- den 5 februari 2010, kl 22:15
företagshimmel har fastnat för detta med scrapbooking.
http://www.nsd.se/nyheter/gallivare/artikel.aspx?ArticleId=5162098
För något år sedan kom jag i kontakt med scrapbooking och jag skall väl ärligt erkänna att jag "är fast". Detta är starkt beroendeframkallande, dock får man varken högt blodtryck, skrump- fettlever, eller depressioner av det hela. Jag har helt enkelt blivit scrapbookingberoende. Anfallen kommer i perioder.
Numera är det få saker jag slänger, utan det går in i stora plastlådor, som vid kulna kvällar, eller soliga dagar ute under trädgårdens parasoller får en nyanvändning. Kläder och dukar som kasseras befrias från spetsar, tygbitar, knappar, dragkedjor, märken etc. De mest besynnerliga prylar åker ner i dessa lådor:
Förpackningsemballage, omslagspapper, hårklämmor som gjort sitt, örhängen där det andra paret "rymt", gamla biobiljetter, gamla wobblers, skeddrag, olika former av snören, rep, detaljer från leksaker som gjort sitt, kapsyler, korkar, julpynt, påskfjädrar osv. Ja, precis vad som helst åker ner i lådorna för att sedan komma ut genom fingrarna i nyskapande form.
Det kan bli mycket det. En trevlig "ge bort kartong" med något i, hemsnickrade födelsedagskort, alla former av uppvaktning, brevpapper, vykort, egna anteckningsböcker, diktböcker, fotoalbum, babyminnen, roliga händelser, utflykter, reseminnen med foton och gamla kvitton och inträdesbiljetter mm. Det finns faktiskt inga begränsningar alls på galenskaperna när inspirationen överfaller.
Jag går ständigt omkring med en liten bok i min ficka, där jag skriver ner några klok, eller tokord som jag ramlar över och som jag återanvänder till detta scrapbooking. En och annan egentillverkad skiss, teckning, dikt osv. kan också få ny skepnad.
MEN så behövs också de där besöken i någon av scrapbookingaffärerna, när fantasin behöver "input". Jag föredrar de små små nischaffärerna, men även Panduro går an.
Så gläd er stora som små, unga som gamla, manligt kön som kvinnligt kön. Jodå, män kan de också. T.o.m. vissa gånger betydligt bättre än vi, det (O)täcka könet, upptäckte jag när "hushänget" häromsistens blev uppvaktad av sina arbetskamrater!
Känner du dig tveksam, gå på någon av de kurser, som hon planerar att dra igång. Man inspireras av att se, avnjuta, se det skapas. - "Homeparty" är inte heller så tokig idé.
Här kommer en hemsida till en Scrapbookingdam med sådan energi, att jag funderar om hjärnan någonsin står still på henne. Bilden kommer också från hennes hands intelligens.
http://bigganed.blogspot.com/search/label/Teknik
http://www.nsd.se/nyheter/gallivare/artikel.aspx?ArticleId=5162098
För något år sedan kom jag i kontakt med scrapbooking och jag skall väl ärligt erkänna att jag "är fast". Detta är starkt beroendeframkallande, dock får man varken högt blodtryck, skrump- fettlever, eller depressioner av det hela. Jag har helt enkelt blivit scrapbookingberoende. Anfallen kommer i perioder.
Numera är det få saker jag slänger, utan det går in i stora plastlådor, som vid kulna kvällar, eller soliga dagar ute under trädgårdens parasoller får en nyanvändning. Kläder och dukar som kasseras befrias från spetsar, tygbitar, knappar, dragkedjor, märken etc. De mest besynnerliga prylar åker ner i dessa lådor:
Förpackningsemballage, omslagspapper, hårklämmor som gjort sitt, örhängen där det andra paret "rymt", gamla biobiljetter, gamla wobblers, skeddrag, olika former av snören, rep, detaljer från leksaker som gjort sitt, kapsyler, korkar, julpynt, påskfjädrar osv. Ja, precis vad som helst åker ner i lådorna för att sedan komma ut genom fingrarna i nyskapande form.
Det kan bli mycket det. En trevlig "ge bort kartong" med något i, hemsnickrade födelsedagskort, alla former av uppvaktning, brevpapper, vykort, egna anteckningsböcker, diktböcker, fotoalbum, babyminnen, roliga händelser, utflykter, reseminnen med foton och gamla kvitton och inträdesbiljetter mm. Det finns faktiskt inga begränsningar alls på galenskaperna när inspirationen överfaller.
Jag går ständigt omkring med en liten bok i min ficka, där jag skriver ner några klok, eller tokord som jag ramlar över och som jag återanvänder till detta scrapbooking. En och annan egentillverkad skiss, teckning, dikt osv. kan också få ny skepnad.
MEN så behövs också de där besöken i någon av scrapbookingaffärerna, när fantasin behöver "input". Jag föredrar de små små nischaffärerna, men även Panduro går an.
Så gläd er stora som små, unga som gamla, manligt kön som kvinnligt kön. Jodå, män kan de också. T.o.m. vissa gånger betydligt bättre än vi, det (O)täcka könet, upptäckte jag när "hushänget" häromsistens blev uppvaktad av sina arbetskamrater!
Känner du dig tveksam, gå på någon av de kurser, som hon planerar att dra igång. Man inspireras av att se, avnjuta, se det skapas. - "Homeparty" är inte heller så tokig idé.
Här kommer en hemsida till en Scrapbookingdam med sådan energi, att jag funderar om hjärnan någonsin står still på henne. Bilden kommer också från hennes hands intelligens.
http://bigganed.blogspot.com/search/label/Teknik
Det finns 3 kommentarer.
SvaraRaderaHej Agneta!
Det blir lite väl lång resväg i annat fall hade jag mer än gärna dykt upp.
Men varför inte föreslå lite olika arbetsplatser en annorlunda och personalvårdande dag. Man har himla roligt under en dylik kurs, eller varför inte göra något helt och annorlunda och föreslå en vänskapsträff på ett helt nytt sätt.
Det kanske är någon som fyller jämna år snart, eller någon som skall gå i pension, gifta sig etc. Det går att göra otroligt roliga saker tillsammans till dessa ändamål. En berättelse i form av en bok i ämnet är något utöver det vanliga. Jag lovar!
Anmäl >Gun (2010-02-10 22:20:42)
Hej Gun ! Hoppas vi får din anmälan till vår stora scrapdag 6 mars! vi behöver alla....för här verkar tyvärr inte alla fått upp ögonen för denna härliga hobby! välkommen att ringa Studiefrämjandet
Anmäl >Agneta (2010-02-09 11:18:31)
ja...dina blogginlägg genomsyras av scrapbooking..Man tar det som man haver och sätter ihop med egen fantasi..
Anmäl >Farbror Jalle..gillar scrapbooking.. (2010-02-06 06:45:00)