måndag 30 juli 2012

"Det är bara förnamnet" regi av Alexandre De La Tatellière och Matthieu Delaporte

Handling enligt SF:

Vincent, en blivande pappa i 40-årsåldern, är inbjuden på middag hos sin syster och svåger tillsammans med en barndomsvän. Medan de väntar på Vincents unga fru blir han bombarderad med nyfikna frågor om sin annalkande roll som pappa. När sällskapet undrar vilket namn de valt åt det kommande barnet utbryter kaos när de får höra svaret.

Ja, vad skall man mer säga än att inledningen med förnamnet på det väntade barnet, är som sagt var bara förnamnet på vad som sedan kommer att utspela sig. 

Någonstans där i mitten, var det lite segt, innan det tog sig rejält igen. Det är länge sedan jag gjort mitt skratt hörd i någon biosalong. Men här gick det inte att hålla inne med spontanflabbet, nästan så jag hade önskat att jag istället hade suttit hemma i soffhörnet, så att jag hade kunnat släppa ut allt bubblande skratt... Gud, sicken soppa!

En del oförglömliga snabba repliker. Det är sällan en hel film är fylld av hållbar dialog, men den här är det.

Ljuvligt med något franskt för vuxna människor, istället för alla dessa amerikanska barnfilmer i science fictionmodell, som biosalongerna nu för tiden är fyllda av.

Gå och se den. Dunka mig i huvudet om du tycker att jag lurat dig, men den ÄR sevärd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar