Snabbaste metoden att få tvättbräda, måste i alla fall vara "Norrlandsmetoden".

Misstänker dock att resultatet inte skulle bli lika imponerande på damer. I alla fall inte för oss som inte är begåvade med myggbett till bröst. Men den skulle nog bli stråt vassare rolig...

Har ni tänkt på hur mycket speglar det finns på de mest förunderliga ställen i ett hotellrum. Man blir liksom konfronterad med verkligheten på det mest brutala sätt. 

Eller finns det nu något normalt i att sitta och glo på sig själv i sidovinkel och framifrån, när man sitter på toalettstolen barfota på hela kroppen och torkar tår och fötter efter dusch.

Det fick till följd att när vi kom körande in via norra infarten till Hallsberg, ramlade taket ner i huvudet på mig igen....

Fastän det var inte den riktigt hiskeliga modellen Michelin, som jag sett i spegeln på toaletten....

Det är flerfrontskrig att utkämpa. - Jag min knäppgök tog aldrig med mig kryckorna på resan, utan hade bestämt mig i bästa Trafikkontoret i Göteborg-anda, att mig var det inget fel på!

Det innebar att när jag segade mig uppför trappan till Hagabadet imorse, kände jag mig ungefär lika fräsch som vilket utskitet äppelmos som helst. När Herr H försiktigt knuffade i mig på morgonen och undrade om jag skulle och träna på Hagabadet, låg jag länge kvar i sängen, blundade och funderade på om det trots allt inte var så, att jag i själva verket var död...

Bakom disken till receptionen på Hagabadet stod två leende personer och tävlade med solens strålar: Eva och VD:n på Hagabadet, Pelle. Jag önskar att jag hade kunnat dela med mig av den bilden, som mötte mig av dessa två personer. Pelle är verkligen sinnebilden av en VD på ett tränings-SPA. Handen på hjärtat, han skulle kunna vara modell för vilken tidning av klass som helst. 

Med Evas omsorger i färskt minne på väg upp i hissen (jo, jag tar hissen till 3:e våningen ännu) fick mig att inse, att den utskitna äppelmoskänslan var som bortblåst.

Så lite som behövs för att kamplusten skall återvända med full styrka.

Vattengympan skulle just köra igång, när jag kom vinglandes nerför spiraltrappan till Ägget, så jag tog ett par hantlar och lommade iväg in till Philipsons Folkbad. Körde igenom hela mitt bra-för-mina-skador-pass och sprang i vattnet i en lemiskata resten av stunden, tills jag hörde att de vara klara med vattengympan i Ägget.

Traskade över och meditationssimmade dryga timman, sprang i vattnet ytterligare en kvart. Allt detta till irländska eller var det möjligen keltiska toner. Vattnets sinnlighet, den stillsamma musiken och den vackra Art Nouveaustilen, som Hagabadet präglas av.


Tänk att vara så fullständigt oförmögen, att kunna vara normal människa på torra land och att kunna få vara sig själv i vattnet. Det är så befriande, att det saknas ord för det.

Genom livet har jag ständigt fått goda insikter om mig själv och om de stora viktiga tingen här i livet. Ett vet jag, att mitt varande på Hagabadet har varit min livräddning. Jag vet inte hur mitt liv skulle ha sett ut om inte Hagabadet hade funnits, eftersom all rehabilitering inte är för vanligt folk. Inte ens för mig som har en godkänd arbetsskada. 

Det har funnits stunder när jag har varit så smärtbehängd, att jag nästan har varit på väg att krypa ur skinnet. Sjukgymnasterna, PT:arna och massörerna på SPA avdelningen har stått där vid min sida, när jag famlat i mörkret. Träningen och framförallt självdisciplinen har varit a och o. 

Ibland har jag känt mig så kräkfärdig av all värk, att jag fått uppbåda mina sista krafter för att överhuvudtaget ta mig dit. Men efter att ha tränat i vattnet har jag kunnat återvända med endorfinernas flödande i min arma kropp och med en stoisk lugn känsla av, att jag kommit in i en vindstilla hamn, efter att ha befunnit mig ute på stormigt, öppet hav och lidit skeppsbrott.

Kanske är det därför jag blivit cynisk mot de pseudovetenskapliga politikerna. Det finns sådana monumentala brister i vårt samhälle på alla fronter, att ordet välfärdsstat känns som något man kan vika ihop sig i skrattkramper av att ens höra talas om!

Jag tycker att de är en parodi på sig själva.... Var jag elak nu? Mjae... kanske lite då. Men de är roliga, när man betraktar dem från rätt infallsvinkel.

http://www.youtube.com/watch?v=JDc7wjC3SDI 
Carl Bildt sitter på sängkanten och diskuterar viktiga spörsmål med Ingvar Carlsson. (Gick inte att få in youtube klippet direkt - men klicka på länken så fungerar det).