Google+ Followers

söndag 20 september 2009

Denna dag. En evighetslång söndag,

- den 20 september 2009, kl 23:28


utan till synes minsta antydan till att vilja ta slut.

Visserligen slog jag upp mina bruna redan vid 9-snåret, trots att nattsuddandet varit rätt långvarigt. Men den här dagen verkar ha pågått en hel evighet!

På utsidan av huset har "hushänget" och yngste sonen diskuterat byggnationerna så det stått härliga till. Jag stod ute på trädäcket ett tag och försökte hänga med i svängarna om vinterisolering, eller inte vinterisolering. Men tillslut kändes det som om jag hade förvandlats till en istapp, där jag stod i solen iförd endast tunn skjorta och huttrade. Det är inte längre sensommarens varma vindar, utan pålandsvinden som nu ger sig tillkänna och vittnar om att det är nära till havs.

Jag och dottern åkte iväg till församlingshemmet för att rösta. Visserligen ligger det bara ett stenkast härifrån så egentligen hade vi tänkt ta oss den lilla promenaden, men så kom jag på att vi behövde handla lite som missats och då kunde vi lika gärna förpassa allt som skall till återvinningsstationen vid affären.

Det var inte direkt några större köer till valurnan i kyrkovalet, men ändå en liten strid ström. Varför går nu en ateist och röstar, eller är med i svenska kyrkan, kanske någon undrar. Jo saken är väldigt enkelt. Jag tror inte på någon farbror vid namn Gud med en son som heter Jesus och det här triangeldramat med bebådelse av den helige anden och allt det där andra, som jag orimligt kan få ihop i mitt arma huvud. Jag kan möjligen förstå att Maria inte visste om det var Josef, Gud, eller den helige anden (brevbäraren?) som var far till Jesus, men den där andra tillblivelsestoryn? Nej, där klickar min föreställningsförmåga.

Men eftersom jag nu genom kvantfysikens försorg inte ser några stridigheter om att allt är lite mer än vad vi med blotta ögat kan se, tar jag saken från en helt annan sida. Dessutom kan jag se att det som Jesus står för, är inte mer än regelrätta bra förhållningsregler om etik och moral. Jag tror av hela mitt hjärta på etik och moral. Så fort vi börjar schackra med dessa, då är vi genast ute på tunn is.

Jag har lagt min röst för att politiskt dravel skall ut ur kyrkan. Jag tycker inte att politik och svenska kyrkan hör ihop. Lika lite som jag tycker att det här landet skall styras med politik. Det har överlevt sig självt, vi har andra tider nu som kräver andra krafttag. Jag är verkligen för att kunniga människor skall se till att allas behov blir tillgodosedda. Kyrkan ser jag helst att den förblir den grundtrygghet, som den trots allt är för väldigt många människor.

Kyrkan för mig själv innebär en del av vår egen tradition och jag är starkt för att våra egna traditioner bevaras. Vi håller redan på att i mångt och mycket tappa fotfästet, genom att lägga mindre och mindre vikt vid våra egna traditioner och årsväxlingar. Det finns en stor hemlighet i dessa gamla traditioner, som också följer årstiderna. Det är bra och goda levnadsregler och traditioner, som inte kommit till av en slump. Det hela finns nedärvt i oss själva.

Jag är övertygad om att det är sånt som gör, att nutidsmänniskan alltmer förlorar fotfästet i tillvaron. Vi håller på att gå under av sprit, droger, piller och en allmän dekadens, där våra medmänniskor inte ens betyder något. Pengar är åter makt och alltfler är villiga att gå över lik för dessa pengar.

Vår församling har en sagolik gemytlig samling personer. De har armarna vitt utsträckta till omvärlden och mellan varven bjuds en rätt intressant agenda. De lever i den nutid som är. Det fick till följd att jag och dottern blev stående på väg ut i solskenet och diskuterade vår gamla väggklocka, som behöver en vänlig hands omsorger för att åter vilja ticka på och slå sina mjuka tonslingor.

Men också den nog så problematiska situation som finns i Malmberget för människorna och det som gruvbrytningen fört med sig. Men också LKAB:s advokats sommarinlaga till Miljödomstolen, där LKAB inte kan följa de miljökrav som är stipulerade. LKAB de bara fortsätter på inslagen bana, som om inget har hänt, trots att det här är fråga om högsta giftklass som släpps ut och skalven eskalerar!

Prästen som höll på att plocka upp leksakerna, som de små barnen hade använt sig av, såg ut som om han inte trodde sina öron, när jag berättade "senaste nytt från Malmberget".

När vi åter landat hemmet, låg jag ett tag i ryggläge och kikade på Agenda. Sicket kvalificerat kackelprogram! Den där Muppdamen från MP i regeringen, hon har inte en susning om vilken rättslöshet som vanliga svenska medborgare dagligen blir utsatta för i det här landet. Det verkar hon inte vara det minsta lilla upprörd över, eller ens medveten om! Men hon är upprörd över att en person, som staten redan lagt ut svindlande summor på tidigare och som åter sitter där med hela handen i kakburken och dessutom fått både UD, SÄPO med 3 personer tillresta till sig och som även fått två (2) advokater förordnade till sig här på hemmaplan och en utredning är startad i Pakistan! Vilken vanlig svensk får 2 advokater till sin hjälp?

Varför är muppdamen Yvonne Ruwaida inte lika upprörd över t.ex. Dawitt Isaak, som suttit där i sin 3 kvm stora cell, utan formell anklagelse, eller rättegång, sedan 2001! Han ÄR dessutom ett tortyroffer. Ändå har EU nyligen beslutat om att, utan några som helst motkrav, fortsätta att pumpa in nya pengar i Eritrea, nu en ny summa på 1,25 miljarder kronor!

Vi har massor av svenska barn, som befinner sig utomlands och vars kvarvarande föräldrar inte vet ett dyft om hur barnen har det. Dessa lyfter vi inte ett enda finger för!

Nej, det är mycket som jag inte begriper ett vitten av. Men ett begriper jag i alla fall. Nu skall jag segla in i paulún, plugga in min nya CD-bok i öronen: "Gomorra", av Roberto Saviano.
-----

Lyft ditt moraliska finger och skriv på namninsamlingen;

Vi är inte emot gruvindustrin och vill heller inte stoppa LKAB men vi kräver en helhetslösning av Malmberget NU!

http://www.namninsamling.se/index.php?nid=3747

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar