Rundresa Spanien - Madrid - resdag 20 - 23

Träffade ett svenskt par från Strömstad vid frukosten, de hade anlänt på natten till hotellet.

Vi löste 2 dagars biljetter med City Tour-bussen (kostade 21€ per person), men ett hyfsat inköp med tanke på, att det är hop on hop off system och trafikerar de normala turiststråken. Vi åkte ett helt varv innan vi bestämde oss för att hoppa av en sväng. Åka runt stan uppe på en takfri buss är inte helt fel. Bra utsikt också.

Här blev det första svängen genom Madrid nog så bra utsikt, eftersom en postbil krockade med en liten personbil. Det visade sig att kvinnan bakom ratten i person bilen var höggravid och när hon fick hjälp av en man ur bilen, höll hon sig om magen och verkade ha svåra smärtor. Som tur är tar det två röda sekunder i Spanien innan polis och hjälp är på plats. Jag hoppas att det gick bra med barnet i magen.

Denna vackra byggnad rundar City Tour-bussen, ett riktigt vackert landmärke i Madrid.

Mitt emot Spanska kungahusets recidens, Palacio Rael de Madrid finns en park och där hade man kinesisk gympa. Även här i Sverige har man förstått nyttan med denna lugna rörelsekod och den har mer och mer börjat dyka upp lite varstans här i Göteborg, både utom och inomhus.

Palacio Real de Madrid är det officiella residenset för Spanska kungahuset, men man har använt det enbart för att för att fira olika statsceremonier: galafester, luncher, officiella mottagningar, överlämnande av utmärkelser och för audienser. Med sina 3.418 rum, är slottet det största kungliga slottet i Europa.

Hur det däremot är ställt med det spanska kungahuset idag, har jag inte en susning om mer än att jag vet att det stormats rejält kring enskilda skandalomsusade familjemedlemmar inkl. kungen själv, som nyss lämnade sin plats till förfogande. http://sv.wikipedia.org/wiki/Juan_Carlos_I_av_Spanien

Slottet/residentet är öppet för besökare

Det är inte mycket som man får göra och säkerhetskontrollen är rigorös.

Lite vapenskrammel finns också att se på liksom att ta sig genom de officiella rummen. Så kameran fick gå igång utanför slottet/residentet. Vacker väggbelysning.

Men hela Spanien är en enda stor fyndkammare för den nu som har dylika drömmar.

Den som har en massa glas till övers och lite musiköra kan lätt tjäna sig en slant genom att fylla på glasen och få fram vissa toner och utifrån det spela melodier genom att gnida på glaskanten. Såg och hörde en mycket skicklig sådan i Prag, men den här mannens repertoar var inte heller så oäven.

Så här eller med heltäckande jalusier döljer sig affärerna under siestan. Jag fick nöja mig med att fönstershoppa under siestan. Förresten var inte siestan hela problematiken. Börsen och klädskåpens volym innebär vissa begränsningar. Men slänga sina spanska drömmar de finns fortfarande kvar.

Undra just hur det kommer sig att svenska affärer och restauranger aldrig bjuder på något mer färgrikt. De mörkgröna engelska gillar jag bäst av alla.

Plaza Mayor är en nutids turistfälla väl värt att besöka. På morgonen varje söndag och helgdag hålls marknad för filatelister och numismatiker, för den som nu har den läggningen. Tidigare har man kunnat mista alla former av huvud här... http://sv.wikipedia.org/wiki/Plaza_Mayor_de_Madrid

kanske nu också, men på ett helt annat sätt. Lite hötorgskonst till salu.

http://gun-m-ek.blogspot.se/2011/12/det-pastas-att-vi-blir-mer-lika.html
kåseri om Plaza Mayor finns i den länken.

Den underjordiska logistiken hade sin utblåsning här och det såg något lustigt ut...

eftersom papperstussarna dansade en egen variant av flamenco, eller möjligen i balettgracer.

Madrid är i allra högsta grad en konstens högborg, såväl inomhus som utomhus. Men efter att ha varit på resa i lugnare delar av Spanien var det svårt att uthärda bilavgaserna i den tryckande hettan på de allra värst trafikerade gatorna.

Retiroparken är en av Madrids största parker. Har kan man tillbringa en heldag om man känner för det, det går t.o.m. att hyra roddbåtar, som synes.
På spanska kallas Retriroparken för El Retiro men det officiella namnet är Los Jardines del Buen Retiro. Det är en mäktig trädgårdspark om 118 hektar som ligger intill promenadstråket Paseo del Prado.

Real Academia de Bellas Artes de San Fernando (Royal Academy of Fine Arts i San Fernando), som ligger vid Puerta del Sol, där vi bodde på ett hotell som låg på en sidogata till torget.  Akademin grundades på 1700-talet och fungerar idag som museum och galleri. Idag inrymmer den konstsamlingar av målningar från den 1500 -- 2000-talet: Arcimboldo, Giovanni Bellini, Correggio, Rubens, Zurbarán, Murillo, Goya, Juan Gris, Pablo Serrando. Akademin är också huvudkontoret för Madrid Academy of Art.

Goya, som jag skall visa lite mer om i nästa resdag, som ett resetips, var en gång en av Akademien ledamöter och dess alumner inkluderar dylika namn som Pablo Picasso, Salvador Dali, Antonio López Carcia, Juan Lund, Oscar de la Renta och Fernando Botero.

Men ibland är det svårt att välja vad som är vackrast: vacker arkitektur med alla dessa pampiga statyer, som utsmyckning, eller de många museernas konstsamlingar.

eller måste man kanske inte välja. Bara njuta av stunden...

och livet.

Skolbarn på utflykt, som har lite matrast.

Som mamma kan jag bli lite extra rörd. Det är inte lätt att bli trött av all uppståndelse.

Det är Madrid-priser och inte spanska landsorten...

På väg från Museo Thyssen-Bornemisza, som visade verk av Jan van Eyck, Tizian, Rubens, Rembrand, Vincent van Gogh, Monet, Picasso och Caravaggio m.fl., ägnade jag mig åt sedvanliga egna stilstudier. Vilken av dessa gatuskyltar tycker du är mest tilltalade, av ett och samma gatunamn.

Undra om Madrazo har någon liknelse vid det svenska ordet madrass? Kalle Madrass. Nej, jag vet, Calle betyder bara gata.
Men jag tyckte i all fall, att gatunamnet inbjöd till att humorerna tog ett litet glädjeskutt: "små hjärnor - stora glädjeämnen".

Nå... väljer du denna i blå emalj och utbuktande....

eller denna pampiga i kakel....

eller denna slätare emaljvariant av nyare snitt/modell...

När vi avverkat första våningen av Pradomuseet (Museo del Prado), dvs. 50 rum, tog vi lite lunchpaus.Enligt omdömet är det en av världens främsta konstsamlingar och har mer än 2 200 tavlor. Dock blev besvikelsen stor när jag inte återfann den tavla av gammal spansk målning, som jag trodde kunde återfinnas här.

Prado ligger vid promenadstråket Paseo del Prado. Men ordet Prado betyder äng, så mycket av äng kan man idag inte hitta, men väl ett intressant promenadstråk med skulpturpark. Vi tog en promenad ända mer not Atocha där vi tog en kopp kaffe och vände om.

Tänk så många drömmar som kan gå i kras.

Madrid är konstmuseernas stad nr 1 (tror jag bestämt). Men när vi kom till utställningen "Tears of Eros"  och Salvador Dalis tavla inte fanns där, som var anledningen till att jag ville gå dit, kände jag att sucken av besvikelse satt långt under skosulenivå. Istället fann vi en tafflig talang (ursäkta mitt omdöme), som jag inte ens har hört talas om. Vilket iof inte lär ha någon större betydelse, eftersom min besvikelse lär ha varit det som tagit överhand.

Men besvikelser av det här slaget är av övergående karaktär, när det finns hur mycket annat som helst att uppleva och betrakta,

eller att fästa ögonen på.

T.o.m. den allra enklaste turistfälla kan ibland röna intresse. Så vackra affischerna är.

Offentlig konst och utsmyckning är viktigt för en stads/samhälles känsla.

Här kan man också finna skugga undan den brännheta solens strålar.

Mitt i promenadstråket var det jongleringsövning på G.

En del skulpturer undrar man om de är färdigställda...

Undra om det är 1400-tals frisyr det skall föreställa med rullflätor vid öronen.

En annan variant av de ryska stapeldockorna Babuskadockor?

Värmen i slutet av oktober kräver sin siesta och dessemellan många pausar.

En del män är strängt upptagna av det som de prioriterar mest här i livet. Valen är bara lite annorlunda.

Det fick bli Metro tillbaka till "Sol"

När vi kom in hit och skulle äta, kom jag på en ljus idé: man borde nog göra motsvarande i Sverige också. Men med svenska politiker och myndighetspersoner istället.

Men då hade man väl tappat aptiten förstås och det hade jag faktiskt också gjort vid blotta åsynen. Jag förstår mig inte på idén med att hänga upp uppstoppade lik, eller skelettdelar på väggarna. 

Vi gick istället över till "Museo Jamon" och köpte med oss lite tillskott till magen för  kvällens planerade TV-kväll till sängs

Efter så mycket traskande kändes det som om det var befogat med en dusch och mycket små rörelser inför kvällen. T.o.m.en fullt normal människa hade nog varit rätt nöjd med stegräknarnas resultat. Jag var helt slut! Men jag hann nog inte så långt, som att se någon TV-bild. Jag somnade tidigt och lika hastigt som ett utblåst ljus.

(Konstigt att hur många gånger man än kollar, så hittar man alltid några rejäla grodor i texten...skumt!)