tisdag 24 december 2013

Jul, jul strålande jul. Gläns med vind och regnrusk över taken... och det är inte enbart tomten som är vaken....

Får man häda vackra julsånger, när man vaknat och har ätit skitdåliga Aladin praliner, det smakar inte choklad längre och läser man innehållsförteckningen inser man att man aldrig ens borde ha tänkt tanken, att falla för den årliga frestelsen, men gett upp pralinkäkandet och istället kastat sig över den nygriljerade skinkan och gjort en skinkknäckemacka, druckit ett glas kall mjölk till, bakat porterlimpa till långt in på småtimmarna, suckat djupt över de dåliga julklappsrimmen, släpat sig i säng som siste vaken man i huset (...nja, jag ÄR kvinna) och vaknat av att hela benet känts som om det höll på att trilla av i nervsmärtor, som fortplantade sig från nackskadorna.

Jag blev t.o.m. tvungen att gå och skramla fram Tigerbalsam ur badrumsskåpet. Då ÄR det verkligen illa, jag är inte den som ger upp i första taget, men jag stod bara inte ut. Följaktligen stinker hela jag Tigerbalsam, med det hjälpte inte. Naturligtvis inte. Det var bara att knalla omkring och försöka undvika de ställen på golvet där det knarrar, sätta sig ner för att inte störa resten av husets sovande själar av vankandet. Motionscykeln ger för mycket ljud ifrån sig för att funka nattetid.

Med desperationen självlysande ur ögonhålorna till vindens och det piskande regnets ljud, som viner runt hus och trädgård, går det att finna frid i de spökande skadade nervtåtarna. Det är bara att ge det lite tid och ha förtröstan. Snart går det att återvända till sängs igen, peppar peppar, utan att ligga och kasta sig fram och tillbaka. Lugnt somna om när de hela lagt sig något. I värsta fall haka på hörlurarna för att somna till musik, avslappnings-CD, eller rent av en pågående ljudbok. 

Jag fick köpa nya hörlurar igen, för två dagar sedan. Men väl hemma med dem insåg jag att jag gått på en nit, när jag kollade på internet. Jag hade lika gärna kunnat köpa nya Koss hörlurar igen. Det var väl sorgen i hjärtat, att jag hade saboterat stackars Herr H:s dyra utanpåliggande Koss hörlurar, sedan jag tagit död på mina egna, som fördunklat mitt omdöme. Men hur katten kan det skilja så mycket i pris, när man köper Koss i butik och alternativet via internet.

Det är inte bra för tåtarna att somna med hörlurarna på. Kanske jag borde slå mig på att bli professionell hörlursfixare... på min sängstolpe hänger nu ett gäng hörlurar uppgillrade, som är saboterade därför att jag har somnat med dem på.

Se där, mitt i allt när jag sitter nu och skriver, så inser jag att jag kan återvända till sängen, nu känns det bara som tandvärk i hela högra benet. Inte för att jag någonsin haft tandvärk, men jag kan förställa mig att det är samma erbarmliga känsla.

Somna om ett par timmar och hoppas att telefonen inte ringer med det man mest befarar skall komma snart. Vill man eller vill man inte att hon skall bara få somna in utan att vakna mer, när det inte finns mer att göra. Allt är slut och utan återvändo.

En annan julafton för länge sedan var det min mormor det gällde, jag hade precis släpat mig hem från vaket på sjukhuset och somnat efter att ha legat och vridit och vänt mig ett par timmar i sängen. Det är de här tidiga telefonsamtalen, jag alltid har avskytt mest av allt i mitt liv. Det är aldrig bra saker som det rings om tidigt om morgonen. 

Men det är så livet är. Livet fortsätter ändå så länge man själv är i liv.

Det återstår nu bara att slå in julklapparna till julklappsspelet, de vuxnas röverispel istället för att byta julklappar mellan oss vuxna, som kostar skjortan. Men även de små barnen gillar faktiskt spelet lika mycket, eftersom det är ett tjuv och rackartygspel på tid. Första rundan går ut på att alla inslagna julklappar skall erövras genom att slå rätt antal på en tärning, tills alla inslagna julklappar är tagna. Sedan öppnar var och en julklapparna och sedan börjar det verkliga sjöslaget! Därför att får man rätt antal prickar på tärningen, kan man stjäla en julklapp från vem som helst. Det brukar alltid utkristallisera sig en favorit bland julklapparna, som alla vill ha. Det gäller att ha fart på tärning och stjälande av julklappar, därför att tiden är begränsad.

Det blir alltid lite av hela havet stormar över det hela, men himla roligt!

Mesta av det jag och Herr H köpt till årets julklappsspel på julafton är inköpt på Asian Taste i Gamlestan. Äldste sonen ringde igår från Malmö och lät avslöja, att han var på Biltema och hade hittat bra saker för årets julklappsspel. Men han hade ingen tejp hemma, så han funderade på om han skulle köpa fyra rullar tejp för x-antal kronor, eftersom en rulle tejp kostade nästan lika mycket som fyra rullar.

- Vad gör man med resten av tejpen, som jag inte använder, sa han. 
- Enkelt svarade jag, du slår in resten av rullarna i en julklapp till julklappsspelet, eller så slår du in julklapparna där i deras julklappsinslagning där både papper och tejp finns gratis....

Han stönade, slå in julklapparna i affären med så mycket folk, nej det orkade han inte ens tänka på att göra. Då stod han i valet att köpa tre rullar julklappspapper för.... eller en rulle för....

Natti natti, eller är det rent av godmorgon för en del av er, klockan är 08:31, den här natten var det tre timmar av vaknande pga. nervsmärtor. 

Men för mig är det John Blund nästa, förhoppningsvis. Lika förhoppningsvis börjar jag denna julafton med en varm kopp choklad, gjort på äkta kakao och i min vackra ryska höga kopp i kobolt och guld (som jag fick på min 30-årsdag). Koppen kommer från den Kejserliga Porslinsfabriken i Leningrad. Den varma chokladen är toppad med en klick vispgrädde.  

Choklad Puskin, efter den kände ryske författaren, som mamma i vart fall kallade denna skapelsen och som är en tradition som överlevt i den här familjen. Om det funnits en verklig förlaga till Choklad Puskin, har jag ännu inte kommit på, trots att jag försökte utröna den saken när vi var i Leningrad häromåret.



God Jul på er, som läser min blogg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar