Jag har fått en ovanlig stalker - en katt!

Det hela tog sin början i somras då jag satt vid matbordet i vardagsrummet och bara kände att "det är något/n som tittar på mig", utan att upptäcka någon.Eftersom jag efter läckan från polishuset i Gällivare till NSD (Norrländska Socialdemokraten) och trots att jag avlagt mitt vittnesmål mot löfte om att jag aldrig skulle bli röjd, bara finnas med där som hjälp i mordutredningen i dubbelmorden i Appojaure, så är det här inget jag någonsin efter det har tagit lätt på, eftersom det fick så katastrofala följder.

Man kan väl kanske med lätthet påstå att jag blivit hyperkänslig på just den punkten och det fick till följd att jag även för något år sedan blev varse samma känsla och vände upp blicken där jag stod ute i trädgården och höll på med något. Jag hade igen känt mig betraktad under lång tid utan att upptäcka något. I samma veva som jag vände upp blicken just den här gången såg jag blixten och personen som stod i grannens hus och helt uppenbart fotograferade mig!

Varför han gjorde det vet jag inte, men han jobbade åt ett bevakningsföretag och vid just den tidpunkten kändes det inte som någon överraskning att bli fotograferad. Dock finns det inget i mitt liv som jag behöver dölja eller dunkla så jag brydde mig inte dess mer. Så här i efterhand så har jag till viss del ångrat att jag inte gick och ringde på och frågade av vilken anledning jag helt uppenbart blev smygfotograferad och granskad.

Men i somras minns nu inte längre vad det var jag höll på med där jag satt vid matbordet, men ideligen kände jag mig granskad ända in i fotknölarna och gjorde avbrott och tittade upp. Tillslut fick jag syn på ett intensivt par ögon där mellan blombladen. Men det var inte lätt att upptäcka den då, eftersom den låg helt blickstilla:

Katten låg på utsidan uppflugen på fönsterblecket och följde varje rörelse jag gjorde och mina förehavande. Våra blickar möttes och katten måttade mig och vartenda rörelse jag gjorde men avvek inte trots att jag gick och hämtade min mobil och tog några bilder på den. Sedan dess har den här katten blivit en del av min tillvaro.

mitt eget foto av katten, när jag väl upptäckt vem det var som iakttog mig.

Sitter jag i arbetsrummet så kan jag ibland känna att nu är jag iakttagen igen och visst är det så. Är jag i sovrummet så är den där på utsidan av fönsterblecket även där, är jag i köket så är den också där. T.o.m. när jag höll på inne i dotterns fd rum var den närvarande på utsidan och iakttog vad jag hade för mig. Det är inga små stunder det handlar om, utan den verkar ha hur mycket tålamod och tid som helst att granska mina förehavanden.

På julafton höll jag på att göra en västerbottenspaj till sen gemensam frukost, när dottern kom inklivande. Trots att jag berättat om katten och även visat fotona jag tog i somras på katten kände jag, att hon nog inte riktigt hade trott mig om min ständiga/e följeslagare/iakttagare.

Nu förstod hon digniteten av det hela eftersom katten låg lugnt kvar på köksfönstrets fönsterbleck och följde varje rörelse jag gjorde i köket.

Hon undrade vems katten kunde vara och jag svarade att jag hade ingen susning om det, eftersom den här trädgården är en hemvist för traktens kringstrykande katter.

Jag föreslog att det kanske rent av var en vildkatt som på det här sättet skaffat sig en viss social gemenskap med mig. Det trodde inte min dotter på. Hon tyckte att katten såg alldeles för stor och välmående ut för att vara en vildkatt. Medan jag tyckte att vara vildkatt och vara högst välmående inte behövde innebära något diametralt. Stor stämde faktiskt mer in på en vildkatt än en tamkatt. Den är rätt gigantisk för att vara en vanlig huskatt. I vissa lägen ser man inte hur stor den verkligen är, men ibland får man syn på det också.

Jag mindes när jag i början på 80-talet en ljus sommarnatt kommit körande från kusten på väg hem till Malmberget och i ett skogsbryn fått syn på något som jag först trodde var stor samling lodjur säkerligen ca 15-20 djur och därför saktat in med bilen tills den nästan stod stilla. Samma intensiva ögon mötte mig och följde mig med blicken utan att man kunde skönja den minsta lilla rörelse hos någon av dem, eftersom de var så otroligt många och stora valde jag att avvika. Jag blev helt enkelt livrädd även om jag satt inne i bilen. Det var i det ögonblicket jag verkligen förstod vad det var min mamma hade försökt förmedla till mig när jag var liten. Själv var hon livrädd för dem men förmedlade däremot aldrig varför hon var det. Jag fick bara en känsla av att det var något ruskigt som hon antingen själv hade upplevt eller hört berättats om.

Ännu en sak som gått mig förlorad eftersom jag inte ställde de rätta frågorna medan tid ännu fanns.

Min dotter tyckte att det var konstigt att katten ute på fönsterblecket inte avvek fastän hon hade kommit in i köket, dessutom tagit fram sin mobil och tagit ett tämligen närgånget foto av den. Det är det normala för de andra katterna som brukar stryka om kring i vår trädgård, att de blir stående blickstilla i en rörelse för att överväga situationen, men sedan avviker snabbt.

Men katten låg stoiskt lugnt kvar och fortsatte att granska mina rörelser i köket.

- Är det inte lite märkligt, sa min dotter.
- Jag vet inte, svarade jag, jag har accepterat att den ligger och iakttar mig i evigheter. Den verkar dessutom veta exakt var jag befinner mig i huset.
- Men den verkar ju acceptera att jag finns här, svarade hon, eftersom den bara ligger kvar och trots att jag nu krupit så nära fönstret och fotograferat den.
- Den kanske har full koll på din existens också. Har du tänkte på det, svarade jag.

Jag hoppas i alla fall att jag inte blir betraktad av katten som något som den tänker ge sig på, precis som det var med iakttagaren som definitivt hörde samman med det läckande polishuset, som fick katastrofala följder och bara med Guds försyn skonade somt. Däribland min dotter. 

Min dotters foto på katten - min märkliga stalker -  taget på julafton 2018 och sett mellan adventsstaken i köksfönstret.

Det hade varit intressant att veta om det är någon där ute i etern som har liknande erfarenheter av någon katt.