Google+ Followers

onsdag 7 oktober 2015

Nu vet jag också hur det känns att inte längre ha någon syster.

Jag har gått omkring som en blanksida sedan igår vid 15-tiden, när det värsta bara blev bekräftat. 

Tänk vad en del befattningshavares nonchalans så snabbt kan förändra livet för andra människor för alltid.

Var hon verkligen inte mer värd än så här. 


Jo, jag vet, han sa det sjuksköterskan som hittade henne, han sa att han var ledsen och beklagade det inträffade.

Vad sa de som hade ansvaret då. Antagligen ingenting. Ingen av dem har ringt ännu.... Men de kommer säkert att se över sina rutiner. 

Det hjälps inte hur mycket de än ser över sina bristfälliga rutiner. Jag kommer resten av mitt liv att undrar vad hon tänkte sina sista timmar, där hon låg och inväntade döden i sin ensamhet och hjälpen till henne aldrig kom fram, därför att några inte tyckte att en ensam kvinna inte hade någon prioritet.
det är tomt och öde nu...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar