Vad har dina grannar för hyss för sig?

Ändra inlägg | Ta bort inlägg

- den 26 juni 2011, kl 14:25

Sommar och sol betyder inte med automatik problemfritt liv. Tydligen inte om man bor i lägenhet. Där friheten består av en balkong.

http://www.gp.se/bostad/1.661239-karleken-till-balkongen-kan-bli-en-plaga-for-grannen

Men jag själv utgår ifrån, att bor man inte på en öde ö, eller helt isolerat, är det tämligen svårt att helt och hållet komma ifrån eventuella "hyss", som grannen håller sig med. Vare sig man bor i lägenhet eller i villa. Det är klart med större närhet till grannar, desto större är förutsättningarna för att man skall få ta del av grannens "aktiviteter".

Jag själv försöker att trösta mig med, att en avvikande granne i slutändan kan ge mycket inspiration till mitt manusskrivande. Dvs. när man kan betrakta grannen i backspegeln och tidsperspektivet hunnit få sitt och distansen därmed infunnit sig.

Tålamod och tidsperspektivet är liksom en förutsättning för att man skall få saken på rätt köl. Det är väl egentligen då först man kan se saker och ting med det rätta perspektivet inställt på livet. Något som man senare bara kan nicka till när minnet dyker upp. Grannar är uppfinningsrika varelser, som inte knusslar med sitt privatliv. Det inser man när man summerar allsköns grannminnen, som tränger sig på, utan inbördes gradering:

- Gräsklippartävlingar som startar klockan halv sju på söndagsmornar, när man själv ligger i djup koma och som bäst har en "drömträff" med en riktig 12-taggare....

- Fyllfester hos grannen vilket ibland föranleder polis, ambulans och brandkår på upprepade nattligt besök. Dvs. när grannens verandastolpar och räcke fattat eld. Man vaknar av att festsurret nu bytts ut till en stinkande brandröklukt och hela natthimmelen lyses upp av alltför intensiv "grillning", eller att de tidigare så högljudda diskussionerna urartat med, att man använder någon av festdeltagarna som "kickboll".

Det är som på vilken upprepad och tillika urartad boxnings- eller fotbollsmatch som helst, där man inte heller vet vilka som är deltagare och vilka som egentligen skulle tillhört publiken. I vart fall är det uppenbarligen jädrans svårt att göra en hörna, frispark, eller mål med en hösäck, som ligger ihopkurad på marken. Trots bytet av fotbollsskor till Doc Martenkängor ligger hösäcken envist kvar på backen, ända tills polis anländer, kanske i sällskap av en och annan ambulans...

- De här som sitter och leker mistlur på en trädgårdsstol, istället för att gå fram och prata med sina barn om olämpligheten av, att slå de andra grannungarna i huvudet med gatstenar, eller hota dem med att "jag skall aldrig mer leka med dig. Jag skall döda dig"...

- Ingår bland tävlingsdeltagarna i hopp om första priset till tävlingen "De värsta braskamineldarna i Svea Rikets historia"...

- Intensiv, dj-ligt långvarig och av ljuden att döma "djupgående" sex, tillhör nog egentligen de minst attraktiva saker man kan få ta del. Då vete gudarna om man trots allt inte föredrar familjegräl, stereoapparater, TV-apparater på högsta decibelnivå. Det är i dylika "intimstunder" man förbannar, att man ännu inte gjort det där inköpet av öronproppar och hörselkåpor, som borrare använder: "two in one". Eller när grannens säng ideligen stöter i väggen, eller ännu värre: i ett element. "Kling klang klockan slår gå upp och plocka mossa", den melodin hjälper föga att sjunga, för att låta sig distraheras.

För att inte tala om den egna fegheten, som man innehar trots att man själv inbillar sig, att man är frimodigheten själv. Man inser sina egna tillkortakommanden i den förljugna världsbilden om sig själv, när man än en gång står där med munnen som öppnar sig och stänger sig åtskilliga gånger, som en uppdragen fisk på torra land, när man möter "intimstundsgrannen" i hissen. Man säger ingenting. Fastän det man egentligen vill säga grannen är:

"Öh, du, kan ni inte flytta ut den knarrande resårsängen ni köpte för 1:- på loppis. Det skulle bli betydligt mindre störande om ni flyttade ut ekipaget från väggen, alt. elementet, det skulle inte låta som om expresståget var på väg genom väggen då.... Jasså ni vet inte vad en säng är... Det är den där tingesten som ni ibland, i några få och korta, tillika oövervakade ögonblick sover i om natten."

Men när man stiger ur hissen har man fortfarande inget sagt till grannen. Samma natt, när man åter väcks, eller inte kan koncentrera sig på boken man ligger och läser, förbannar man sig än en gång över att man är en sådan ynkrygg, som inget säger. Är det månne det lutheranska i ens egen uppfostran, som spelar en ett spratt.

- Grannen som pinkar rakt ner i toalettstolens vatten varje natt vid fyra-femsnåret. Medan man själv vaknar av att man tror att man befinner sig vid Niagarafallet. Hur många 100 liter kan en man pinka? Åtföljt av nästa "onaturliga naturupplevelse"... Då man inser att "det kommer mera!" Den berömda utdragna brakfisen, följt av ett ännu mer utdraget och märkligt knöstande, som alltid får en att intensivt ligga där och fundera: om det nu möjligen ligger en rekorderlig bajshög på grannens badrumsgolv. Medan tankarna spinner vidare med ett utmattat:

"Det är ju tur att du är en sådan snuskgris, som varken torkar dig, spolar, fäller ner brinkan, eller tvättar händerna. I annat fall hade mitt plötsliga uppvaknande varat ännu längre".

Det är den sista tanken man producerar, innan man åter faller in i djup koma...

Dikten om att någons tak är någon annans golv, blir en sanning utan modifikation.

Ja, vad vore väl livet utan grannar? Skulle det kännas tomt och innehållslöst månne...

Ingen som trånande slår upp fönsterrutan mitt emot ditt eget sovrumsfönster och brister ut i en sång, så fort han fått syn på dig:

"Diiina öööögon äroooo eldaaaaar"...

Ingen som hänger över staketet, balkongräcket och vill att man kikar in över en kopp kaffe/sängförsare, eller hemlighetsfullt bara har en invit av det mera förtroendeinslaget:

"du kan aldrig gissa vad jag hörde att....."


PS. Bilder föreställer ett konstverk, gjort av återanvänt varmvattenelement. Jag är rätt säker på att konstnären hittat det hos en av alla mina grannar, som gick under benämningen "kärringen blir både varm och öm, när man dunkar henne i elementet". Den grannen var nog en storförbrukare på både ett och annat. DS.