Har du någonsin ätit eller beställt en "Raggarballe med svängdörr"?

Jag blev så förundrad, när jag och Herr H steg ut från korvkiosken i Visby och fick syn på reklamskylten, att jag blev tvungen att gå in och fråga tjejerna vad jag skulle få om jag beställde en "Raggarballe med svängdörr".

Den ena av dem skakade på huvudet och såg ut som en fågelholk i ansiktet. Men det måste ni väl veta om ni gör reklam för det på utsidan, försökte jag...

Nu vet jag av egen erfarenhet att reklambilder, eller reklam över lag sannerligen inte brukar motsvara verkligheten, eller ha ens med föremålet att göra, men svaret från den andra tjejen i korvkiosken kom utan tvekan:

Det är en korv med bröd...

Det betyder också dessbättre, att det sista jag såg av Gotland igår eftermiddag var trots allt i positiv anda och tur var väl det. Den positiva andan stod tjejerna i korvkiosken, Sibylla Wisborg på Pilhagsvägen 2 i Visby för.

Visserligen kommer jag från fastlandet och dessutom från Lapphelvetet, men gotlänningen är en gåta för mig. De flesta gotlänningar vi stött på är sura, ovänliga, ointresserade trots affärsverksamhet och lika serviceminded som en dö fisk i akvariet.

Det är mer än en gång jag tyckt synd om stackars Herr H, som är en vänlig själ som gärna vill vara gentleman: vänlig och hjälpsam i alla lägen. Alltid beredd att sträcka ut en hjälpande hand. Det har han inte haft så mycket för.

Själv för jag över dylika personer till obefintlighetsregistret och bryr mig inte ens i att lägga ner någon energi på dåligt bemötande, eller dåligt möte. Istället gläds jag åt de vänliga själar jag trots allt möter. Men det gör mig oerhört ledsen att se en vänlig gest från Herr H bemötas med ovänlighet, speciellt av personer som helt uppenbart inte bemästrar situationen själva. Dit hör den sura gubbd-len i båten vid Lerviken.

Egentligen är det rätt frapperande att hela Gotland, som är så beroende av sina turister har en fast befolkning, som fungerar på detta viset. Dessutom skäller de på 08:orna, som trots allt måste liknas med vänligheten själv i jämförelse med gotlänningen. Det är få gotlänningar vi stött i hop med som varit idel vänliga och normala.

Det får mig att fundera över: VAD är det med människor som bott på en ö, äger de hela universum, eller vad är det som inträffar.

Samma fenomen finns nämligen i den göteborgska skärgården. En person som är inflyttad till någon av öarna räkas som frisk luft oavsett om de bott där i 30 år eller 1 år. Det finns vissa öar som är värre än andra, men ett märkligt fenomen är det hur man betraktar en "utböling".