Det som är lite ovanligare är att det denna gång handlar om ett 30 tal knäppgökar ur samma släktkrets, som verkar ha många olika åsikter om det mesta. Man tycks redan nu bråka om den dödssjuka kvinnans begravning, kosta på utländsk operaration eller inte, religionens seder eller inte och naturligtvis det som alltid ingår i alla släktfejder av klass: pengar!
Men det är minsann ingen vanlig släktfejd, där man bara avskyr varandra hjärtligt. Nej här drar man sig inte ens att dra puffrorna mitt bland allmänheten. Man hotar t.o.m. med puffran i högsta beredskap för att bli insläppt på vårdavdelningen.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.992316-tvist-om-pengar-bakom-tumultet
m.fl. reportage.
Visst kan man resonera så, att de här knäppgökarna, som inte drar sig för att dra fram puffrorna i regel skjuter på varandra och är interna uppgörelser. Oavsett om det som i det här fallet gäller släktfejd, eller när det gäller uppgörelser i undre världen, när något gått snett, eller man helt enkelt bara slåss om makten. Men vad är det som säger att en förlupen kula inte lika gärna kan träffa någon, som bara befinner sig på fel plats vid fel tillfälle.
Hittills är det väl bara ett större mirakel och ogjort att så inte har varit fallet.
Man talar inom domstolens dörrar om grov misshandel, eller mordförsök, eller dråpförsök i alla dessa skottlossningar, som funnits i Göteborg de sista åren. Vad lagstiftarna tycks fullständigt förbise, är att det behövs en allvarlig skärpning, när det gäller illegala vapen och tveklösa straff.
Sverige börjar likna USA i allra högsta grad. Delar du inte min åsikt, så pang en kula i foten, eller rätt mellan ögonen. Illegala vapen är numera vardagspotatis för alla hel- och halvkriminella.
Sist var det en 9-åring i den här stan, som viftade med en pistol och snodde en elbil. Visserligen lär han inte tillhöra världseliten av smarthet på den brottsliga banan, men övning ger som sagt var färdighet. http://www.expressen.se/gt/nioaring-stal-elbil---och-drog-pistol/
Svenska rättssamhället har blivit så avtrubbat, att de snart inte ens blinkar över att vapen varit inblandade. Det ser man liksom förbi, ungefär som om det varit fråga om en lindringare fall av nageltrång, som förekommit i förbifarten.
Hur många illegala vapen och hur många knäppgökar är det som finns egentligen i det här landet? Hela situationen håller redan på att gå oss ur händerna, om det inte redan gjort det. Vi godtar t.o.m. import av redan tungt kriminellt belastade personer. Det sker t.o.m. med SÄPO:s goda minne.
Hur många vapen/jaktlicenser finns utfärdade för personer, med helt uppenbara missbruksproblem, eller psykiska störningar? Den kontrollen kan jag säga är baske mig både undermålig och i allra högsta grad minimal. Jag vet det eftersom jag nu själv har ett långt arbetsförflutet inom domstolsvärlden.
Bara militära automatvapen, som är på drift är svindlande till antalet. Påföljden för olaga vapeninnehav är oftast inte mer än någon månads fängelse, om ens det! Detta imponerar inte på de kriminella, som irrar omkring med puffran i byxlinningen, eller när man släpar med sig automatvapnen för att visa sin makt.
På nattkvisten när vi skulle passera förbi korsningen Vasaplatsen - Parkgatan, lystes hela natthimlen upp av gäng saftblandare igen och jag undrade om vi överhuvudtaget skulle kunna ta oss förbi. Polisbilar stod kors och tvärs precis överallt. Då känner man hur man har den där numera välkända känslan i magtrakten av obehag och så hinner man tänka: "bara det nu för guds skull inte är ännu mer skjuta på gång i den här skjutgalna stan".
Redan i mitten på 2000-talet började man fundera över om man överhuvudtaget skulle välja fönsterbord i den här stan, efter flera skjutningar rakt in i fönster med automatvapen. Det är sedan dess man inser att valet av fönsterbord är förenat med risken, att det verkligen kan bli fråga om sista måltiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar