Genast så undrade Herr H varför villan hette "Ullebo".
- Hon hette säkert Ulla, svarade jag. Men drog mig samtidigt till minnes att ordet "Ull", som i Ullevi, var ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.
Herr H log ett underfundigt leende medan han reste sig från köksbordet och gick ut mot hallen. Plötsligt återvände han och viskade med ett flin på läpparna:
- Det kanske egentligen kallades för "Knullebo", sa han och försvann snabbt ut i hallen igen, medan jag satt kvar där halvt chockad och trodde knappt mina öron!
- Så säger man INTE! ropade jag efter honom.
Senare under dagen var vi ute för att jaga reda på nya konsoler till fönsterbrädan, som behagade ramla ner med buller och bång en natt för flera veckor sedan.
Det var dottern som burit in alla citrusträd för att rädda dem från frysdöden. Jag vet att jag tittade på kruksamlingen på fönsterbrädan och tänkte, att det där såg lite väl tungt ut. Men eftersom jag var på väg till Gotland i all hast, så lät jag det bero. Vilket naturligtvis var helt galet. Sålunda blev det ett nattligt äventyr med att skotta jord, krukskärvor och avbrutna växter mitt i natten.
Dagen därpå ställde Herr H den nedrasade fönsterbrädan på ett par pallar och sedan vad som var kvar av de kraschlandade växterna. Så har allt stått sedan dess och idag var det hög till att få lite ordning och reda. Sålunda var det tvångskommendering idag ut på jakt efter nya konsoler. Naturligtvis så fanns de inte kvar. Men det idoga och långvariga sökandet gjorde, att vi tillslut hamnade ute i Bäckebol.
DÄR slog hungern till rejält så vi hoppade in på restaurangen vid Coop där de har både thaimat, men även indisk mat, som man kan äta buffe av. Det är bara att man då få lägga upp av taibuffén först och sedan bege sig en trappa upp, där den indiska buffén finns. Men vad gör man inte för den goda smakens skull.
Herr H var vid det laget rejält urspårad och trött och DÅ blir han som han blir, men idag var det något sagolikt extra. Nästan så jag funderade var den här utomjordingen hade kommit ifrån.
När vi var på väg ut ut restaurangen och passerade den permanenta bokrean, som håller till mellan restaurangen och mellangången till Bauhaus, lade Herr H märke till, att expediten hade en röd reaprislapp i pannan. Han sa till mig:
- Undra vad det var som ingick i det priset? Skall jag fråga?
- Nej, tack, gör INTE det, svarade jag och tänkte på morgonens Hallsbergsurspårning om "Ullebo".
När vi hade rafsat runt bland Bauhaus konsolhyllor utan att hitta något, dragit en repa in till Claes Ohlsson och åter var på väg att passera förbi bokrean, så stannade jag till vid kokböckerna för att se om de möjligen hade "Brasiliansk kokbok", eftersom Herr H poängterat, att det stod "bokhandeln i Ullared" på en skylt. Jag hade tidigare i höstas sett, att de hade haft en dylik kokbok på sin hemsida. Medan jag letade bland böckerna stegade Herr H fram till expediten och jag hörde hur han frågade om de hade en Brasiliansk kokbok.
- Nej, det hade de inte svarade expediten och så hörde jag Herr H fråga vad som ingår i priset, eftersom hon hade en reaprislapp i pannan...
Hennes förklaring skall jag av hänsyn till henne hoppa över. Men jag tror man skall fundera både en och två gånger, dels INNAN man slänger en realapp i pannbenet på sig själv och dels VAD man svarar en man, som helt uppenbart drabbats av en våldsamt kraftig släng av snuskbaciller!
 |
| mamma hjälp! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar