En del saker vill jag bara inte kommentera - men det går inte att hålla tyst i längden.

Satt och lyssnade på bilradion på det här ring och snacka fritt programmet, som sänds i P 1 på förmiddagen. Idag var det mycket snack om den här priffen som inte vill ta i hand och hälsa på kvinnor och som hade kandiderat till någon politikerpost. Det var nästan så jag körde i diket när jag lyssnade till detta unikum av oförståelse, som talade om att man kan hälsa på "många olika sätt". Den här mannen skulle ha hälsat på henne genom att lägga handen på bröstet och "det var väl inget med det".  Man kan hälsa på många olika sätt.

Mao tyckte hon att det var helt ok. MEN resten då? Det är ju inte bara detta att inte kunna hälsa på en kvinna genom att ta i hand. Faktiskt är det så att själva hälsandet bara är toppen av isberget.

Jag har full respekt för andra länders seder och bruk och religiösa vanföreställningar, men i det här landet håller vi just nu på att få kvinnonäsorna upp ur ojämlikheten. Inte fasen vill jag att all denna kvinnokamp som förts skall vara helt bortkastad. Det förekommer REDAN alltför mycket stoppa huvudet i sanden-mentalitet, som sätter upp hinder för flickor och kvinnor, där kvinnor betraktas som något som är synden själv. Det är väl så man måste uppfatta det hela med tanke vad som förekommer i de svenska domstolarna ang. kvinnofridskränkningar, våldtäkter och smygfotograferingar till allmänt beskådande.

Ta bara en sådan sak att man fann en hel skola med könsstympade flickor - jag vill minnas att det var i Örebrotrakten. Jag har inte hört talas om att det lett till några åtal, trots att det måste vara fråga om rätt grov och allvarlig misshandel med rätt till skadestånd!

Inte heller har jag hört talas om några domar där barn är bortgifta innan de ens själva har börjat fundera över tingens varande. Sanning att säga vet jag inte hur många romska & religiöst drabbade kvinnor jag träffat som bara har varit barn, när de tvingats in i arrangerade äktenskap som har varit allt annat än bra ur något hänseende, vare sig för dem själva, männen eller barnen. Fullständiga katastrofer om man frågar mig. Det kan inte skapa annat än diverse problem även kollektivt som slår igenom i samhället.

Handen på hjärtat fick jag faktiskt mer än nog under min tingsrättstid med alla dessa kvinnor som fick byta identitet och ständigt hade den manliga släkten, som blodhundar hängandes i hälarna efter sig p.g.a. att männen i släkten kände sig förorättade. - Men vad i hela fridens dar är det här för något? Är de en samling mesar de här karlarna, som inte klarar av att behålla ansiktet när något gått dem emot, eller vad handlar det hela EGENTLIGEN om?

För min del räcker det och blir över, mer behöver inte sägas. Men om nu den här kategorin män tror att de p.g.a. påhittade religiösa eller kulturella fantasier tror sig stå över kvinnan, då har man hamnat i fel land. Hur enkelt som helst! Då är det något annat land man skall kandidera politiskt i, eller bo i - inte i Sverige.

NEJ, jag är inte rasist - däremot är jag för sunt förnuft och det verkar det numera helt saknas en hel del av inom det här landets gränser. Det är många som anser sig vara förmer än andra, man behöver bara göra ett svep bland högdjuren för att inse att det är inte bara handskakningar som är problemet.

Under min uppväxt hörde somliga företeelser hemma i Svenska MAD, numera florerar de ute i verkligheten.