Visste man inte bättre så skulle jag tro att hon driver
med folk. Inte ens mina bordsdukar ser ut så här:
 |
| OBS! Bilderna hämtade från Gudrun Sjödén Design |
En gång i tiden hade jag en arbetsplats där man trissade
över varandra med att köpa Gudrun Sjödéns klädutbud. Jag vet att jag många
gånger undrade om de var totalt färg- och mönsterblinda.
Men jag sa aldrig något, tyckte att det trots allt var viktigast att de själva var nöjda. Nu när jag blivit 66 år fyllda tycker jag att jag äntligen kan undslippa vad jag tänker om Gudrun Sjödén Design. Själv skulle jag vägra att ta på mig dylika klädesplagg eller skor.
Förr om åren när vi bodde på Otterhällan i centrala Göteborg, brukade jag ofta passera Gudrun Sjödéns affär på väg ner till Trädgårdsföreningen eller Saluhallen. Jag vet att jag brukade tänka på mina f.d. arbetskamrater och undra om de fortfarande trissade över varandra med vem som hade köpte det och det av Gudrun Sjödens outfit. Under alla dessa år som jag passerade dessa skyltfönster vet jag att en (1) enda gång såg något som jag tyckte verkade helt ok. EN (1) gång på 8 år ! Det måste vara svårslaget.
Men jag sa aldrig något, tyckte att det trots allt var viktigast att de själva var nöjda. Nu när jag blivit 66 år fyllda tycker jag att jag äntligen kan undslippa vad jag tänker om Gudrun Sjödén Design. Själv skulle jag vägra att ta på mig dylika klädesplagg eller skor.
Förr om åren när vi bodde på Otterhällan i centrala Göteborg, brukade jag ofta passera Gudrun Sjödéns affär på väg ner till Trädgårdsföreningen eller Saluhallen. Jag vet att jag brukade tänka på mina f.d. arbetskamrater och undra om de fortfarande trissade över varandra med vem som hade köpte det och det av Gudrun Sjödens outfit. Under alla dessa år som jag passerade dessa skyltfönster vet jag att en (1) enda gång såg något som jag tyckte verkade helt ok. EN (1) gång på 8 år ! Det måste vara svårslaget.
Ändå är jag sannerligen inte personen som duckar för skarpa färger, men det
här har sedan länge passerat min gräns, både i färgblandningar och inte minst
mönsterblandningar. Skomatchningen går ju inte heller av för hackor. Jag förstår inte hur de ens har kunnat leta fram en spansk skomakare som är villig att göra dylika skor. Inte ens på KVA Sagsjön gjorde jag så taffliga skor med de intagna kvinnorna.
Själv äger jag flera par spanska läderskor, som jag beställt de gånger vi varit i Sevilla på resa, vilket så här långt varit ett par gånger. Det är billiga och verkligen egen kvalitetsdesign och ljusår ifrån Gudrun Sjödéns skomode.
Dessutom har Mayo mycket snitsiga kläder i övrigt till försäljning och kan även köpas måttanpassat.
Visst, jag kan visserligen hålla med om att Gudrun Sjödén Designs omsättning om en kvarts miljard kronor förtjänar att lyfta på hatten åt. Men det är verkligen med blandade känslor, eftersom jag samtidigt undrar om svenska kvinnor står sig bland världens sämst klädda.
Idag tänkte jag på devisen: smaken är som baken, delad och bör ej diskuteras, när jag passerade Gudrun Sjödens affär på Södra Larmgatan.
Men sitter jag här och tänker på det där sista: ej diskuteras är det egentligen inte min åsikt. Jag tycker nog att vi skall diskutera det här, eftersom jag tigit så länge om vad jag tycker. Jag förstår mig inte heller på dessa modéhus, som de t.ex. vimlar av både i Milano och även i Paris, där de saluför kläder som mer påminner om när mina småflickor har egendesignat, vilket då blir pikant till skillnad från detta modedesigners klädalster.
Vad tycker du? Har din käresta samma klädsmak och går omkring i Gudrun Sjödéns design? Eller är du själv en dam som går omkring i Gudrun Sjödéns design och tycker det är vacker?
Själv äger jag flera par spanska läderskor, som jag beställt de gånger vi varit i Sevilla på resa, vilket så här långt varit ett par gånger. Det är billiga och verkligen egen kvalitetsdesign och ljusår ifrån Gudrun Sjödéns skomode.
Visst, jag kan visserligen hålla med om att Gudrun Sjödén Designs omsättning om en kvarts miljard kronor förtjänar att lyfta på hatten åt. Men det är verkligen med blandade känslor, eftersom jag samtidigt undrar om svenska kvinnor står sig bland världens sämst klädda.
Idag tänkte jag på devisen: smaken är som baken, delad och bör ej diskuteras, när jag passerade Gudrun Sjödens affär på Södra Larmgatan.
Men sitter jag här och tänker på det där sista: ej diskuteras är det egentligen inte min åsikt. Jag tycker nog att vi skall diskutera det här, eftersom jag tigit så länge om vad jag tycker. Jag förstår mig inte heller på dessa modéhus, som de t.ex. vimlar av både i Milano och även i Paris, där de saluför kläder som mer påminner om när mina småflickor har egendesignat, vilket då blir pikant till skillnad från detta modedesigners klädalster.
Vad tycker du? Har din käresta samma klädsmak och går omkring i Gudrun Sjödéns design? Eller är du själv en dam som går omkring i Gudrun Sjödéns design och tycker det är vacker?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar