- den 30 december 2008, kl 14:16
6 600 000 000 000, eller lite mer lättläst 6,6 biljoner och ändå är inte tillagt de kostnader som tillkommer för veteraner, räntor etc. Fullständigt obegripliga summor och än mer obegripligt blir det, när man betänker att USA LÅNAT pengar för att kunna föra detta krig! Vad slutsumman blir är minst sagt svindlande. Jag kan inte låta bli att undra, vad resten av deras inblandning av krigsmaskineri i olika länder årligen kostar. Kostnader som på inte något sätt går att få upplysning om.
Om dessa pengar istället hade investerats i förnybar energi, ekologisk odling, sociala reformer, arbetstillfällen etc. för den delen av befolkningen, som varken äger något, eller lever under drägliga förhållanden, tror jag att USA skulle vara ett steg i rätt riktning. USA:s befolkning uppgår till dryga 305 miljoner människor, man behöver inte vara raketforskare för att förstå vilken skillnad det skulle kunna ha varit, om krigspengarna hade använts på annat sätt.
Det är inte utan att jag känner mig som en äkta Filifjonka (ni vet figuren i Tove Janssons Mumindal) vid denna betraktelse. Inte blev jag så mycket mindre Filifjonkig av att jag låg och slötittade på TV härom natten, sedan resten av familjen hade knoppat in. Det var ett program på Discovery som handlade om förtvivlade USA-soldater i Irak. De kunde överhuvudtaget inte förstå VAD de hade där att göra. "Arma människor" var de sista tankarna jag hann tänka, innan "hela säkringsskåpet rök på två röda". Jodå, jag hade somnat framför TV:n, igen!
När jag återuppstod ur TV-koman, hasade mig ut till köket för att ta mig ett glas vatten. När jag stod där i det mörklagda köket och tittade ut genom fönstret på kvarterets bling-bling-flash-belysningar, kunde jag inte låta bli att undra:
"Varför har man ljusslinga som blinkar i rött/blått, som någon form av stroboskoplampor. Är DET stilla julefrid man vill uppnå, eller är det mini Las Vegas"?
Mitt i allt jag stod där, tyckte jag att det kändes, som om det var ovanligt mycket flashiga lampor, som pumpades runt på natthimmelen på villakvarteret. Det visade sig att det var inte bara julblingblinget, det var brandkåren, som irrade runt med "saftblandarna" på och uppenbarligen inte riktigt visste vart de skulle. Några brandmän sprang kors och tvärs längs gatorna,sedan de kört fram och tillbaka med brandbilarna. Jag tycker att de kan sätta ut pilar på gatan, så att de vet vart de skall åka, när de har ny personal inne.
När vi installerade "Fort Knox"-anläggningen i vårt hus, för en massa herrans år sedan, var den största anledningen, att det var direktlarm till SOS alarm. Det känns lite lugnare för nattsömnen, att veta att det finns några ständigt vakande saker, som indikerar vad som händer i huset och utanför.
Sedan brandkåren gjort sitt, lägrade sig åter tystnaden på kvarteret och det var endast det sedvanliga bling-blinget som blinkade och flashade runt på natthimlen. Jag stod där och kände mig ungefär som i Rydbergs "Tomten" och med ett litet annat stuk på texten:
"Midvinternattens köld är hård, det är inte bara julbelysningar och stjärnor som gnistra och glimma. Inte alla får sova i enslig gård, djupt under midnattstimma" ..... och det hela slutar med: "Inte enbart tomten är vaken, det finns massor av vakna satar".
Tomten han har gjort sitt, efter en dags årligt arbete. Det är till att han skaffat sig ett rekorderligt bonuskneg, men han lämnade i alla fall kvar en ny spansk gitarr till mig, samtidigt som jag noterat att det försvunnit pengar från ett konto. Det är något lurt, är det inte? Men jag undrar om jag inte borde, till nästa år, skriva något helt annat på önskelistan: "Fred på jorden" t.ex.
Jo, jag vet! Det är en helt orimlig tanke för oss s.k. civiliserade människor, som tycker att 6, 6 biljoner inte är en skitsak, eller ens något lands privata ensak, eftersom svallvågorna når oss alla!
Om dessa pengar istället hade investerats i förnybar energi, ekologisk odling, sociala reformer, arbetstillfällen etc. för den delen av befolkningen, som varken äger något, eller lever under drägliga förhållanden, tror jag att USA skulle vara ett steg i rätt riktning. USA:s befolkning uppgår till dryga 305 miljoner människor, man behöver inte vara raketforskare för att förstå vilken skillnad det skulle kunna ha varit, om krigspengarna hade använts på annat sätt.
Det är inte utan att jag känner mig som en äkta Filifjonka (ni vet figuren i Tove Janssons Mumindal) vid denna betraktelse. Inte blev jag så mycket mindre Filifjonkig av att jag låg och slötittade på TV härom natten, sedan resten av familjen hade knoppat in. Det var ett program på Discovery som handlade om förtvivlade USA-soldater i Irak. De kunde överhuvudtaget inte förstå VAD de hade där att göra. "Arma människor" var de sista tankarna jag hann tänka, innan "hela säkringsskåpet rök på två röda". Jodå, jag hade somnat framför TV:n, igen!
När jag återuppstod ur TV-koman, hasade mig ut till köket för att ta mig ett glas vatten. När jag stod där i det mörklagda köket och tittade ut genom fönstret på kvarterets bling-bling-flash-belysningar, kunde jag inte låta bli att undra:
"Varför har man ljusslinga som blinkar i rött/blått, som någon form av stroboskoplampor. Är DET stilla julefrid man vill uppnå, eller är det mini Las Vegas"?
Mitt i allt jag stod där, tyckte jag att det kändes, som om det var ovanligt mycket flashiga lampor, som pumpades runt på natthimmelen på villakvarteret. Det visade sig att det var inte bara julblingblinget, det var brandkåren, som irrade runt med "saftblandarna" på och uppenbarligen inte riktigt visste vart de skulle. Några brandmän sprang kors och tvärs längs gatorna,sedan de kört fram och tillbaka med brandbilarna. Jag tycker att de kan sätta ut pilar på gatan, så att de vet vart de skall åka, när de har ny personal inne.
När vi installerade "Fort Knox"-anläggningen i vårt hus, för en massa herrans år sedan, var den största anledningen, att det var direktlarm till SOS alarm. Det känns lite lugnare för nattsömnen, att veta att det finns några ständigt vakande saker, som indikerar vad som händer i huset och utanför.
Sedan brandkåren gjort sitt, lägrade sig åter tystnaden på kvarteret och det var endast det sedvanliga bling-blinget som blinkade och flashade runt på natthimlen. Jag stod där och kände mig ungefär som i Rydbergs "Tomten" och med ett litet annat stuk på texten:
"Midvinternattens köld är hård, det är inte bara julbelysningar och stjärnor som gnistra och glimma. Inte alla får sova i enslig gård, djupt under midnattstimma" ..... och det hela slutar med: "Inte enbart tomten är vaken, det finns massor av vakna satar".
Tomten han har gjort sitt, efter en dags årligt arbete. Det är till att han skaffat sig ett rekorderligt bonuskneg, men han lämnade i alla fall kvar en ny spansk gitarr till mig, samtidigt som jag noterat att det försvunnit pengar från ett konto. Det är något lurt, är det inte? Men jag undrar om jag inte borde, till nästa år, skriva något helt annat på önskelistan: "Fred på jorden" t.ex.
Jo, jag vet! Det är en helt orimlig tanke för oss s.k. civiliserade människor, som tycker att 6, 6 biljoner inte är en skitsak, eller ens något lands privata ensak, eftersom svallvågorna når oss alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar