den problematiken i mitt yrkesverksamma liv. Ändå har jag gjort valet att jag vill fortsätta med mitt arbete, därför att jag hoppats på att förändra till det bättre.

    Anmäl >Gun som ff tycker att AÖ borde ha blivit kvar i USA. Hon har släkt och vänner där! (2010-08-11 15:42:17)

    Till Gun

    Jag vet inte vad du menar med "vända andra kinden till" och kan därför inte svara på om jag lever den drömmen.
    Den här bloggen är din och jag bemöter det du skriver, därför väljer jag att inte besvara dina frågor närmare eftersom det betyder att vi då pratar om mig och det är ju inte meningen, eller hur?
    Jag hoppas vi ska kunna se människan bakom varje handling och försöka bestraffa (eller belöna) handlingen istället för människan. Det borde alltså inte vara vem man ÄR som är det avgörande utan vad man GJORT.
    Jag hoppas framförallt med mina inlägg lyfta fram att det nog inte finns bara en sanning utan flera, ja varför inte lika många som det finns individer och att vi därför borde akta oss för att döma för snabbt. Jag är övertygad om att alla då lever i en bättre värld.
    Anmäl >Stefan (2010-08-11 13:32:39)

    SvaraRadera
  2. Stefan, JA jag är samma person som presentationen. Men jag förstår oxå att du lever efter drömmen om att "vända den andra kinden till".

    Jag bara undrar i mitt stilla sinne om DU skulle kunna "vända den andra sidan till", om det istället varit du som haft barn tillsammans med AÖ. Vad hjälper det att begråta ett barn, som man själv genom droger ständigt har lämnat därhän? Skulle du själv, med handen på hjärtat, vara förlåtande om det var du som istället hade varit offret för det hon varit gärningsman i. Skulle du verkligen tyckt att det varit ok, att AÖ varit med att döda dina anhöriga, för "kaffepengar"?

    Sedan du besvarat dessa två frågeställningar kan vi diskutera "Om sanningen", i Gibrans bok "Profeten".

    Jag tror att det är osunt, att hålla upp pekpinnar för ALLA offer.
    Anmäl >Stefan (2010-08-11 09:04:48)

    Till Gun

    Om ditt blogginlägg
    Jag ville med mina kommentarer bemöta innehållet i bloggen. Om det är så att du är Gun, samma människa som bilden "högst upp" visar och tycker det du skriver är det så klart inget fel i det du skriver, vem är jag att tycka annorlunda?
    För mig är Kahlil Gibrans skrift om sanningen (som jag nämnde tidigare) tänkvärd, det finns inte bara en sanning, alla har vi vår egen.
    Min sanning är bland annat att jag redan lyssnat på hennes sommarprogram, men det ändrar inte min ståndpunkt, jag tycker mig heller inte glorifiera henne, jag känner henne inte även om jag förkastar de handlingar hon gjort sig skyldig till.
    Till slut - min önskan är att förhoppningsvis visa att det går att se på varje handling, varje fråga ur fler än ett sätt innan vi dömer.
    Lev väl!
    Anmäl >Stefan (2010-08-10 11:03:32)

    SvaraRadera
  3. Till Gun

    Om Annika Östberg
    Jag tänker så här: Hon har uppenbarligen gjort saker i sitt liv som är fel, som skadat många människor. Inte vet jag om hon gjort gott mot någon, jag vet för lite om henne. Vad jag vill säga är att vi med kärlek måste låta alla människor få möjlighet att göra gott, så också hon.
    Du hade gärna sett henne be om förlåtelse. Tänker att en möjlighet kan vara att hon redan bett de människor som farit illa av hennes handlingar om förlåtelse utan att för den skull göra det så här, i hennes sommarprogram.
    Anmäl >Stefan (2010-08-10 10:46:10)

    Stefan

    Exakt VAD har Annika Östberg gjort för gott mot dem hon drabbat? Inte ens här i sommarpratet när hon verkligen hade haft ett gyllene tillfälle att be ALLA sina offer om förlåtelse, gör hon det. Istället så skyller hon IGEN allt på sin styvpappas beteende m.fl andras beteenden. Det är de som handlat fel. Det är hon & kumpanerna, som är offren enligt henne.

    Den som INTE har kommit till insikt vad den gjort för fel, när det gäller en dylik allvarlig brottslighet, är definitivt inte rehabiliterad. Det är min bestämda åsikt. Fortsätter man att skylla på offren istället för att rannsaka sig själv är det fortfarande illa.

    Jag skiljer på brott och människa, men jag vägrar att valsa med när någon förringar sina offer! Du får nog tänka om, du liksom alla andra som glorifierat AÖ.
    Anmäl >Gun (2010-08-09 19:05:11)

    Stefan,

    "subjetiva" tolkningar är det inte fråga om, utan krassa rättshandlingarna.

    Visst är det så att vi alla är människor och skulle jag inte ha det synsättet skulle jag inte heller helhjärtat kunnat arbetat så många år med dessa människor (+säkerhetsavdelning oxå). Men just det förhållandet gör att jag inte köper förminskningar/ glorifieringar över begångna brott! Jag är väldigt krass och vore jag inte det, skulle jag inte ha kunnat hjälpa så många som jag trots allt gjort.

    Jag föreslår att du själv lyssnar på sommarprogrammet=
    Länk
    Sedan kan du läsa igen vad jag skrivit. VAD har jag skrivit för fel?


    Jag har inte varit beredd att döda, eller gjort kriminella handlingar gentemot mina medmänniskor=Skillnad!
    Anmäl >Gun (2010-08-09 18:53:25)

    SvaraRadera
  4. Till Gun

    Ett förtydligande - Du nämner att du läst för kvinnor på en säkerhetsavdelning och förmodligen också arbetat där. Det är det jag hänsyftar till när jag skriver "dina egna erfarenheter"...inget annat.
    Anmäl >Stefan (2010-08-09 15:54:55)

    Gun

    Som med så mycket annat får vi naturligtvis ha åsikter om Annika Östberg som sommarpratare, så också du.
    Min spontana reaktion när jag läser den här bloggen: Annika är människa, precis som du och jag. Hon har gjort och kommer att göra fel, också precis som du och jag.
    Jag förvånas av alla sanningar du tycker dig besitta när det gäller Annika och hennes livshistoria, och min i allra högsta grad subjektiva tolkning är att du använder dina egna erfarenheter som referens.

    Du nämner "Profeten" av Kahlil Gibran. Jag tänker genast på en av dikterna däri (Om självkännedom), där han skriver "Säg inte att du funnit sanningen, säg hellre att du funnit en sanning"

    Hon må ha gjort många ont men jag tycker att vi med kärlek måste försöka ge varje människa en möjlighet att också göra gott.
    Anmäl >Stefan (2010-08-09 15:35:24)

    Vem skulle vilja ha Jackie Arklöv, Tony Olsson som sommarpratare? Jag tycker detta är det vidrigaste av det vidriga. Hon har blod och liv på sina händer och borde suttit resten av sitt liv i amerikanskt fängelse. Snart kommer väl hennes memoarer ut och miljonerna rullar in. Jag tycker inte hennes liv är intressant. Hennes hemresa som Reinfeldt betalade med skattpengar kostade 850 000:-.
    Anmäl >Ska Jackie Arklöf prata nästa sommar? (2010-08-09 07:29:41)

    SvaraRadera
  5. En människa som ännu inte kommit till insikt över vad hon har gjort skall inte vara ute på våra gator

    SvaraRadera