Google+ Followers

måndag 11 januari 2016

Så här roligt har jag nog inte haft det sedan vi draggade efter farmor i Mölndalsån.

Förstå mig rätt nu, min farmor var nog av allt att döma inte ens i närheten av Mölndalsån, eftersom hon bodde hela sitt liv uppe i Norra Lappland. Min farmor, Maria Matilda Johansdotter Ek, var en av alla dessa människor som fick sitt liv avslutat alldeles för tidigt, vid 49 års ålder. Det är min farmors efternamn som jag och min dotter bär.

Jag VET, jag borde sova nu. En till helvetisk dag imorgon. Förlåt jag ser av klockan att döma att jag borde ha skrivit idag istället, eftersom klockan passerat en bra bit över midnatt och har hunnit spilla över till måndag.



Utmattad som en sunkig skurtrasa var jag, när jag låg och halvsov framför TV:n tidigare på kvällen, trots att jag verkligen ville se dokumentären om Katarina Taikon, av Tamas Gellert. http://www.svtplay.se/video/5765318/taikon/taikon-avsnitt-1Dokumentären ligger kvar på SVT Play till 17 januari 2016.

Jag kan inte låta bli att beundra de människor som orkar slåss mot något som på förhand ter sig tämligen utsiktslöst. Men i själva verket rör sig om en önskan att göra världen till en lite bättre värld. Förstår det utifrån sina egna erfarenheter.
 

Ordentligt beklämd blir jag när Katarina Taikons syster Rosa Taikon i slutet av dokumentären får motta ett pris i Olof Palmes anda ur Lisbeth Palmes hand. Rosa Taikon gör det postumt till sin syster Katarina Taikons ära. Det är då man inser hur bedräglig mänskligheten är. Olof Palme hade inte på något sätt hjälpt Katarina Taikon att stoppa de dryga 50 talet zigenare som Sverige utvisade. Med dagens facit i hand med all invandring som varit i Sverige, behöver man inte vara atomklyvare för att inse, att det är ursprunget zigenare som var problemet.

Det gör mig också stolt att veta, att mina föräldrar var genuint vidsynta människor, som aldrig dömde någon människa för dennes ursprung. http://gun-m-ek.blogspot.se/2011/12/igar-var-det-forintelsens-dag.html


Med tanke på att jag om några timmar åter skall stå vid en av alla dessa utsatta människors kista och se den försvinna ner i jorden, gör mig rent ut sagt beklämd.

Hur bär sig det här samhället åt egentligen. Finns det inga gränser för vad som räknas som en nyttig människa och vad som är en mindre nyttig människa som man kan hantera godtyckligt. http://www.gp.se/nyheter/reportage/1.2950898-har-ar-goteborgs-100-maktigaste


Hon stod inte på 100 listan över Göteborgs mäktigaste människor, men hon hade något annat som tillnärmelsevis inte står på den här listan hos någon av de 100 uppräknade: En liten tappar människa som gått genom historien tämligen tyst och stilla, men prövats hårt av livet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar