- den 25 juli 2010, kl 13:27
följer konstigt nog alltid en svans av användare, som intygar i inlägg hur perfekta deras liv, hjärnor, förmågor, perception, social kompetens etc. är. http://www.nsd.se/nyheter//artikel.aspx?ArticleId=5499320
Alternativet är att man jämför med hur mycket som alkohol och tablettmissbruk skadar i jämförelse med narkotiska preparat. För mig är denna nonsensjämförelse, ungefär som att slåss om det är pest eller kolera som är värst att drabbas av. Beroende som beroende. Drog som drog.
Nu är det inte bara i dessa tragiska inlägg, som man möter dem och dessa "ofarlighetsbetygelser". Jag har mött så många av dem, att jag sanning att säga totalt tappat räkningen för många årtionden sedan. Vem är det dessutom de försöker att övertyga?
Är det något som jag kan intyga efter ett långt yrkes- och privatliv, där just denna grupp varit överrepresenterade, är att jag ännu inte har lyckats stöta på någon drogare, som har behållit alla sina förmågor fullt ut. Ju yngre debut desto värre är totalskadorna. Inte sällan har de avstannat i utvecklingen där drogerna tog över. Det är som en kil i deras liv slagits in och tiden har gått in i en annan tidsdimension och verklighetsuppfattning. Bara genom att betrakta gång/rörelsemönster, tala med dem etc. har det inte heller varit så himla svårt, att förstå vilken kategori de tillhört.
Sedan kan jag inte låta bli att ställa frågan till alla dessa "ofarlighetsanvändare", är det verkligen så farligt och trist, att vara en människa utan droger i kroppen? Vad är det som är så hotfullt med att vara den man är? Har man mindre behållning av livet när man inte är påverkad? Är man en trevligare typ med droger i kroppen? Är livet lättare att leva med droger? Har man svarat ja, på någon av dessa frågeställningar, då kanske det är hög tid att sätta sig ner och fundera över ett och annat i ens liv.
Det finns ingen statistik/undersökning etc. som överhuvudtaget belägger att drogare, oavsett drogen, är klokare, äger fler förmågor än de som avstått. Snarare tvärtom!
Det finns bara en enda sak att säga om intag av droger, oavsett drogen: Det är en manipulation/dimridå av det egna jaget/medvetandet, som man gömmer sig bakom och som drabbar det egna livet värst av allt. Även om en sådan person inte alltför sällan drabbar sin omgivning. Hela skalan av olika spektra existerar verkligen. Ibland har det skett på ett totalt förödande sätt.
Till en början kan det finnas nyansskillnader. Jag skriver "kan", men inte ens där är något givet. Därför att det är en vass knivsegg som ständigt balanseras på. Ingen kan på förhand säga vad resultatet kommer att bli, inte ens från den ena gången till den andra, eller i det långa loppet. Det finns många anledningar till det. Det är det som jag tycker är det allra värsta med droger egentligen. Det finns ingen som i förväg kan säga, hur utfallet kommer att bli!
Hur många är det som sitter och läser det här, som med handen på hjärtat kan intyga, att de aldrig hört talas om att påverkan haft inverkan. Dvs. inget har hänt med någon inblandad, eller deras partner/familj, omgivning etc. Grattis i så fall! Du är tämligen unik.
Med åren har jag alltför många minnesbilder av de, som inte längre hänger med i detta liv och som är drogrelaterade döda. Antingen genom egen förskyllan, eller att de har utsatts för annans drogade tillstånd. Många familje- och relationstragedier har inträffat just pga av inverkan från narkotika, sprit eller diverse piller, ibland en mix av allt detta.
Jag låter Kenta avsluta med "Just idag är jag stark"
därför att den är rätt så talande. Varken Kenta eller Stoffe blev särskilt långlivade, de drogade rätt häftigt och de visste att det var med livet som insats. Men "drogdöden" är ju alltid något som drabbar någon annan. Sedan spelar det ingen roll om det är av en överdos, död i egna spyor, eller om det är fråga om skrumplever, fettlever, hjärtinfarkt, stroke, eller något annat som kroppen bara inte orkat med längre pga. ett alltför rikligt drogintag av någon variant.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ett_anst%C3%A4ndigt_liv
Alternativet är att man jämför med hur mycket som alkohol och tablettmissbruk skadar i jämförelse med narkotiska preparat. För mig är denna nonsensjämförelse, ungefär som att slåss om det är pest eller kolera som är värst att drabbas av. Beroende som beroende. Drog som drog.
Nu är det inte bara i dessa tragiska inlägg, som man möter dem och dessa "ofarlighetsbetygelser". Jag har mött så många av dem, att jag sanning att säga totalt tappat räkningen för många årtionden sedan. Vem är det dessutom de försöker att övertyga?
Är det något som jag kan intyga efter ett långt yrkes- och privatliv, där just denna grupp varit överrepresenterade, är att jag ännu inte har lyckats stöta på någon drogare, som har behållit alla sina förmågor fullt ut. Ju yngre debut desto värre är totalskadorna. Inte sällan har de avstannat i utvecklingen där drogerna tog över. Det är som en kil i deras liv slagits in och tiden har gått in i en annan tidsdimension och verklighetsuppfattning. Bara genom att betrakta gång/rörelsemönster, tala med dem etc. har det inte heller varit så himla svårt, att förstå vilken kategori de tillhört.
Sedan kan jag inte låta bli att ställa frågan till alla dessa "ofarlighetsanvändare", är det verkligen så farligt och trist, att vara en människa utan droger i kroppen? Vad är det som är så hotfullt med att vara den man är? Har man mindre behållning av livet när man inte är påverkad? Är man en trevligare typ med droger i kroppen? Är livet lättare att leva med droger? Har man svarat ja, på någon av dessa frågeställningar, då kanske det är hög tid att sätta sig ner och fundera över ett och annat i ens liv.
Det finns ingen statistik/undersökning etc. som överhuvudtaget belägger att drogare, oavsett drogen, är klokare, äger fler förmågor än de som avstått. Snarare tvärtom!
Det finns bara en enda sak att säga om intag av droger, oavsett drogen: Det är en manipulation/dimridå av det egna jaget/medvetandet, som man gömmer sig bakom och som drabbar det egna livet värst av allt. Även om en sådan person inte alltför sällan drabbar sin omgivning. Hela skalan av olika spektra existerar verkligen. Ibland har det skett på ett totalt förödande sätt.
Till en början kan det finnas nyansskillnader. Jag skriver "kan", men inte ens där är något givet. Därför att det är en vass knivsegg som ständigt balanseras på. Ingen kan på förhand säga vad resultatet kommer att bli, inte ens från den ena gången till den andra, eller i det långa loppet. Det finns många anledningar till det. Det är det som jag tycker är det allra värsta med droger egentligen. Det finns ingen som i förväg kan säga, hur utfallet kommer att bli!
Hur många är det som sitter och läser det här, som med handen på hjärtat kan intyga, att de aldrig hört talas om att påverkan haft inverkan. Dvs. inget har hänt med någon inblandad, eller deras partner/familj, omgivning etc. Grattis i så fall! Du är tämligen unik.
Med åren har jag alltför många minnesbilder av de, som inte längre hänger med i detta liv och som är drogrelaterade döda. Antingen genom egen förskyllan, eller att de har utsatts för annans drogade tillstånd. Många familje- och relationstragedier har inträffat just pga av inverkan från narkotika, sprit eller diverse piller, ibland en mix av allt detta.
Jag låter Kenta avsluta med "Just idag är jag stark"
därför att den är rätt så talande. Varken Kenta eller Stoffe blev särskilt långlivade, de drogade rätt häftigt och de visste att det var med livet som insats. Men "drogdöden" är ju alltid något som drabbar någon annan. Sedan spelar det ingen roll om det är av en överdos, död i egna spyor, eller om det är fråga om skrumplever, fettlever, hjärtinfarkt, stroke, eller något annat som kroppen bara inte orkat med längre pga. ett alltför rikligt drogintag av någon variant.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ett_anst%C3%A4ndigt_liv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar