- den 3 april 2011, kl 01:40
Igår eftermiddag låg jag i soffhörnet och slötittade på programmet "Fenomen" i brist på annat, eftersom benet måste vara i höjdläge en hel del och resten av familjen hade åkt iväg för att bowla. Alltså såg jag endast reprisen av programmet, som normalt tydligen går på söndagar. Genast när Uri Geller kom instyltande på scen, suckade jag och tänkte:
"Nej, inte den trollerigubben, skall han nu börja böja skedar igen?"
Så klev den första "mentalisten" in på scenen. Jag lovar att de hon kunde prestera det skulle jag också kunna göra med förbundna ögon. Eftersom jag har fullgod hörsel, är det en överloppsgärning att kunna läsa tankar. De tre som skulle agera "tänkare" och lotsa henne fram, flämtade och hade sig så fort hon var det minsta lilla på väg att göra fel och trampa i klaveret. Alltså låg jag där och kände mig som en avslagen pilsner.
Tittarna uppmanades att ta fram klockor, hushållsmaskiner etc. som hade slutat att fungera. Dessa skulle fixas med Uri Gellers hjälp. "SUCK"... tänkte jag.
Men så helt plötsligt reste jag mig ur soffan. Därför att jag kommit på en klocka som varit "stendöd" i ca. 28 år. En klocka som jag fått av min pappa, 10.10.1970, står det på gravyren på boetten. Den har ett silverarmband, som guldsmeden Bertil Åhlin d.y. i Gällivare specialgjort till mig. Anledningen till att klockan legat kvar i smyckeskrinet beror enbart på armbandet. Min dotter brukade plocka fram klockan ur smyckeskrinet och prova klockan, när hon var liten, utan att den gått att väcka till liv.
Jag har t.o.m. haft med mig klockan till två olika urmakare, som bara skakat på huvudet. Inget att göra åt den klockan. Vid några tillfällen har den åkt fram och där den bara konstaterats varit "stendöd". Faktiskt så sent som i somras, när 8-åringen ville inventera min hattasks innehåll på små minnen, men även smyckeskrinen. Han trädde klockan på sin arm och vi försökte åter få igång den. Nix klockan gick inte igång. Totalt "stendöd", alltså åkte den ner i smyckeskrinet igen.
Jag hängde upp klockan på en lerfigur, som står på hyllan nedanför vägg-TV:n. Men brydde mig inte om att ställa om tiden, eller datum. Den skulle ändå bara vara "stendöd". Men lydig som jag nu är, tog jag ett foto av klockan, som de ville att man skulle göra. Dock brydde jag mig inte om att sätta kameran på inspelning utan tog ett vanligt foto.
Uri Geller ändrade instruktionen till att klockan skulle hållas i handen. Jag suckade och släpade mig upp ur soffhörnet för att fånga upp klockan. OK, tänkte jag, tur att jag är ensam hemma och ingen ser mig.
Så började Uri Geller nedräkningen:
- 1, 2, 3 Fungera! Uri Geller var inte nöjd med det flata deltagandet och ville att det hela skulle göras om. OK tänkte jag och koncentrerade mig åter på klockan i min hand och räknade högt med igen:
- 1, 2, 3 Fungera!
Nu orkade jag inte med mer tokigheter, utan hängde upp klockan på mjölkglaset, som jag precis hade druckit ur. Jag lade mig tillbaka i soffan och fortsatte slötittandet. Men så råkade jag kasta en blick på klockan:
Vad i hela helsefyr! ?! Klockan gick!?! Jag låg och stirrade på den mellan varven. Tillslut reste jag på mig och ställde om den till den tid som egentligen var.
Nu kunde jag inte slita ögonen från klockan, utan blicken sökte sig ständigt till den för att se hur länge den skulle gå. Jag var helt övertygad om att klockan ändå bara skulle stanna, efter en stund. Den hade väl fått en knäpp och tillfälligt återuppstått ur det "stendöda". Men så blev det inte!!!
När familjen rasade in berättade jag vad som hänt. Naturligtvis så blev det kommentarer av "hushänget":
"Finfint att jag hade övernaturliga krafter! haha... varför hade jag inte passat på att fixa annat också? Rese-PC:n t.ex. som det inte går att logga in på nätet med längre.. Eller varför hade jag inte passat på att fixa mina knän?!"
- Skit samma vad du säger, svarade jag. Jag har funderat på någon realistisk förklaring, men hittar ingen. Därför att det enda som möjligen skiljer sig åt, vad som gjorts med klockan under de här åren är själva nedräkningen och "tänkandet". Kan du förklara varför klockan börjat gå, är jag den första att ha idel öra. Du får väl själv kika på programmet på söndag. Inte vet jag vad det handlar om, men klockan går och det har den inte gjort på årtionden!
På kvällen ställde jag om datum på klockan och ännu går den. Någon som har någon vettig förklaring, eller själv fått igång något som varit trasigt genom det här TV-programmet "Fenomen"?
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article12793597.ab
PS. Nu när jag för över den här från NSD och skall lägga till kommentarerna, vill jag bara tala om att klockan gick under ett tag. Ibland fick man skaka igång den, men den gick drygt en månad. Sedan lade den sig till ro igen. Jag har inte brytt mig om att återuppväcka den igen. DS.
"Nej, inte den trollerigubben, skall han nu börja böja skedar igen?"
Så klev den första "mentalisten" in på scenen. Jag lovar att de hon kunde prestera det skulle jag också kunna göra med förbundna ögon. Eftersom jag har fullgod hörsel, är det en överloppsgärning att kunna läsa tankar. De tre som skulle agera "tänkare" och lotsa henne fram, flämtade och hade sig så fort hon var det minsta lilla på väg att göra fel och trampa i klaveret. Alltså låg jag där och kände mig som en avslagen pilsner.
Tittarna uppmanades att ta fram klockor, hushållsmaskiner etc. som hade slutat att fungera. Dessa skulle fixas med Uri Gellers hjälp. "SUCK"... tänkte jag.
Men så helt plötsligt reste jag mig ur soffan. Därför att jag kommit på en klocka som varit "stendöd" i ca. 28 år. En klocka som jag fått av min pappa, 10.10.1970, står det på gravyren på boetten. Den har ett silverarmband, som guldsmeden Bertil Åhlin d.y. i Gällivare specialgjort till mig. Anledningen till att klockan legat kvar i smyckeskrinet beror enbart på armbandet. Min dotter brukade plocka fram klockan ur smyckeskrinet och prova klockan, när hon var liten, utan att den gått att väcka till liv.
Jag har t.o.m. haft med mig klockan till två olika urmakare, som bara skakat på huvudet. Inget att göra åt den klockan. Vid några tillfällen har den åkt fram och där den bara konstaterats varit "stendöd". Faktiskt så sent som i somras, när 8-åringen ville inventera min hattasks innehåll på små minnen, men även smyckeskrinen. Han trädde klockan på sin arm och vi försökte åter få igång den. Nix klockan gick inte igång. Totalt "stendöd", alltså åkte den ner i smyckeskrinet igen.
Jag hängde upp klockan på en lerfigur, som står på hyllan nedanför vägg-TV:n. Men brydde mig inte om att ställa om tiden, eller datum. Den skulle ändå bara vara "stendöd". Men lydig som jag nu är, tog jag ett foto av klockan, som de ville att man skulle göra. Dock brydde jag mig inte om att sätta kameran på inspelning utan tog ett vanligt foto.
Uri Geller ändrade instruktionen till att klockan skulle hållas i handen. Jag suckade och släpade mig upp ur soffhörnet för att fånga upp klockan. OK, tänkte jag, tur att jag är ensam hemma och ingen ser mig.
Så började Uri Geller nedräkningen:
- 1, 2, 3 Fungera! Uri Geller var inte nöjd med det flata deltagandet och ville att det hela skulle göras om. OK tänkte jag och koncentrerade mig åter på klockan i min hand och räknade högt med igen:
- 1, 2, 3 Fungera!
Nu orkade jag inte med mer tokigheter, utan hängde upp klockan på mjölkglaset, som jag precis hade druckit ur. Jag lade mig tillbaka i soffan och fortsatte slötittandet. Men så råkade jag kasta en blick på klockan:
Vad i hela helsefyr! ?! Klockan gick!?! Jag låg och stirrade på den mellan varven. Tillslut reste jag på mig och ställde om den till den tid som egentligen var.
Nu kunde jag inte slita ögonen från klockan, utan blicken sökte sig ständigt till den för att se hur länge den skulle gå. Jag var helt övertygad om att klockan ändå bara skulle stanna, efter en stund. Den hade väl fått en knäpp och tillfälligt återuppstått ur det "stendöda". Men så blev det inte!!!
När familjen rasade in berättade jag vad som hänt. Naturligtvis så blev det kommentarer av "hushänget":
"Finfint att jag hade övernaturliga krafter! haha... varför hade jag inte passat på att fixa annat också? Rese-PC:n t.ex. som det inte går att logga in på nätet med längre.. Eller varför hade jag inte passat på att fixa mina knän?!"
- Skit samma vad du säger, svarade jag. Jag har funderat på någon realistisk förklaring, men hittar ingen. Därför att det enda som möjligen skiljer sig åt, vad som gjorts med klockan under de här åren är själva nedräkningen och "tänkandet". Kan du förklara varför klockan börjat gå, är jag den första att ha idel öra. Du får väl själv kika på programmet på söndag. Inte vet jag vad det handlar om, men klockan går och det har den inte gjort på årtionden!
På kvällen ställde jag om datum på klockan och ännu går den. Någon som har någon vettig förklaring, eller själv fått igång något som varit trasigt genom det här TV-programmet "Fenomen"?
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article12793597.ab
PS. Nu när jag för över den här från NSD och skall lägga till kommentarerna, vill jag bara tala om att klockan gick under ett tag. Ibland fick man skaka igång den, men den gick drygt en månad. Sedan lade den sig till ro igen. Jag har inte brytt mig om att återuppväcka den igen. DS.
Det finns 4 kommentarer.
SvaraRaderaJossi, det tycker jag var en god idé!
Det behövs positiva nyheter och att det alltid är för tidigt att ge upp. Thomas Fogdö om någon är väl beviset för det. Dessutom började hans karriär i allra högsta grad på Dundret.
Länk
Länk
förutom hans eget företag m.m.
Anmäl >Gun (2011-04-04 18:46:51)
Thomas Fogdö var med i gårdagens program. Han krökte en nyckel. NSD kanske borde fråga honom hur det gick till?
Anmäl >Jossi (2011-04-04 13:10:43)
Farbror Jalle...
den går fortfarande. Ägaren däremot har ingen större dödslängtan och törs inte köra igång den mer. Höljet och de övriga komponenterna ville inte riiiiktigt hänga med.
Anmäl >Gun (2011-04-04 12:12:23)
Hej Gun...
Du skulle ha försökt med tvättmaskinen, Ariston eller vad den nu hette...där hade nog Geller gått bet...Den såg inget vidare ut.
Anmäl >Farbror Jalle... (2011-04-03 12:24:48)