Jag skall ta en tallrik av IKEA:s hästköttbullar,

sa hon som stod i kön bakom oss, till sitt sällskap.

Jag hade precis stått där i matkön och undrat hur länge det skulle dröja innan en dylik kommentar skulle komma från någon i kön.

Eftersom jag i vanliga fall helt undviker allt som heter köttbullar, när jag inte äter på hemmaplan, valde jag själv "en svensk klassiker" (det stod så på skylten) Rödspätta med remouladsås och potatis. Men det var bara det jag trodde att det var. Det skulle visa sig, att det smakade rödspätta ute i hörnet, men sedan började det bli misstänkt konstig smak och när jag hade skurit någon centimeter in på spättafilén, gick det inte längre att skära fisken. Den var RÅ!

Man kan väl milt uttrycka det så här, aptit kan komma och försvinna lika plötsligt. Väldigt plötsligt! Så satt jag där och trummade med fingrarna i bordet, medan jag funderade på vem jag skulle prata med: personalen i restuarangen som ofinns, eller någon av damerna i kassan, eller skulle jag rent av dra mig fram mot disken där de hivar ut maten på löpande band, eller skulle jag låta saken bero. 

Dottern fortsatte att skära och tugga i sig sin kyckling och undrade vad jag skulle göra för val. Jag funderade en bra stund: visserligen hade jag bara betalt 39:- spänn, men ändå. Jag hade kostat på mig en sallad, som tillbehör till den råa rödspättan och även en äppelcider. Det fick mig att bestämma mig sedan smaken i munnen, nästan fick mig att kvälja: NÄ!

Jag segade mig fram till grabbarna vid löpandebandet, jodå, de visste om det. Det var flera före mig som hade påtalat, att nu bestod "den svenska IKEA klassikern" av rå rödspätta istället för "hästköttbullar".

Det blev 39:- tillbaka, eftersom jag helt och hållet tappat aptiten och inte ville ha någon ny "svensk IKEA klassiker". Men innan jag kunde få det, så var de tvungna att ropa tillbaka kassörskan, som hade gått på rast, någon annan kunde ju inte betala tillbaka, då skulle deras kassa inte stämma!?- Onekligen finns det vissa beslut i mitt liv, som jag har anledning att ångra och undra om det ens varit värt besväret.

När jag och dottern försökte ta oss snabbaste vägen genom evighetspromenaden, som varje tur i ett IKEA varuhus betyder (de spärrar ju av så att man inte kan gena, utan man måste ta sig genom större delen av eländet innan man kan nå kassorna) så kände jag smaken av rå fisk i munnen. Där kan man snacka om en nysvensk RÅ-spätta! Fy farao, vad jag mådde illa resten av dagen.

När jag dagen efter gjorde i ordning påskaftonsluchen, kom tankarna åter om hur vämjeligt det hade smakat i munnen dagen innan med "en svensk klassiker" à la IKEA.

Guns påsklunchklassiker består inte av någon rå rödspätta, den saken är i alla fall helt solklar!