Google+ Followers

onsdag 30 december 2015

När världen blir så övertydlig över vilka egoistiska skithögar det finns på denna jordklot, att de inte ens tar in varför någon har ett handikapparkeringstillstånd.

Jag tillhör den mindre lyckligt lottade kategori människor vars vardag ett handikapparkeringstillstånd är skillnaden mellan att få existera på mina egna villkor eller inte alls. Det är ett parkeringstillstånd som inte kom till lättvindigt, det ligger mycket tårar av frustration bakom, för att inte tala om TID innan jag ens kom på tal om att få räknas som människa från samhällets sida.

Vad hände då under tiden, när denna maktkamp pågick?

Ja, jag kan definitivt tacka Trafikkontoret i Göteborg & Trafikverket i Borlänge för att de bistod med att förpassa mina redan dåliga odds till kategorin: miserabelt!


Hur blev det då, när jag äntligen med min husläkares hjälp tillslut lyckades få till detta parkeringstillstånd. Ja, kampen fortsätter varje dag jag tar mig utanför ytterdörren! - Nu har knäppgökarna på Trafikkontoret i Göteborg delvis bytts ut mot människorna som finns ute i samhället. Människor som har sina fulla möjligheter utan inskränkningar till rörlighet och ändå anser sig ha rätten att minimera min och andra funktionsnedsattas värld och liv.

Maken till människors moraliska förfall blir så övertydligt, att jag börjat tvivla på om en del människor överhuvudtaget borde räknas som människor.

Jag skall ta ett par praktexempel bara från de senaste dagarna.

Utanför Willys i Gamlestan finns ett par handikapparkeringsplatser som ligger nära kundvagnar och ingång till affären. Häromdagen parkerade jag på den sista lediga  handikapparkeringsplatsen, men fann naturligtvis en yngling i handikapparkeringsrutan bredvid, som dels satt med motorn påslagen och billyset på inne i cupén, bilen saknade varje form av p-tillstånd i framrutan. Han var strängt sysselsatt med att fingra på sin mobil. VAD annars... det är tydligen det enda som sysselsätter den lobotomerade mänskligheten nu för tiden!


Jag knackade på hans bilruta och pekade på skylten för handikapparkeringar. En hastig blick från hans sida kunde man uttyda svaret:
- och vad då kärring bryr jag mig i det...

Han fortsatte att knappa på mobilen, jag fortsatte nu att knacka på motorhuven på hans bil och pekade på p-skylten för funktionsnedsatta och talade så högt att han inte kan ha undgått att höra, att han nu stod och tog upp den enda lediga handikapparkeringsplatsen. Skulle det komma någon fler så kunde de inte handla, eftersom det var smockfullt på parkeringen i övrigt!

Det här pågick en stund och han brydde sig inte ens att titta upp, inte ens då jag knackade på hans bilruta. Vilket gjorde mig så förbannad att hade jag haft ett betydligt fetare bankkonto hade jag utan minsta tvekan fällt ut bilnyckel och gått runt hans bil och korrigerat billacket runt om på hans röda bil. Då hade vi väl kunnat syna om hans ointresse hade fortsatt.

Vid Gamla Nya Ullevi stod som vanligt bil utan tillstånd på handikapparkeringen, så det var bara att vända bilen och inse hur eländigt livet är. Käftsmällarna duggar tätt och inte sällan i lägen då jag själv är på gott humör därför att jag är på väg att göra något roligt. Livet som handikappad kan rätt snabbt förvandlas till ett rent helvete att kryssa sig igenom. Det värsta är att livet förmörkas av de som borde veta bättre, de som inte behöver befinna sig i den här världen av "jag klarar inte av det".


Utanför Allum i Partille dök nästa skitstövel upp: P-tillstånd i bilrutan och en spänst på de springande stegen till och från bilen, som talade för att det absolut inte var hans parkeringstillstånd som låg i framrutan. Medan jag fick finna mig i att sitta i bilen och vänta på att någon av handikapparkeringsrutorna skulle bli lediga. Det skulle dröja 20 minuter innan skitstöveln kom springande tillbaka och kastade sig in i bilen med ett skutt, helt obekymrad om vad hans tilltag hade fått för konsekvens.

Igår var det dags igen. Jag parkerade på 10 minuters parkeringen utanför ICA Supermarket Rosenlund. Glad över att jag hade lyckats kunna parkera på den platsen, eftersom jag varit vaken i stort sett hela natten p.g.a. värken i min skadade kropp och varje steg känns ungefär som om de är de sista jag kommer att mäkta med. Det kostar på att nöta på benknotorna. Inte gratis alls på något sätt. Så TACK än en gång kära Trafikkontoret i Göteborg & Trafikverket i Borlänge för att ni också bistått med att försämra mina kroppsliga förmågor avsevärt och inte minst begränsat mitt liv!


När jag kommer ut från affären vad får jag syn på då: Jo, en vit varutransportlastbil har kört upp i baken på min bil, så att bilen jag enkom köpt/valt för att kunna stiga ut och i, inkl. att utan att fresta på ryggen alltför mycket kunna lasta in mina inköpta varor i bagageluckan.

Chauffören hoppade in i lastbilen precis när min matkasse hade placerats på  bilgolvet på passagerarsidan och jag själv var på väg att sätta mig bakom ratten. Jag ropade då till honom och undrade hur han hade tänkt att jag skulle kunna få upp bagageluckan, när hans bil stod 20 cm från min bils kofångare.

Jag lovar och svär att ni aldrig i er vildaste fantasi kan gissa er till vad geniet svarade mig!


- Hade du kört lite längre fram hade jag inte behövt parkera så nära dig!

- Är du dum på allvar? frågade jag honom. Naturligtvis en helt överflödig fråga innan jag fortsatte, nu med en uppgivenhet över hur korkat hans svar var. Vad som helst hade dugt som ursäkt, men just detta enfaldiga svar fick mig att säga:

- Nu var det så här att det var jag som parkerade här först. Tror du att jag springer omkring med ett måttband och kollar om din varutransportlastbil skall rymmas att parkeras bakom mig? Jag har ett handikapparkeringstillstånd som ligger i bilrutan, det kan inte ha undgått dig. Då får du väl använda huvudet om du nu har något!

Därmed klev jag in i min bil och tänkte högt, väldigt högt:

- Var kommer alla idioter ifrån?

För en stund sedan konstaterade jag att jag gärna skulle vilja se en film, men den går bara på Biopalatset och då blir jag exkluderad, eftersom de handikapparkeringsplatserna som finns där endast omfattar två (2) timmar! - Det betyder att den som är funktionsnedsatt inte kan gå på den biografen utan att missa filmen, alt. riskera p-böter! Det finns ingen film som har den längden, eftersom det aldrig går att gissa sig till hur lång reklamen är och de kortaste filmerna dessutom är på 1 timma och 57 minuter!

- JODÅ, jag har pratat med genierna på Trafikkontoret i Göteborg, men de har minskat ner ALLA handikapparkeringar kring hela torget för att citat: så många som möjligt skall kunna få möjlighet att parkera där på de handikapparkeringsplatserna!

- Men om man som funktionsnedsatt vill gå på bio då, då är man ju utestängd från det, eftersom ni ändrat om så att alla handikapparkeringsplatser bara avser två timmars parkering.

Svaret låter inte vänta på sig: Samma mantra tuggas om som svar ungefär som om man talar med någon, som inte kan förstå klockan!

Jag har också haft en intressant skriftväxling med Jernhusen AB om handikapparkeringsplatserna vid Centralstationen, som gjorde mig så förbannad att jag tillslut skrev till ansvarig minister. Hur kan det komma sig att man t.o.m. i Stockholm vid Centralen och diverse terminaler kan parkera, utan att behöva ägna sig åt en ökenvandring för att hitta en p-automat men inte i Göteborg.

Ansvarig minister svarade efter ungefär 100 dåliga ursäkter, det hade ju varit val och det fanns ingen som kunde svara på väldigt många månader! Med andra ord så skall alla svenska medborgare vara klart medvetna om, att denna svenska skuta inte sköts av någon tills politikergäng hunnit tänka klart vad de skall ägna sig åt, när de tagit över! - Vi betalar alltså skattepengar för en tjänstemannaadministration som icke är!

Hon är själv göteborgare,
Sveriges infrastrukturminister Anna Johansson. Ändå tyckte hon inte att det var obekvämt, att Stockholm, Malmö och övriga städer skiljde sig från Göteborg. Svaret hade hon lika gärna kunnat låta bli att skriva, eftersom det var lika begåvat skrivet som om hon hade rådfrågat sin guldfisk. Jag skrev med vändande mail ännu en fråga till hennes enfaldiga svar. Därför att man kan inte göra en samhällstjänst, en centralstation/terminal, som skall vara öppen för alla, till privat mark! Den marken kan statens jurister inte omvandla till något privat genom att instifta en massa suspekta aktiebolag och därigenom skapa egna regler över vad som är en samhällstjänst!

Nu har det gått så lång tid att jag utgår ifrån, att någon form av svar kommer väl när de här pajasgänget inte sitter på tronen längre och håller lekstuga!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar