Google+ Followers

onsdag 10 juni 2009

Sitt ner karl, när du pinkar!

- den 10 juni 2009, kl 10:12


Nej, men fy farao, säger jag bara.

Kan man egentligen råka ut för något värre?

Jag sliter lyckligt upp toalettdörren, efter att ha rusat runt för att växla pengar till myntapparaten. Vilket inte är så himla lätt det heller. Jag hinner önska att "öknens alla kamelloppor skall hemsöka "hushängets" armhålor", eftersom det är han som är specialist på att tömma mina fickor på "nödmynt". Dessa använder han till parkeringsautomater, som inte tar kort och struntar i att jag förbjudit honom, att ta den sista femkronan, tiokronan, eller fem enkronor ur mina fickor. "Hushänget" har ett selektivt hörande, som resten av det könet har.

Det här sökande efter rätt toalettmynt är inte heller en smal sak. Därför att det står allt som oftast på en skylt i fönstret, eller vid kassan "Vi växlar INTE"! Jodå, jag har t.o.m. försökt humorvarianten:

"Men om du inte växlar kanske det hinner bli blött här inne på golvet där jag står". Men nej, det är ett stenansikte med hopknipen mun, som pekar med HELA handen på skylten där det står: 

"Vi växlar INTE!"

När de ser mina "Sankt Bernhardshundsögon" träda fram, kan de ibland säga klämkäckt "Men om du köper något kanske, du får tillbaka just de mynt du behöver".

Men då är det inte längre förhandlingsbart, utan jag tittar tillbaka med "en död fisks blick", medan det låter inne i huvudet: "Eat shit and die, tror du kanske att jag kom med mjölkbussen i morse".

Väl ute på gatan igen, kommer sucken och jag beger mig slokörad vidare på "penningväxeljakt", medan "ubåtarna" fortsätter att öka i antalet och guppar förbi i synfältet.

Jag irrar nu runt med den ubåtsbehängda blicken och söker vidare ett tänkbart växelställe, inom toalettarean. I desperata lägen och när jag inser att det hela är utsiktslöst, stannar jag t.o.m. folk och frågar om de möjligen kan växla. Ibland får man någon ljushuvudkommentar:  

"Men den parkeringsautomaten tar kort" och så pekar de med HELA handen! Jag drar efter andan för att säga något, men bestämmer mig för att inget mer säga, utan går vidare. Förnedringen och uppgivenheten är ändå redan T O T A L.

Men när jag väl lyckas med hela "växelsoppan" och det äntligen bara återstår, att stå där med benen "mentalt" i en blåknut. Därför att ubåtarna har simmat förbi ögonen de sista timmarna, kan jag undra varför jag fortfarande trots vuxen ålder, inte insett att mammas förmaning när jag var liten, hade en poäng: 

"Men gå nu på toaletten, innan vi går ut". Den gäller inte bara för barn, den gäller för vuxna också! Det är därför jag hör kluckandet ända upp i halsmandlarna efter ett par timmar på stan.

Men den insikten glömmer jag igen, när jag väl står där överlyckligt och pillar ner mynten i myntinkastet, likt en gammal skakande alkis, som inte fått dagens första återställare. Medan detta pågår, hinner jag istället tänka mer än en gång, innan dörren äntligen går upp:  

"äntligen", "snart är det hela över", det är i dessa stunder jag inser att "lycka" det är ett högst flexibelt ord....

Toalettbesök, det är rena rama lotteriet varje gång! Har man dragit en "vinstlott", står det INTE en gammal muslimtant uppflugen på huk i stående ställning, på toalettringen och inte har låst dörren efter sig! Jisses, det kan inte vara lätt att vara gammal och konfronteras med nymodigheter, som sittoalettstolar och dess användning. Inte är det väl undra på att det tycker att vi svenskar är märkliga! Men hur fasen tar de sig upp stående på den smala sittkanten i dessa fotsida kläder i lager på lager? Måste vara ett fullvärdigt trapetsnummer, eftersom de ser ut som kamikazepiloter i full aktion, när man sliter upp toalettdörren. - Dvs. man har just precis förlorat pengarna, som trillat ner i atuomaten! Det är som Monopol:

"Gå vidare till gå, utan att passera" toaletten!

Men om jag har klarat mig så långt och bara kan slita upp dörren, med ett segerflin. Då kommer nästa "skalledunk". BONK! Jag står där och stirrar på eländet! Betraktar katastrofen! Det är då jag inser att jag fasen inte är född under någon lycklig toalettstjärna.

Jag betraktar det hela misstroget och tänker nu i slow-motion:  

"Undra vart man kan sätta fötterna för att inte få pink fulla skorna".

JA, det må vara mina skosulor! Men jag V Ä G R A R att klampa rakt igenom pink! Det gör jag så fasen heller! Nån´ jädrans måtta får det vara!

Men vad är det här för karlar egentligen?

HUR bär de sig åt?

Står de och tränar på "helikoptern" samtidigt som de pinkar? Det är ju pink precis överallt! Det verkar inte finnas en enda punkt i hela rummet som är pinkfritt! Visste man inte bättre skulle man tro, att hela brandkåren haft slangträning i "lokalen".

Jag ger mig tusan på att skulle man granska väggarna skulle man nog upptäcka stänk där också!

Hur det hela slutar?

Ja, antingen har jag tur och det råkar finnas papper kvar, eller tillräckligt mycket medhavt "nödpapper" i mina fickor, att jag kan sanera "tronen" och vägen dit fram hjälpligt med hjälp av en pappersbeklädd sko, som banar en fåra genom "hela springfloden" och även har en snutt papper kvar till det "egna behovet". Eller så blir det till att slå igen toalettdörren i "oförättat ärende" och irra vidare, medan jag överväger starkt:  

"Skulle man inte bara kunna kissa ner sig helt enkelt"?

Men så inser jag att det skulle nog bli lite väl "kippigt" i skorna och tanken på nedkissade kläder känns inte alls något tilltalande alternativ.

Men jag har blivit utstuderad och förhärdad. Efter 18 år i storstadsliv, travar jag ibland helt enkelt in på närmsta hotell. Nere i lobbyn finns det alltid toaletter, av betydligt "bättre klass", oftast stora som balsalar, marmorbeklädda, stora speglar, friska blommor, garanterat tvål, så lilla våtservetten kan ligga kvar i fickan. Dessutom gratis, utan växelbekymmer!

Jag har faktiskt övervägt att börja sälja kartor över "bra och gratis kisställen" i Göteborg. Kan man sälja mysteriekartor över Dan Browns "Da Vinci koden" kan man väl lika gärna kränga "kisskartor".

Om reinkarnation existerar. Då vill jag absolut bli en liten mops i mitt nästa liv. En mops som bara lyfter upp ena benet vid närmste lyktstolpe, längs korsningen Norra Hamngatan och Kungsgatan, mitt under brinnande rusningstrafik.

Då skall jag bara känna den välbehagliga känslan över när "trycket lättar", vika ner benet och gå vidare, som om inget här i tillvaron har hänt.

2 kommentarer:

  1. Det finns 8 kommentarer.

    Staffan. Tommy och Maria, är bloggare här på NSD Gve. Alltså ett totalt misslyckat försök att göra sig lustig.

    Jag misstänkte att du inte hade kurage nog att blogga, det kräver mod och konsten att kunna bjuda på sig själv, även om EN DEL inte tycks förstå det.

    Tänk vilket fint blodtryck du skall få och vad skönt du skall ha det, när du inte har mig att frekvent irritera dig över, tja förutom Holma, Aimo, m.fl.

    Du kanske skall ta av dig de sotade glasögonen och gå ut och hjälpa till att röja upp i MITT vackra Malmberget, som LKAB och kommunen har tagit all värdighet av.

    Sluta "klandra" LKAB, det kommer jag INTE att göra förrän de förbinder sig att göra rätt för sig fullt ut! Än är listan lite för lång för det, vare sig man gjort sig halvblind eller helblind.
    Anmäl >Gun (2009-06-13 00:28:34)

    Gun, erkänner, jäkligt bra svar av dig! Men jag avstår bloggandet. Känner inte din Tommy och Maria. Låter dock trist. En fylld häck och opererad hand. Vore synd om du kommer för långt från tangentbordet. Gillar faktiskt ditt bloggande då du inte med din envishet klandrar LKAB och, som jag tycker, överdrivet målar en bild av ett Malmberget i förfall.
    Trevlig sommar Gun! Kommer nog inte kunna mig hålla borta från att komma med en och annan kommentar.Faktiskt har jag känslan att du inte helt misstycker? Nåväl,som sagt, ha det bra!
    Anmäl >Staffan (2009-06-12 23:05:34)

    SvaraRadera
  2. Staffan. Nej,jag tycker inte alls att du skall blogga i ditt nästa liv. Jag är absolut av den uppfattningen, att du om någon skall börja blogga i detta liv och omgående dessutom! Jag väntar ivrigt på att få läsa din första blogg här på NSD Gällivare. Skall dessutom bli mig ett sant nöje! Det kan dessutom behövas, eftersom Tommy har häcken full, Maria sitter med opererad hand och jag kommer att vara en bit ifrån tangentbord.
    Anmäl >Gun (2009-06-12 15:39:31)

    Ja, GUN, du vet sannerligen bäst! Och jag skrattar!!
    Kanske jag blir bloggare i nästa liv. Vad säger du om det Gun?
    Anmäl >Staffan (2009-06-11 23:17:29)

    Runar. Du kanske skulle börja i detta liv? Jag anar av ditt uttalande att du är betydligt bättre skickad och hälsar dig mycket välkommen!
    Anmäl >Gun (2009-06-11 22:43:33)

    I mitt nästa liv skall jag bli bloggare...
    Anmäl >Runar (2009-06-11 10:09:03)

    Staffan. Försök att skratta ibland också. Humor är en underskattad vara!
    Anmäl >Gun (2009-06-11 08:29:52)

    Ja Gun, renlighet är en dygd! Och tänk att Gällivare prisas tillsammans med ditt Göteborg och Enköping just för detta. Malmberget, som bekant hör till Gällivare kommun, har av många bespottas för nedskräpning och förslummning. Inte minst av illvilliga kritiker till det miljömedvetna företaget LKAB. Se, Gun, hur fel de haft! Sanningen är ju att vi Malmbergsbor lever i en idyll fjärran från nedskräpning och kriminalitet. Här görs stor sak av en dikeskörning eller övergivet bilvrak. En annan sanning är att LKAB varje sommar anställer lyckliga unga kommunmedborgare just till att hålla rent, klippa våra fina gräsytor m.m. Vilken tur vi har som får bo i Malmberget med vår trygga sponsor, LKAB. Synd bara att vi tids nog måste flytta. Men å andra sidan blir vi ju då förmögna. Tack, underbara LKAB!
    Anmäl >Staffan (2009-06-10 23:18:59)

    SvaraRadera