- den 5 juni 2009, kl 12:13
Jag kände mig helt enkelt sugen på en kaffelatte och en rekorderlig macka av grovt bröd. Skylten hade jag fått syn på redan i gatukorsningen. Jag närmade mig, med bestämda steg, fiket.
Skyltningen, den fick mig inte bara att spärra upp ögonen! Jag blev stående, som fastfrusen i marken en bra stund, utanför de stora glasrutorna. En inre monolog följde: "grovt bröd i form av formbröd, små bröd tillsammans bland gympadojor, träningssockor och träningsväskor. Det ser likadant ut i alla fönster! Bröd, gympadojor, träningssockor och träningsväskor. Hmm...."
Visserligen insåg jag, att det serveras väl knappast mackor tillsammans med någon svettig gympadoja, eller strumpa, men blotta tanken på mixen och doftminnena av träningslokal fick halsmandlarna att fladdra fritt, i någon form av tankekräkreflex. Jag kunde riktigt höra, för mitt inre, vad mina söners kommentarer vid bordet skulle ha blivit om de hade varit med! De känner till mina svaga punkter här i livet och har hjärtligt roligt åt dem.
"Mja..eee, tänkte jag, jag tror nog att det får bli något annat ställe, att slå ner mig runda bak på än det här."
Men det hade onekligen varit intressant att träffa "rocket science forskaren", som stått för den "genialiska skyltningen" och fråga hur han, eller hon tänkt, när denna skyltning gjordes. Lite av det där "Rickard Sjöberg-stuket", när han sitter där på sin höga pall, som han bara dunkat ner rumpan på och som frågedeltagarna mödosamt får klättra upp i. Han har ett leende, som når ända in i hans ögon, när han frågar frågesportdeltagaren:
- Hur tänkte du då?
Skyltningen, den fick mig inte bara att spärra upp ögonen! Jag blev stående, som fastfrusen i marken en bra stund, utanför de stora glasrutorna. En inre monolog följde: "grovt bröd i form av formbröd, små bröd tillsammans bland gympadojor, träningssockor och träningsväskor. Det ser likadant ut i alla fönster! Bröd, gympadojor, träningssockor och träningsväskor. Hmm...."
Visserligen insåg jag, att det serveras väl knappast mackor tillsammans med någon svettig gympadoja, eller strumpa, men blotta tanken på mixen och doftminnena av träningslokal fick halsmandlarna att fladdra fritt, i någon form av tankekräkreflex. Jag kunde riktigt höra, för mitt inre, vad mina söners kommentarer vid bordet skulle ha blivit om de hade varit med! De känner till mina svaga punkter här i livet och har hjärtligt roligt åt dem.
"Mja..eee, tänkte jag, jag tror nog att det får bli något annat ställe, att slå ner mig runda bak på än det här."
Men det hade onekligen varit intressant att träffa "rocket science forskaren", som stått för den "genialiska skyltningen" och fråga hur han, eller hon tänkt, när denna skyltning gjordes. Lite av det där "Rickard Sjöberg-stuket", när han sitter där på sin höga pall, som han bara dunkat ner rumpan på och som frågedeltagarna mödosamt får klättra upp i. Han har ett leende, som når ända in i hans ögon, när han frågar frågesportdeltagaren:
- Hur tänkte du då?
Det finns 2 kommentarer.
SvaraRaderaJust den kaffelatten och skyltningen fanns i Helsingör.
-:Y (några danska ö:n går ej att få fram, då flippar inläggssidan ur, så Staffan du får nöja dig med ett svenskt ö - hur nu det skall gå = att du skall nöja dig).
Anmäl >Gun (2009-06-06 18:54:23)
Kul, Gun! Tänk vad härligt, kaffelatte! Här, långt från Götet, glädjs vi också. Tänk vad rätt en stalledräng fick. Gruvstoppet har halverats. Och det är bara början. Snart skjuter våra hjältar för fullt igen. Glädjs Gun! Redan hör man glada småbarnsföräldrar jubla. Försörjningen tryggad! Barnen känner glädjen och cyklar och skrattar och visar LKAB tacksamhet likt mamma och pappa. Och andra, uppvigalare och belackare, känner vanmakt. Gun, forsätt tänk om annat än detta. För allas väl och ve! Du och andra "nissar" har skrämt nog med folk här i glädjerika Malmberget.
Anmäl >Staffan (2009-06-06 00:58:50)